Valguiden: Socialdemokraterna

Vilka är de dimensionerande hoten mot Sverige för ditt partis försvars- och säkerhetspolitik? Vilken säkerhetspolitisk situation och vilken typ av angrepp ska utgöra dimensionerande hot och styrande krigsfall för den svenska försvarspolitiken?

De allvarligaste hoten mot Sverige kan ha sin grund i öppna konflikter, tvister kring energi- och råvaruförsörjning, miljöförstöring, klimatförändring, naturkatastrofer, olyckor, härröra från organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot IT-system. De kan uppstå plötsligt och beredskapen måste vara god. Det kan inte uteslutas att vi i framtiden kommer att utsättas för militära hot. Ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är dock fortsatt osannolikt under överskådlig framtid.

Den politiska, ekonomiska, sociala och militära utvecklingen i Ryssland kommer att vara en avgörande faktor för Sveriges framtida säkerhetspolitiska situation. Sverige och EU måste intensifiera sin grannskapspolitik och öka utbytet och kontakter mellan människor och länder. Vi vill också framhålla det viktiga kontaktskapande arbete som görs på lokal och regional nivå. Även om det finns positiva inslag i den ryska samhällsutvecklingen finns det anledning till vaksamhet. Rysslands alltmer auktoritära styre kombinerat med ett allt mer aggressivt beteende mot vissa grannländer inger oro. Att använda energileveranser som ett politiskt påtryckningsmedel kan aldrig accepteras.


Hur ser ni på nivån på försvarsbudgeten? Hur mycket pengar är ni beredda att avsätta till försvarsbudgeten?

Samtliga rödgröna partier har varit tydliga med besparingen på 2 miljarder på försvarsbudgeten, en besparing som vi anser möjlig att genomföra. Regeringen vill avskaffa värnplikten och ställa om till ett dyrare yrkesförsvar. Därutöver kan nämnas att regeringen nyligen tillsatte en utredning, där de i utredningsdirektiven vill se kostnadsminskningar på två miljarder kronor årligen. Detta är mer i besparingar än vad vi rödgröna föreslår, lägg till detta regeringens dyrare yrkesförsvar som kommer att kosta 3-4 miljarder. Då framstår bilden av en regering vars försvarspolitik är betydligt mindre kostnadseffektiv än vår.


Hur ser ni på ytterligare förbandsnerläggningar?

Moderaterna har felaktigt spridit felaktiga uppgifter om att vi planerar förbandsnerdragningar. Redan i januari presenterade vi i den rödgröna oppositionen vår gemensamma försvars- och säkerhetspolitik. Vi har lämnat tydliga besked om hur försvaret ska utvecklas om det blir en rödgrön valseger. Vi kommer att fortsätta stödja omvandlingen av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett modernt insatsförsvar. Vi har gett ett tydligt besked om inriktning, satsningar och besparingar.


Vilka är de viktigaste frågorna för att utveckla Försvarsmakten och Sveriges försvar?

Reformeringen av det militära försvaret måste fortsätta och leda till en mer användbar och tillgänglig insatsorganisation. Denna reformering måste emellertid ske på ett ansvarsfullt sätt.

Försvarsmaktens förmåga att genomföra väpnad strid ska utgöra grunden för att upprätthålla och utveckla det militära försvaret. De nödvändiga förändringarna i personal-, materiel- och logistikförsörjning liksom i insatsorganisationens utformning och beredskapssystem ska ske på ett sådant sätt att de leder till ett militärt försvar med högre tillgänglighet och användbarhet samt en god balans mellan storlek och allsidighet.


Hur vill ni effektivisera materielanskaffningsprocessen?

Materielförsörjningen måste fortsätta att reformeras. Det är viktigt att materiel- och logistikförsörjningen sker så effektivt och rationellt som möjligt. Materiel- och logistikförsörjningen, samt forsknings- och teknologiutveckling, är medel för att uppnå målet: en användbar och effektiv insatsorganisation.
Uppgradering av materiel bör om det är ekonomiskt försvarbart föredras framför nyanskaffning. Samutveckling ska där det är kostnadseffektivt väljas före egenutveckling. När nyanskaffning av materiel är nödvändig kan färdigutvecklad materiel på marknaden vara ett alternativ. Kostnaderna ska dock noga beaktas i ett livscykelperspektiv.

