Wow...

... hela 14 stridsvagnar och en reservbataljon med mobiliseringstid på upp till tre år (helt enligt dagens R3 koncept som omfattar största delen av Försvarsmakten) vill försvarsministern och regeringen ha placerad på Gotland.

Genast kommer lovord från höger och vänster till denna omsvängning från nerdragningar. Minst lilla eftergift från regeringen i nerskärningarna av Försvaret, så blir suckar av lättnad istället för en kritisk granskning. Jag minns hur det var i höstas när försvarsministern skickligt med subjektiva beskrivningar talade om en ny väg för Försvarsmakten och man kunde läsa än den ena, än den andra som föll för maskirovkan.


Vad är egentligen en förrådsställd bataljon på Gotland med 14 stridsvagnar värd? Ingenting, speciellt inte med den återtagningstid som förbandet har. Om det är någonstans i Sverige som vi skulle ha stående förband placerade så är det 1) i Stockholmsområdet och 2) på Gotland. Det är de två områden i Sverige som har och kommer att ha högst hotbild. Stockholm för att det är landets hjärna och Gotland för att den som har tillgång till ön, har möjlighet att dominera Östersjön.

Jag har sagt det förut, Bo Pellnäs har sagt det förut, Bo Hugemark har sagt det förut - Gotland får inte vara ett säkerhetsvakuum. Det var vansinne att lägga ned den kompletta garnison som fanns på Gotland, med pansar, luftvärn, artilleri och kustartilleri. Nu har det även talats om att ta bort den militära närvaron på Visby flygplats.

Vad ska egentligen denna reservbataljon kunna åstadkomma? En lätt mekaniserad bataljon, som detta verkar bli, har endast förmåga att verka precis i landstigningsskedet och då fienden redan befinner sig i land. Alltså för sent och för lite.

Det primära i en militär närvaro på Gotland är kvalificerat luftvärn och kustartilleri i form av rörliga kustrobotar (vilka vi hade utmärkta sådana tills de för tio år sedan avvecklades och såldes till Finland efter bara något år i tjänst). Genom att placera ett modernt långräckviddigt luftvärnsrobotsystem, t ex det ryska S-400-systemet, har man ett luftförsvarsparaply enligt bilden. Kompletterat med kustrobotar av typen Rb 15 visar man tydligt avsikten av Gotland är svenskt och skall så förbli.

S-400 med 240 km räckvidd grupperad i Visby


Sedan finns det de som var med och lade ner försvaret av Gotland, som nu ställer sig frågan: Vad är hoten?

Hotet idag är ringa mot Sverige, men det är helt höljt i dunkel hur det ser ut om tio år, ens fem år. Ryssland har påbörjat en massiv återtagning av sin militära förmåga och lackmustestet har visat att landets styresmän är beredda att vidta maktmedel mot grannstaterna. Ryssland har ingen anledning att endast ge sig på Sverige, men Sverige kommer alltid att bli berört vid ett storkrig mot Ryssland då landet vill kunna projicera sin makt på Atlanten.

Det är inte för inte som man nu börjar bygga 5-6 nya hangarfartyg för Norra Flottan, vilket är fler än Sovjet någonsin hade (det visar också tydligt landets ambitioner när det gäller huggsexan om nya områden att exploatera när isen drar sig tillbaka). För att få ut Norra Flottan på Atlanten krävs det att man säkrar den norska nordkusten. Det är inte för inte som det norska försvaret är koncentrerat i norr. Dock saknas framryckningsvägar öster till väster i norra Norge. De enda realistiska alternativen går genom norra Finland och norra Sverige. Det är ett geografiskt faktum, som ej går att bortse från, hur mycket man än vill. Vi får heller inte glömma att vi nu utfäst oss i bl a regeringsförklaringen, att Sverige inte kommer att stå passivt om något av våra grannländer angrips (läs Baltikum). Men vad ska vi göra och framförallt med vad? En papperstiger skickar lämpligen ett papper.

EU är ingen säkerhetsgarant, om någon just den sämsta, trots allt tal om att EU måste ta ett säkerhetspolitiskt ansvar. Historien visar tydligt vilka total misslyckanden EU har bakom sig inom detta område: Balkan, Rwanda och nu senast Georgien. EU är alldeles för splittrat och senfärdigt för att fatta ett beslut i tid. FN är heller ingen säkerhetsgarant om man har Ryssland eller någon annan stormakt som hot, eftersom dessa har veto i säkerhetsrådet och därmed kan blockera alla insatser från FN.