Den svenska försvarsindustrin måste ses i ljuset av dess säkerhetspolitiska roll. Tillgången till materiel måste säkras inte bara för dagens behov utan också för en försämrad omvärldssituation. En försvarsindustri baserad i Sverige innebär tillgång till egen produktionskapacitet och kompetens. Dessutom innebär förmågan att exportera försvarsmateriel bättre förutsättningar att importera nödvändig materiel. Sverige som ett litet och militärt alliansfritt land kan riskera att hamna långt bak i kön när efterfrågan blir hög. Vi undviker dessutom att Sverige tvingas in i operationer eller politiska förpliktelser som riskerar att undergräva vår alliansfrihet för att få köpa nödvändigt materiel.

Vi vet att den sk materielhyllan ibland kan vara tom och det kan ställa till stora problem.
En internationellt konkurrenskraftig försvarsindustri, har betydelse också ur ett långsiktigt perspektiv. Den ger Sverige tillgång till viktiga internationella samarbeten.
Vi vill understryka den roll som forskning och utveckling har för att, utöver att bidra till teknik- och materielutveckling, generera kunskap om teknik och framtida hot och ta fram underlag för såväl politisk nivå som myndighetsnivå. Nationell forskning och utveckling bidrar således till självständighet i nationella beslut. Nationell forskning och utveckling bidrar därmed till självständighet i nationella beslut.

De flesta bedömare anser att Sverige inte ensamt klarar av att hantera ett militärt angrepp. Hur ska vi gå till väga för att försäkra oss om att få stöd utifall det värsta skulle inträffa?

Ett trovärdigt svenskt försvar är ett viktigt säkerhetspolitiskt instrument och det ska verka avskräckande. Sverige ska vara väl förberett att själv försvara sin nationella integritet. Det utgör grunden för vår militära alliansfrihet. Det svenska försvaret ska också i internationella operationer bidra till en säkrare värld.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik är och ska vara alla svenskars ansvar. Den folkliga förankringen och förtroendet utgör viktiga komponenter för det militära försvaret. Detta innebär bl.a. att försvaret ska spegla övriga samhället vad gäller attityder och värderingar men också i att bestå av ett tvärsnitt av samhället. I detta ingår också att se till att undanröja de strukturer som gör att det militära försvaret och dess stödmyndigheter inte klarar av att rekrytera kvinnor i tillräcklig omfattning.


Vad är er inställning till ett svenskt NATO-medlemskap?

Sverige är, och ska med en rödgrön regering fortsätta vara, militärt alliansfritt. Det är centralt för vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inte ansöka om medlemskap i Nato.


På vilka sätt ska Sverige kunna realisera Solidaritetsförklaringen gentemot de andra nordiska länderna?

I och med solidaritetsdeklarationen, som formaliserats i det nya Lissabonfördraget, har vi åtagit oss att handla gemensamt och i en anda av solidaritet för att hjälpa varandra om någon skulle utsättas för ett terroristattentat. I deklarationen klargjordes att varje medlemsland självt har rätt att välja de medel som det finner lämpligt för att bistå en drabbad. Vi står dessutom bakom den utvidgade solidaritetsförklaring som omfattar hela Norden. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Vad anser ni är framtiden för den svenska militära insatsen i Afghanistan? Hur vill ni utveckla den svenska militära och civila insatsen i Afghanistan för att öka effektiviteten?

Vi vill se en översyn av hela den svenska insatsen i Afghanistan, både biståndsinsatsen och den militära insatsen. Därför har vi också sagt att en sådan översyn ska genomföras och att den ska slutföras innan beslut om förlängning hösten 2011. Den kan då visa huruvida de nya strategierna genomförts och vilka konkreta förändringar som skett.