Den enda realistiska säkerhetsgaranten idag är NATO och där visar Georgienkriget med all tydlighet att det krävs ett fullvärdigt medlemskap för att omfattas av garantin. Ett scenario där Ryssland sätter sig på Gotland med ursäkten att det är för att säkra Europas gastillförsel, då Sverige inte kan garantera ledningens säkerhet, blir bara att acceptera. Ingen kommer att inleda ett storkrig med en kärnvapenmakt för att drygt 50 000 svenskar helt plötsligt måste ansöka om ryskt pass istället för svenskt. Utan ett fullvärdigt NATO-medlemskap måste vi garantera vår säkerhet på egen hand. Med ett NATO-medlemskap måste vi ändå bibehålla en stark förmåga att garantera vår egen säkerhet. NATO är en allians som hittills har hållit, men som blir svagare för varje dag och för varje ny medlem som tillkommer.



Jag ger inte mycket för dessa förrådsställda 14 stridsvagnar med omgivande bataljon till försvaret av Gotland. Det betyder i realiteten ingenting. Gotland är och förblir ett säkerhetsvakuum.

16 kommentarer:

Anonym sa...
13 mars 2009 11:06  

Intressant i sammanhanget är att den ryska Östersjöflottan verkar få nytillskott > http://en.rian.ru/russia/20090312/120531152.html

Anonym sa...
13 mars 2009 12:42  

En tydlig indikation på det helt absurda i dagens Försvarsmaktsvolym är att nationens regering fattar beslut om detaljer på enstaka materielobjektsnivå. Hur många stridsvagnar ska finnas här och där. Om det ska vara 100 eller 60 stridsflygplan.

Som om enstaka stridsvagnar har något med militär makt eller militär förmåga att göra. När nationens ledning talar stridsteknik och fattar beslut på kompaninivå, då borde ÖB i bästa fall ha graden fänrik?

När vi manövrerar med stridstekniska element och i den lägre skalan av taktisk nivå, dvs. utan operativa och strategiska resurser, då kan jag mycket väl förstå skattebetalarnas skepsis till notan. Jag förstår om det uppfattas som att ledningen är överdimensionerad.

Som vanligt pratar vi om "pang-för-pengarna" men gör något helt annat i praktiken. (Jmf. t.ex. med vår ledningsfilosofi "uppdragstaktik"...)

Jag orkar inte ens bli upprörd längre...jag kan bara fnissa hysteriskt...

Anonym sa...
13 mars 2009 14:09  

Absolut, kvalificerat luftvärn till Gotland men kanske inte ett ryskt system när den enda presumtive motståndaren är just... Ryssland... :)

Håller helt med resonemanget i övrigt, däremot tycker jag att det måste finnas förlagrad materiel till en markstridskomponent på ön. Att ta personal till ön är betydligt lättare än att ta dit materiel. Trots ett kanske inte helt genomtänkt förslag är det ändå ett steg i rätt riktning, tycker det är positivt att regeringen bryter det invanda tankemönstret som blivit norm; nämligen att allt som kan kallas kuppförsvar och mobilisering/beredskap är av ondo och endast hör historien till.

Nu gäller det bara att få beslutsfattarna att flytta fram den andra foten i samma riktning också!

Wiseman sa...
13 mars 2009 14:20  

14.09: Det finns i dagsläget inga luftvärnssystem i väst som kan konkurrera med de ryska. Patriot når ungefär halvvägs. NATO-landet Grekland har aldrig varit blygt för att köpa rysk materiel, bl a lillebror S-300, som man hade för avsikt att ställa på Cypern.

Rysk materiel mot Ryssland? Georgierna hade stora framgångar med sitt ryska luftvärn mot ryska flygförband, trots avsaknad av andra inställningar än de gamla kända ryska. Låt en västtillverkare av ledningssystem ta sig en titt på det hela så blir det nog bra. Det har fungerat utmärkt för både Indien och Malaysia.

Anonym sa...
13 mars 2009 14:40  

Apropoå försvarsministers förnöjda "4 reservbataljoner kompletterar ÖB:s förslag".

Ur ett militärmakts- och förmågeperspektiv är förändringen försumbar. (Även om det med enkel matematik innebär 50% ökade manöverresurser inom markstridsförmågan, men totalen är fortfarande skrattretande som resurs för en nation).

Med dagens kostnadsläge för en svensk markstridsbataljon är det dock knappast försumbart för ekonomin.

Som parentes kan nämnas att vid slaget vid Verdun 1916, som pågick under månader, så skickades 5000 nya soldater in till slagfältet varje dag. Jag var där för några år sedan och konstaterade att själva befästningen och slagfältet utgör en väldigt liten yta – typ Gärdet i Stockholm. 1916 var platsen en lervälling, där bärlagret på marken för länge sedan var pulvriserad av artillerield. Soldater, hästar, underhållsvagnar m.m. simmade i lera. Av den by som låg några hundra meter från fortet återstår idag inte ett spår. Varje dag så maldes 5000 soldater ner i leran av artillerield, tillsammans med hästar, oxar och andra olycksaliga varelser. I närheten av Verdun finns idag ”benhus”, kyrkoliknande byggnader som än idag fylls på med ben som bönderna plöjer upp ur slagfältet.

I storleksordningen en brigad per dag (4 bataljoner) gick åt. Morgondsdagens armé skulle alltså med regeringens kraftfulla insats få ytterligare ett dygns uthållighet på detta (enda) slagfält. Det är ju tur att jämförelsen inte är ett dugg relevant.

Människan har dessutom utvecklats enormt under de senaste 100 åren, även om vi genetiskt inte har utvecklats ett skit sedan stenåldern. Nu är vi snälla och fredliga och använder nästan aldrig våld för att lösa konflikter. Det ligger inte i vår natur längre. Vi civiliserade moderna människor, framförallt svenskar, står över sådana primitiva beteenden!

Om det krävs militär makt (inte att förväxla med militärt strutsbeteende) för att skapa stabilitet, säkerhet och fred, så ser jag inga moraliska betänkligheter i att ha militär styrka och potentiellt farliga vapen. Det är inte den militära makten eller dess vapen som är potentiella hot mot fred och säkerhet, det är människorna som väljer att använda dem mot andra människor som är farliga.

Ibland är det människorna som väljer att inte ha dem som är farliga, eftersom de skapar ett lockande säkerhetsvakuum för någon annan att fylla med hjälp av vapenmakt.

Det är nämligen skillnad på att ha och att använda vapen. Skillnaden ligger bland annat i vilka syften och intentioner man har med sina vapen.

Nu har vi ändå inte råd att ha några vapen - blir vi egentligen ett mindre eller ett större hot mot fred och stabilitet i vår region?

Kära Sten Tolgfors: 4 reservbataljoner hit eller dit gör varken till eller från. Spara de pengarna istället för att vara mer löjlig. Redan 8 markstridsbataljoner är långt bortom gränsen för det löjliga.

/En fredlig svensk

Anonym sa...
13 mars 2009 14:57  

Center (Bondeförbundet) var de som både gjorde den militära upprustningen på Gotland kring VKII och avrustade ön kring sekelskiftet. Kommer dom att vända igen?
Naturligt nu borde man visa mer närvaro ute på Gotland - ty som din bild visar så utgör Gotland porten till fastlandet. Där behövs både ett robust och uthålligt luftförsvar (sensorer, lv-förband och T-baserad jakt) och tunga kustrobotar för att mota "Olle vid grind".

Anonym sa...
13 mars 2009 15:37  

Vagnarna man avser tillföra Gotland kan ju med fördel användas för t.ex. skjututbildning på Tofta skjutfält. Därmed nyttjas ett av landets bästa övningsfält mer rationellt.

A. MIKAEL ERIKSSON sa...
13 mars 2009 19:16  

Hur skydda de 14 stridsvagnarna fram till dess att de bemannas? Kommer de att bevakas 24/7 i fredstid eller kommer de att bli ett lätt byte för spetsnaz?

Gus sa...
13 mars 2009 20:16  

En liten luftflygel tillförs vårt lilla luftslott......

Politikerna ser detta som mycket positivt (några iaf). Har de verkligen inte förmågan att analysera den reella uteffekten eller tror de att vi medborgare är dumma i huvudet? Eller både och?

ostrogot sa...
13 mars 2009 20:43  

De flesta svenskar är fotbollsintresserade nog för att inse att om ett lag självmant väljer att spela utan högerback så blottas en yta som motståndarlaget kommer att utnyttja i nästa anfall. Det hjälper inte att det finns en reserv att sätta in så fort han hunnit transporteras till stadion, klä på sig utrustning och mjuka upp musklerna. Vill dom stötta en tränare som sparar lite ur klubbkassan genom att dra in på en (sju?) spelare?

Arctic sa...
13 mars 2009 21:03  

Gotland är för viktigt för att utlämnas åt alliansens
säkerhetspolitiska nycker.

Det som räknas, om man ser till det som regeringen förmodligen har i baktanke
nämligen "Georgienkriget" på 5 dagar, är permanent närvaro på Gotland med relevant insatskapacitet.