En långvarig militär närvaro är inte önskvärd, men beslut om tillbakadragande måste självklart baseras på situationen i Afghanistan. Ambitionen ska vara att Afghanistans regering så snabbt som möjligt kan svara för säkerheten utan internationell närvaro. I inledningen av nästa år inleds en process där ISAF successivt, i provins efter provins, ska lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Eftersom de provinser som Sverige ansvarar för är relativt lugna gör vi idag bedömningen att någon eller några av dessa provinser där Sverige är verksamma kan överlämnas tidigt under nästa mandatperiod. Vi stödjer Kabulkonferensens mål om att de afghanska myndigheterna ska ansvara för säkerheten i hela landet senast i slutet av 2014. För att uppnå målet bör den svenska insatsen allt mer fokuseras på utbildning och träning av de afghanska säkerhetsstrukturerna.


Vad är ert partis målsättning med insatsen i Afghanistan? Vad anser ni bör vara end-state och/eller slutdatum för den svenska militära insatsen där?

Vi stödjer FNs uppmaning att bidra med insatser till ISAF. Afghanistan utgör enligt FNs säkerhetsråd ett hot mot internationell fred och säkerhet. Osäkerheten är ett hinder för att bygga ett demokratiskt land. Vi är inte i Afghanistan för att vinna ett krig utan för att säkra vägar till en hållbar fred. Situationen i Afghanistan och FNs bedömning avgör ytterst hur vår insats ska se ut, därför går det inte att ange ett exakt slutdatum.

Afghanistan är ett land med enorma humanitära behov och omvärlden måste helt klart öka sina civila insatser. Sverige bör eftersträva en lika stor civil insats som militär. Långsiktigt utvecklingssamarbete vid sidan av säkerhet är nödvändigt för att bygga upp ett land där demokrati och mänskliga rättigheter respekteras och befolkningen kan känna framtidshopp. Här har Sverige och EU en väldigt viktig uppgift.


Hur vill ni utveckla förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser?

Vi tycker att det är viktigt att det finns väl fungerande trygghetssystem i samhället som garanterar att såväl försvarsmaktspersonal som eventuella anhöriga, får den omsorg som de behöver. Det är självfallet också av hög vikt att Försvarsmakten tar sitt ansvar som god arbetsgivare.

Anders Karlsson



Wiseman kommentar:

Socialdemokraternas svar uppvisar en klarhet i försvarspolitiken som tyvärr inte skådats under partiets år vid makten under sena 90- och 00-talet. Intressant är att se att svaret på bokstaven när, är identiskt med Vänsterpartiets svar förutom på två punkter, vilka redovisas utförligare under Vänsterpartiets svar.

Något förvånande, men ändå glädjande ur säkerhetspolitisk synvinkel är att (s) uttrycker viss oro över utvecklingen i Ryssland. Vägen till bättre förbindelser med Ryssland framstår också som sund.

Avseende budgetnivåer och nerläggningar skulle det vara intressant att se en detaljerad kostnadsredogörelse mellan Alliansen och de rödgröna för de omtalade 2 miljarderna. Till dags datum har det varit en hel del pajkastning om dessa. (S) är inte ensamma om att fundera över kostnaderna för det nya yrkesförsvaret och en detaljerad redovisning från Försvarsmaktens sida över detta skulle vara av nytta i försvarsdebatten då denna i så fall skulle bli mer baserad på fakta istället för politiska känslor.

Föga förvånande stödjer (s) inte ett medlemskap i NATO och man vill satsa på inhemsk försvarsindustri, dock nämns inget om den omfattande extrafinansiering inhemsk materiel ofta kräver i början innan exportkunder hittas.

Liksom många av de andra partierna undviker (s) att svara på hur Sverige ska kunna infria de vidsträckta löftena Solidaritetsförklaringen.

Avseende inställningen till Afghanistaninsatsen torde svaret inte vara något nytt under solen sedan förra veckans rödgröna offentliggörande.