Det innebär förmåga till luftförsvar samt "tung" mark- och sjöstridsförmåga. Vad gäller luftförsvaret bör jakt tillfälligt kunna baseras på Visby för att markera flagg. Detta är idag komplext då t. ex.civil och militär räddningstjänst ej är kompatibla avseende krav på insatstid. Basering av jakt på fastlandet sker lämpligen på Ronneby efter att Uppsala avvecklats. Då detta innebär långa insatstiderna bör självfallet långräckviddigt luftvärn under överskådlig framtid finnas direkt gripbart på Gotland. På marken bör ett väl utvecklat, övat och beväpnat hemvärn finnas tillgängligt. Självklart bör även förmåga till kvalificerad sjömålsbekämpning finnas på ön kontinuerligt, t. ex. ett fordonsburet rb 15-batteri. Vad gäller stridsvagnar är de inget värda om de inte kan sättas in inom timmar efter det att behov uppstått. Det är inte ett stridsvagnsgarage som Gotland behöver...

I dagsläget liksom efter det "Tolgforska utspelet" kommer en insats på Gotland att vara en extremt komplex och riskfylld operation, detta enbart på grund av avsaknad av ständig närvaro på ön. Hade jag som elev vid FHS föreslagit de lösningar som ÖB och hand handgångne män nu vill genomdriva så skulle jag nog snabbt blivit avskild från kursen.

Vän av ordning invänder säkert med någon kommentar om hotbilden, det är säkert något som jag kan instämma i MEN även en låg hotbild får inte medföra att vi går ned på så låg nivå att en höjd nivå i praktiken blir omöjlig. Jfr. jag säger inte upp min försäkring bara för att jag inte behövt nyttja den de senaste 30 åren...

Efter mer än 30 år i det militära tolkar jag ÖB signaler som att vi kan avveckla all militär utbildning över taktisk nivå då den inte längre är efterfrågad.

Man kan ju även undra över den fatala förstöring av krigsmateriel som skett under de senaste 10-15 åren utan att en relevant säkerhetspolitisk analys ägt rum...

johanihbg sa...
13 mars 2009 21:28  

Wow, återigen militär närvaro på Gotland. Synd bara att den närvaron endast blir i form av ett mobförråd.
Det är uppenbart att regeringen börjar förstå att svenskarna faktiskt vill att vi ska kunna försvara vårt territorium, men man kan väl knappast lura någon med den fjantiga gesten.
Ibland vill man ju bara slå sig själv medvetslös med en mobpärm för att man är så patetisk att man fortfarande jobbar kvar i firman.

Anonym sa...
14 mars 2009 19:26  

"När som beslutsamhetens friska hy till eftertänksamhetens kranka blekhet övergå."

Det är inte utan att man förnimmer ett visst mått av obehag när insikten kommer krypande beträffande vidden av de konsekvenser som följer av att någon annan aktör föregriper oss avseendende gruppering av luftförsvarssystemet S-400 på Gotland.

En aktör där detta system redan ingår i arsenalen.

Gud bevare fastlandet och fostervattnet...

//Wille

Wiseman sa...
14 mars 2009 19:48  

Wille: Det var lite det jag ville påvisa med kartan. Men redan den nuvarande grupperingen i Kaliningrad gör det lite knepigt att operera med stridsflyg från Ronneby. Som tur är är Jorden krökt. Här är lite kartor över ryskt luftförsvar i Kaliningrad -http://geimint.blogspot.com/2008/08/air-defense-of-kaliningrad.html

Anonym sa...
15 mars 2009 11:09  

I anvisningarna till FM i november var regeringen mycket tydlig på att det skulle vara insatta förband, "Stående förband, kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor ska vara fullt bemannade och utrustade och ska ha en beredskapstid för insatser som väsentligt understiger ett år".

Men för de nya bataljonerna är det tydligen nya anvisningar och då de enligt Fö är istort sett gratis blir det ej så mycket mer än en vacker planeringslösning!

Anonym sa...
16 mars 2009 11:01  

Visst, de ryska systemen är överlägsna sina västliga motsvarigheter räckviddmässigt, men i vilken situation - förutom fullt krig - är maxräckvidden det som är gränssättande? I den typ av konflikt vi nu pratar om är det nog ganska otroligt att insatsbeslut fattas mot mål anflygande mål över finska viken eller Baltikum. Visst, som diskuterats tidigare har regeringen uttalat sitt stöd till grannländer om dessa hotas men hur tror vi Sverige skulle handla i praktiken...

Nej, då är det nog viktigare att ha ett störskydd som inte är utvecklat i S:t Petersburg. Och detta gäller ju inte bara luftvärnsystem, utan alla typer av utrustning som måste köpas in inom kommande 10, 20 år. Man får hoppas att det nordiska försvarsindustrisamarbetet blir något mer vassare än en papperstiger, annars blir vi väl återigen - som under kalla krigets inledning - helt beroende av USA och Storbritannien.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade