Smalare och trubbigare - igen

Det har med rätta förekommit synpunkter på bloggen att fokus legat på Flygvapnet. Orsaken står att finna, precis som jag skrivit tidigare, i att den mediala fokusen legat på Flygvapnet och framförallt stridsledningsorganisationen. Kanske är det så att man inom Flygvapnet är bättre på att ventilera sådant man tycker är fel, medan man inom t ex Armén surar, biter ihop, förbannar allt och tar nya tag?

Armén får den närmaste åren en ökad förmåga inom indirekt eld, då Archersystemet införs med sina 40 km räckvidd och GPS-granaten Excalibur. Samtidigt som varje enskilds pjäs prestation blir betydligt större än de ursprungliga Haubits 77A/B, blir antalet eldrör endast 24. Överlevnaden förbättras avsevärt då personalen hela tiden är i splitterskydd och pjäsen har god förmåga att snabbt förflytta sig efter eldöppnande. Äntligen får Sverige ett artillerisystem med den räckvidd som blivit standard i världen sedan 15 år (25 år om man ser till Sydafrika).

När det gäller 15,5 cm artilleriet har vi också haft stor nytta av den inhemska försvarsindustrin. Utan denna hade Försvarsmakten aldrig anskaffat den GPS-styrda Excaliburgranaten, som USA redan använt i Irak och Afghanistan med mycket gott resultat.

Sedan jag först såg skisserna på Försvarets nya organisation i höstas häpnade jag över att allt tidigare bataljonsartilleri utgår till förmån för den klena 8 cm granatkastaren. För flygvapenofficeren som spenderar dagarna i blå byxor med pressveck låter det kanske inte så intressant, men i mina ögon är det ytterligare en åtgärd som kraftigt hämmar vår förmåga.

Bataljonsartilleriet i Arméns mekaniserade förband har varit under omstöpande under en lång tid. För 20 år sedan utgjordes det av 10,5 cm haubitsar med hyfsad skottvidd (12 km) och hög eldhastighet, men med en alldeles för lång grupperingstid. Grupperingstiden gjorde det mycket sårbart för motverkan och framförallt skulle det snabbt bli avhängt under stridsvagnarnas snabba framryckning.

På 90-talet hade ett antal infanteribrigader och lokalförsvarsförband lagts ner varvid 12 cm granatkastare kunder överföras till de mekaniserade brigadernas bataljonsartilleri. Skottvidden halverades men att gruppera pjäserna gick desto snabbare. Framförallt tillfördes bataljonernas indirekta eld en förmåga att verka mot stridsvagnar och stridsfordon genom den målsökande granaten Strix som fortfarande är marknadsledande.

12 cm grk var tänkt som en interimslösning till dess att den nya granatkastarpansarbandvagnen på stridsfordon 90-chassi. Denna har dock låtit vänta på sig då det gått stå i utvecklingen och systemet ströks slutligen av genomförandegruppen. På pappret var systemet, även kallat AMOS, mycket imponerade med sina två eldrör och förmåga att skjuta både direktriktat och indirekt och då få 14 granater att landa i målet samtidigt genom att skjuta med olika uppsättning. Genom strf 90-chassit hade också besättningen fullständigt skydd, omgruppering var extremt snabb och man hade möjlighet att hela tiden följa med understött förbands framryckning. Projektet var ett samarbete mellan Sverige och Finland, som avsåg sätta det på ett Sisu-chassi. Man hade också för avsikt att sätta systemet på båtar för att möjliggöra understöd av amfibieförband.




I och med den omorganisation av Försvarsmakten som nu står för dörren ska Arméns nya bataljoner ej längre ha 12 cm grk, utan dessa ska ersättas med de 8 cm jägargranatkastare som tidigare fanns hos jägarförbanden och amfibiebataljonerna. Dessa är lätta och avsedda att kunna bäras och kan därför anses passa väl i vårt nya ”lätta och rörliga” (elakt kallat sårbara och svaga) försvarskoncept där allt ska kunna transporteras i Hercules. Så långt är allt väl. Vad som inte är väl är att man nu ytterligare går ner i räckvidd och framförallt tappar förmåga framförallt gällande verkan. Det är avsevärd skillnad i effekt på ammunitionen när man jämför 8 cm och 12 cm granater. Det största förmågetappet blir dock att man tappar förmågan att verka mot pansarfordon. Framförallt saknar 8 cm-systemet utvecklingsförmåga med målsökande ammunition, medan det utvecklas och redan finns sådan ammunition till 12 cm-systemen. När det gäller förmågan skydd är den ju redan på nollnivån på fristående granatkastarsystem.

Vi får nu istället ett smalare, trubbigare och mindre kapabelt bataljonsartilleri än vi någonsin haft sedan 40-talet. De mekaniserade enheterna kommer i än högre grad än tidigare att köra ifrån sitt understöd. Men det är väl inte för inte som man i underlagen nu läser att Försvarsmakten endast ska kunna möta en fiende av gammalteknologisk status. Det hela påminner om det precis lika märkliga beslutet att avveckla Luftvärnets moderna Rb 90-system med fullständig mörkerförmåga och längre räckvidd, till förmån för dagersystemet Rb 70 (som man nu för pengar vi inte har ska utveckla mörkerförmåga till).*

Naturligtvis bottnar det hela i ekonomin. Det var ytterst nära att hela truppslag och förmågor försvann i samband med årets försvarsbeslut. För att kunna rädda kvar Luftvärnet var man tvungen att stryka något annat och i det här fallet blev det indirekt eld med 12 cm.

Jag ställer mig ytterst tveksam till att Sverige någonsin kommer att skicka tungt artilleri i form av Archer utomlands. Det skulle vara ännu mer kontroversiellt än att skicka stridsflyg. Istället kommer svenska förband i Afghanistan att få förlita sig till att begära understöd från andra nationer. Att ens skicka granatkastare skulle i dagsläget vara mycket kontroversiellt. Artilleriet kommer tyvärr att bli kvar på hemmaplan, såvida svenska politiker morskar upp sig och vågar sätta hårt mot hårt i Afghanistan och berätta för allmänheten att krig är förenat med död. (Jag rekommenderar Anna Dahlbergs ledare från Afghanistan i Expressen).


Frågan är vem som nu blir lycklig köpare av all Strixammunition?


*Ett fåtal Rb 70 har viss mörkerförmåga

28 kommentarer:

Anonym sa...
30 april 2009 16:36  

Allt kommenterande om kalibrar och plottrande mellan minimalt bemannade förband,svältfödda med både vapen och utbildning så borde bloggen,som ger sken av att vara en realistisk kritiker av försvarets uppbyggnad och planering, ta hänsyn till att det gränsförsvarsabineclösa Sverige oerhört lider av svagheten i militär och politisk underrättelsetjänst.
En samordnad operation av ett tusental sabotörer kan slå ut både flygvapen,elförsörjning och väsentliga delar av andra vapenslag på några timmar.Då inte att nämna leningspersonal i politiker- såväl som militärkadrarna.
Varför uppehåller sig bloggen inte i denna realistiska nivå?
Är det p.g.a. fackidioti hos skribenterna? Kanske modereras dylika ämenen bort från diskussionen?Tacksam för svar.

Joakim sa...
30 april 2009 18:00  

Intressant och sorglig läsning, Bra skrivet, och ett grattis till Hans Majestät Konungen på dennes födelsedag.

Anonym sa...
30 april 2009 23:05  

Kloka synpunkter mitt i all dårskap.

I slutänden handlar allt om en extrem anomali - ett militärt försvar som ska finnas men inte användas.

Länder som tvingas föra krig, för det är nödvändigt ibland, lägger allt akademiskt dribblande bakom sig och fokuserar på behov och förmåga.

Här är det ingen som vet vilka behov vi har eller vilken förmåga som behövs.

Johansson sa...
30 april 2009 23:25  

Så länge filtret med 1000 nivå 3 finns mellan FML och förbanden kommer interna pappersstrider ta ut stridstekniska lösningar.
År av utveckling och internationellt samarbete inom indirektförmågan har gett Sverige tillgång till bredd och spets.
Tyvärr så har vi inte kraften att omhänderta våra tekniska försteg.
Jag hoppas att vi skänker Strix till Finland, en "indirekt" förlängning av vår försvarslinje.
Då kan vi köpa hyllvara av Finland i ett senare skede....
Finland har tvärtom ökat förmågan/redundansen indirekt eld efter murens fall.

Du belyser ännu ett område inom FM som slaktats utan djupare konsekvensanalys.
Det finns motpoler, DVS de som överlevt utan att övriga förband förstår hur.
FML:s feghet att skära i mtrl och inte i överflödig stabspersonal lyser allt tydligare. VAD gör över 1000 personer på HKV?
Förbanden dras med markant låg personaluppfyllnad/vakanser.
Varför har vi lika många generaler som insatsförband?
En annan feghet är att inte samordnar solitärer, varför finns Eksjö och Umeå kvar som udda enheter? Eksjö skall delas och flyttas till Kungsängen och Boden.
EOD/IED (en förmåga som i huvudsak är internationellt efterfrågad)löser man i samarbete med Räddningsverket i Rosersberg och Swedint, Kungsängen. Nationell förmåga genom räddningsverket och internationell genom Swedint. Fältarbetsförmågan skall alltid övas under förhållanden där det är som svårast och det är INTE småländska höglandet. Det övar man i snö, mörker och kyla, då blir allt annat lätt!
Hur mycket skattemedel spenderar Eksjö på egen överlevnad?
CBRN löser man i samarbete med Berga och universitet i dess närhet.
Att flytta dessa verksamheter är inte förbandnedläggningar som man lovat politikerna, det är resursoptimering av skattemedel!
Marinen och FV genomför omorganisering så, med politikernas goda minne, varför är dessa enheter skyddade från omgruppering?
/ Johansson

Anonym sa...
30 april 2009 23:35  

@ Anonym den 30 april 2009 23:05 som skrev: Här är det ingen som vet vilka behov vi har eller vilken förmåga som behövs.

Så sant...

Vi har ju velat hit och dit och ändrat målsättningar och inriktningar och skurit ner de senaste 20 åren så att det nu inte liknar någonting

Eftersom vi inte själva klarar av att bedöma vilka behov vi har eller vilken förmåga vi behöver så kan vi väl lika gärna gå med i NATO

Om vi ansökte om medlemskap så skulle NATO berätta för oss vilken förmåga de anser/kräver att vi skall ha

Det vore intressant att få se...

Om inte annat för att jämföra med den (o)förmågan vi har idag

Anonym sa...
30 april 2009 23:45  

I och för sig ett helt irrelevant perspektiv, men om man läser "Berlin" (Anthony Beaver) så kan man läsa hur ryssarna under slutoffensiven mot Berlin sköt rullande stormeld med 300 artillerieldrör per km frontavsnitt. Så såg kriget och ryssarnas doktrin ut för 60 år sedan. Det är ju tur att krig är mindre våldsamt och farligt nu för tiden, för annars skulle hela den svenska "armén" (?), dvs våra 8 bataljoner, bara kunna anfalla med en bredd om max 100 meter och det låter ju lite löjligt...tänk vad trångt det skulle bli!

Tänka sig att finnarna inte förstår bättre, de har ju fånigt mycket artilleri i jämförelse (åtminstone 1000 eldrör i armén). Vad har fått dem att slösa pengar på sådant trams i våra moderna tider. Nä, det är tur att vi svenskar har vår gedigna krigserfarenhet (om än från en tid när vi bar trekantiga hattar och var experter på kavallerichocktaktik) och att vi i allmänhet är mer intelligenta än våra nordiska grannar (ja, egentligen än de flesta...), annars skulle vi också bara kasta pengarna i sjön.

Heja Sverige!

Apropå Archer så är det knappast insatsförbandens konkreta behov som styr utan snarare det förväntade politiska värdet av ett konkret Norge-samarbete...

Angående ev. beslut att lägga ner 12 cm grk, så instämmer jag inte alls med herr Wisemans sakliga resonemang. Här har vi ett fullständigt rationellt beslut enligt doktrinen "maximala pengar för minimalt pang". Vi "sparar" en enhet pengar och förlorar 10 enheter förmåga. Mycket effektivt dessutom! Beslutet gjordes dessutom mer eller mindre oundvikligt genom att tidigt besluta att avbryta all satsning på gammalt skitartilleri som inte utvecklats sedan första världskriget (vissa vill påstå att det snarare indikerar ett vinnande koncept, men de har förstås helt fel) och med framgång pumpa in stora summor i ett med tiden urspårat utvecklingsprojekt. Därmed kunde vi äntligen slippa den lösning som riskerade att bli populär igen när infanteriet fick sin renässans när snabbinsatsförmågor började efterfrågas snarare än mekaniserad storstrid. Vi riskerar nu inte att få med oss de 12 cm grk som av amerikanska soldater i både Afghanistan och Irak hyllas som det enda understöd de alltid kunde lita på fanns tillgängligt med tillräcklig eldkraft när det behövdes. Vad vet amerikaner om sådant?

Vad skulle vi göra om materielledningen förlorade förmågan att göra relevanta prioriteringar? Vi transformeras som tur är fortfarande i en riktning där kostnaden per enhet insatsförmåga stadigt ökar. Snart har vi nog devalverat försvarsanslaget så pass att vi äntligen slipper hela jävla budgetskiten och kan börja göra det som är kärnverksamhet och viktigt. Dvs. att glida runt i fältuniform och imponera med en cool och professionell image. (Världens lyft när vi alla äntligen fick basker! Där hade vi en viktig fråga som faktiskt löstes bra).

Varför ska vi hushålla med resurser? Vi har ju hur många miljarder som helst och för lite PR-tjänster och att köpa baskrar behövs inga miljarder.

Heja armén!

(Tips: Med dagens videoredigeringsteknik borde det räcka med typ en bataljon i armén. Idag kan man faktiskt klippa ihop och datoranimera så att det ser helt verklighetstroget ut! Pengarna som frigörs kan då plöjas ner i befintlig struktur för att ytterligare öka kostnaden per enhet insatsförmåga. T.ex. genom att utveckla en 8 cm STRIX. Eftersom ingen annan är intresserad av att utveckla 8 cm grk ammunition, så kan vi vara säkra på att vi måste finansiera utvecklingen själva, vilket ger den garanterat dyraste kostnaden. Ja, då kommer vi runt det politiska påfundet att vi inte får utveckla själva utan måste köpa off-the-shelf eller utveckla i samarbete med andra nationer. Bara ett tips...)

Till den raljerande och mycket otrevliga "Tacksam för svar":

Vad skulle vi då göra med våra politiska och militära underrättelser? Mobilisera? Nä, det gick ju inte. Upprusta? Med tanke på att det har tagit mer än 10 år att nedrusta vilket är betydligt enklare än det motsatta, så lär det inte hjälpa mot dina sabotörer. Vi kan ju skicka HKV informationsavdelning på dem såklart... Med en liten skrift om hur farliga vi är så kanske de blir rädda och ger upp?

Tack och hej för all evighet. Nu gör jag som Annika Nordgren-Christensen och skiter i det här. Det kostar mer än det smakar att engagera sig. Jag hoppas att våra politiker har rätt och att den eviga freden har infunnit sig. Blir det ändå ofred så får vi hoppas att något land vill ta emot mig och min familj, för varför i helvete ska jag stanna och försvara någon som inte värdesätter förmågan att försvara sig. Som man bäddar kan man ligga...

Johansson sa...
30 april 2009 23:59  

I krig funkar endast det enkla, i fred funkar inte ens det!

Anonym sa...
1 maj 2009 00:00  

Bloggen handlar med all rätt mycket om luftstridskrafternas så kallade utveckling.

Precis som signaturen Ane konstaterar på Widmans blogg har FM ledning sedan tiden kring millennieskiftet systematiskt och uteslutande av ekonomiska skäl monterat ner typförband och insatsförmågor som tidigare har ingett respekt för svensk försvarsförmåga och verkat avhållande, däribland luftstridskrafternas störresistenta ledningssystem, tungt artilleri, lätt attackflyg, ubåtsvapnet, med mera.

Snart lägger FM ledning ner Uppsalabasen och därmed möjligheten att effektivt luftförsvara den folkrika Mälardalen samt den strategiskt viktiga huvudstaden och rikets ledning.

Pengarna lägger FM ledning, kanske med våra politikers goda minne, på lätt infanteri och specialförband i mycket små numerärer för internationella uppdrag. På papperet ser det bra ut med många förband, men vid nationellt försvar gör dessa typförband och numerärer varken från eller till.

Vem kunde ana att en konservativ ministär skulle välja "bröd och skådespel åt folket" som försvarspolitisk strategi!

Nybliven cyniker.

Johansson sa...
1 maj 2009 00:20  

/Anonym 00:00
Det finns ett förslag att låta ett civilt företag sköta Uppsalabasen.
DVS förmågan finns kvar....
Du kan var helt trygg, FML kommer att leverera en Strilbataljon till Enköping fylld av tomma rader.
Den kan försvara Mälardalen........
Baserna (F17, F21) i övrigt kommer också att vara säkrade. Man kraftsamlar i mitten. DVS markförbanden i Kvarn.
2000 taktiker ska bort, ÖB:s förfrågan om att få kringå LAS löses genom kontunierliga omstruktureringar så att folk slutar frivilligt.
Kvar av FV blir flygplanen. Det spelar ingen roll hur vi prioriterar, vi måste ha en helhet.
DVS FV är inget utan marin och armén eller omvänt. Kan inte sjö verka är man rökt på land. Kan inte FV verka är man rökt i sjön och på land.
Tyvärr har de interna papperstigrarna lyckats förstöra vår samlade försvarsförmåga.
Sorgligt!
Lycka till FML!

Trött sa...
1 maj 2009 09:18  

Så här blir det när man styr utvecklingen med ramstyrda excelschabrak. Det kanske vi kan göra när det gäller vår nationella förmåga men de förband vi skapar ska ha beredskap för att både lösa uppgifter nationellt men även utanför landets gränser, inom ramen för vad man får anta vara anmält till styrkregister. Hela bubblan spricker när vi anmäler våra förband till styrkeregistret och specificerar att de t ex har 8 cm grk med väldigt begränsad ammunitionspalett som bataljonsartilleri. Då ska, i den svenska lösningen, detta förband kunna förstärkas med t ex ett archerbatteri och vips så var det inte så lätt och transportabelt längre. Är det någon som funderar på operativa ramvillkor och spelar på dessa eller är det verkligen helt ointressant?

Bosse sa...
1 maj 2009 10:12  

Under trettioåriga kriget när Sveriges krigsmakt var betydligt mer omtalad än vad fallet är idag byggde dess framgångar i mångt och mycket på att Gustav II Adolf var den förste som satsade på ett lättrörligt artilleri. Fram tills dess hade arméerna haft ett fåtal, mycket tunga kanoner (cirka ett och ett halft ton) som måste dras fram till slagfältet av trettio till fyrtio hästar. En sådan pjäs kunde naturligtvis inte rubbas ur fläcken efter att slaget börjat. Den svenska armén utrustades med lätta trepundare, benämnda så efter vikten på kulorna de kunde skjuta. Kanonen var monterad på en kanonvagn som kunde dras av en till två hästar och som även kunde flyttas kortare sträckor med handkraft. Kanonerna var svensktillverkade men det är inte enbart av stolthet över mina vallonska anfäder i Finspånga Bergslag jag drar fram detta. Exemplet illustrerar att kombinationen eldkraft och lättrörlighet är bättre än enbart eldkraft, även om eldkraften i sig är större i tunga (men svårrörliga) pjäser. Det andra som exemplifieras är att en taktik som utvecklas för att ta vara på svenska förutsättningar tillsammans med materiel som utvecklas för en svensk taktik kan vinna framgång mot rigid stormaktstaktik. Den mångkunnige kan givetvis här invända att försöken med att sätta upp ett älgrytteri aldrig lyckades, men låt oss bara konstatera att idén var lysande men inte baserad på tillräckligt stabilt vetenskapligt underlag om älgars natur! Rörlighet och eldkraft har däremot empiriskt visat sig framgångsrikt sedan historiens gryning och fram till idag.
Rörlighet och eldkraft - ja, nu tror ni att jag återigen skall puscha för flygstridskrafter men faktum är att jag med glädje ser en utveckling som inte bara ger bättre precision utan framför allt större rörlighet åt artilleriet. Kommer rörlighetetn av förmåga till flygtransport så är det alltså ett steg helt i rätt riktning. Offret, klen kaliber, kan ju kompenseras med högre precision med t ex slutfasstyrda granater.
Hälsn Bosse, som alltid föredrog blå byxor med pressveck(nåja, i alla fall skönjbara sådana), vit skjorta och slips framför att maskera sig till lövhög. ;-)

Anonym sa...
1 maj 2009 12:59  

Cyniker, Johansson, Wiseman och andra:

Det verkar som om även tredje statsmakten är inne på er linje när det gäller luftstridskrafternas ledning. Kolla in Claes Arvidssons ledarblogg i gårdagens Svd:

http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=13357

n.n. sa...
1 maj 2009 13:10  

"Frågan är vem som nu blir lycklig köpare av all Strixammunition?"

En god gissning är Finland. Finnarna har redan tidigare gjort goda affärer för en spottstyver när Sverige slumpat bort fin materiel.

milmap sa...
1 maj 2009 14:19  

Att 12 cm artilleriet är effektivare än 8 cm är tveklöst sant. Tyvärr anses det för långsamt för moderna 90 bataljoner under anfalls strid. Man hinner helt enkelt köra ur porté för snabbt för att det skall vara effektivt. Således har man spelat med archer, och helt enkelt räknat med det systemet. samtidigt som man räknat ut draget 12 cm. Trist då att archer läggs ner, men jag ser inga andra skäl än ekonomiska. Det är ett mycket bra system.

Så bra att man kan skjuta från 90 båt under gång? Ja, men kanske inte med någon vidare precision... Skulle gärna vilja se riskmallen för den skjutningen.

----------------------------------

Vi har 24 eldrör artilleri. Det spelar ingen roll hur effektiv varje enskild pjäs är. När det kommer till artilleri spelar antalet roll. Vi skulle behöva minst det dubbla för att systemet skulle vara trovärdigt. Det finns en rad faktorer som spelar in här, och jag tänker inte fördjupa mig i dessa. Kan bara konstatera att detta system finns till största delen för att behålla kompetensen inom funktionen.

-----------------------------------

Wiseman, jag tycker du kan skriva ett särskilt inlägg om Rb 90. Det är en osannolik historia som är värd att berättas, även om det är rätt länge sedan nu.

Mackan sa...
1 maj 2009 16:47  

Äsch...vi har ju våra CAS-JASAR! Vem behöver artilleri då?

Anonym sa...
1 maj 2009 18:07  

Uppmuntran till "Anonym den 30 april 2009 23:45"

Du måste kanalisera din frustration (som är helt berättigad). Gör som jag och frugan, kratta manegen för att få ut ungarna ur landet. Det tar visserligen 15 till 20 år, men sen har man optioner!

Lille Lelle

Anonym sa...
1 maj 2009 23:09  

Skillnaden på 8 cm grk och 12 com grk är ju inte så stor... 3 km räckvidd. Sen att vi inte har lys eller rök till 8:an spelar väl ingen roll.

Nä, inför 8 cm grk på kompaninivå men behåll 12 cm sm batart. Nötter!

Johansson sa...
2 maj 2009 00:23  

//Anonym den 1 maj 2009 12:59

Tyvärr lever jag filmen som affischen säljer!

En enkel beskrivning av vad som händer.
Det finns en instruktion som heter IKFN i FM.
Den beskriver handlingsregler för territorialgränsöverskridande händelser. Utkom 1994. Beredningstid under tidigt 90-tal. ( muren föll 1989)
I handlingsreglerna för incidentberedskapen kan man agera mor gränsnära verksamhet som båtflyktingar.
OM någon kommer över Östersjön eller annat innanhav är de antingen EU eller NATO medlemmar, de behöver inte komma som båtflyktingar.
Det är snart 8 år sedan 11 september.
När ska man börja i spåret att man vill lösa följande uppgift. För följande uppgift avdelar vi följande resurser!
Ni är underordnad följande befattnigshavare.
INCIDENTBEREDSKAPEN ÄR alltid högt på politikernas önskelista. Vilken uppföljning har de av verksamheten?
Det är få och ingen som kan eller förstår uppgiften Incidentberedskap.
FML skiter fullständigt i denna uppgift eller mörkar.
Hur ska FM C jurist kunna bakspåra CIA och dess last via rapporter?

Det finns bara ett svar.
De ljuger, mörkar, förstår inte ELLER har en s k "högre agenda"
Jag skiter i vilket.
Demokratin får inte sättas ur spel!

Har FML gått med i NATO vill jag veta det!

Anonym sa...
2 maj 2009 00:39  

@ Johansson den 30 april 2009 23:59

"I krig funkar endast det enkla, i fred funkar inte ens det!"

Dags att byta förband kanske?
För så där illa är det inte överallt.

/En annan Johansson

Anonym sa...
2 maj 2009 08:23  

Till: Anonym sa... den 2 maj 2009 00:39

Det fina i kråksången är att Johansson inte kan byta förband. Han och alla hans kollegor tillhör sedan 1 jan ett och samma förband och nästa år ska de byta igen (om han inte hunnit bli nedlagd vill säga).

Återstår tre alternativ:

1) Säga upp sig
2) Stanna kvar och fortsätta gnälla
3) Stanna kvar och försöka göra något bra av situationen. Att sprida cynism och trissa fikarumssnacket vinner igen på.

Upp med hakan Johansson och alla ledningsofficerare. Det är bara ett jobb!!

//Stefan

Anonym sa...
2 maj 2009 11:05  

Till Anonym 30 april 23:45.Genmäle:

Du kallar mig raljant och otrevlig.
Uppenbart är det så att mitt scenario är så otrevligt att ingen vill diskutera det.Däremot kan du knappast ifrågasätta realismen.
Då inget gränsförsvar eller annan övervakning existerar i någon större omfattning är det väl ändå rimligt att ifrågasätta meningen med att diskutera omplaneringar och byråkratiska finter i en krympande försvarsorganisation,som för oss äldre ter sig mer och mer horribel till sin utformning.
Men varsågod,sitt gärna på din kammare med skygglappar och nagelfar detaljerna.Jag förstår mer än väl frustrationen hos dem som har sin utkomst i organisationerna och konfronteras med detaljproblemen dagligen.Men försök att vara det minsta realistisk!
Skattebetalarna förväntar sig säkert ett större grepp på problemen.Nätet är en väg och Wisemans Wisdoms blogg ett välkommet medel för att lyfta och differentiera debatten.
Att jag tydligen trampade på ömma tår med min kommentar visar ju endast hur angeläget detta är.
Tacksam för svar!

Anonym sa...
2 maj 2009 17:14  

8cm GRK som bataljonsartilleri är en vansinnig ide. Det är för lite inom amfbat (förut fanns 12cm KA pjäser som understöd och sen skulle AMOS på båtarna komma) och där finns det 8cm GRK på kompani nivå med minst 4st eldrör per skyttekompani. Och använda 8cm GRK på en mekaniserat bataljon med stridsfordon och stridsvagnar. Som har avsevärt högre framrycknings hastighet än skogsmatroser med höga knäuppdragningar.

Anonym sa...
2 maj 2009 19:11  

Genmäle till Anonym, Anonym, Anonym och framförallt Anonym med anledning av deras upprörda reaktioner på Anonyms, Anonyms och kanske tom Anonyms uppfattat tillspetsade inlägg:

Vilken tur att Wiseman orkar hålla igång denna blogg! Alternativet är att skicka halva officerskåren på avlastningssamtal och psykoterapi.

Hur skulle det vara med saklig och konstruktiv försvarsdebatt som omväxling?

Suck! // Nybliven cyniker (Anonym men med signatur)

Anonym sa...
3 maj 2009 11:47  

Beträffande de som klagar på officerare som klagar vill jag säga att det är tur att vi har militärer som bryr sig och säger ifrån när det barkar åt skogen

Att arbeta i försvaret är inte bara ett jobb som någon skrev. Det är ett kall som rimligtvis kräver att man tror på det man gör.

Därmed är det naturligt att bli upprörd när politiker och andra ramlar över varandra i försök att sätta krokben för varje uns av försvarsförmåga.

Sverige är ett öppet, mjukt och sårbart land som är mycket väl värt att försvara.

Sovjetunionens fall, en temporär chimär för det ryska imperiet, borde inte ha varit startskottet för svensk nedrustning. En utveckling behövdes kanske men när man ser förödelsen så kan man bara dra slutsatsen att vi blev infiltrerade.

Andersson sa...
6 maj 2009 17:28  

@Anonym den 1 maj 2009 23:09
Jo vi har lys och rök till 8cm grk men det är varken det eller räckvidden som gör den olämplig att ha som Bataljons artilleri utan det faktumet att den har mycket sämre verkan än 12cm.

I övrigt kan folk SNÄLLA skriva under sina inlägg det är väldigt frustrerande att läsa 24 kommentarer där mer än hälften kallar sig för Anonym!

Hans sa...
10 augusti 2009 10:55  

Som utbildad i den gamla skolan (bataljons anfall stöds av egen brigads haubitsbataljon samt fördelningsartilleri) har ju artilleriets sotdöd varit plågsam att se.

Positivt är dock att notera att trots 12cm grks dödsannons kommer NBG2011 dock fortfarande förfoga över 12:or, alltid något.

/hans

Exyoff sa...
20 februari 2010 14:43  

ARTILLERIFRÅGAN
Är själv gammal artillerist och fick kaffet i vrångstrupen när jag läste om vissa delar här.
24 ARCHER har ju inte kommit till av operativa eller taktiska skäl. Det begriper nog alla kloka officerare. 24 pjäser räcker knappt att föra strid i en riktning med tre mekbataljoner.
Att sedan ha 8 cm GRK som system år 2010 får väl betraktas som tjänstefel modell större!
Att inte ha genomfört konceptet med strf90 monterade 12 cm GRK är också ofattbart. Det föreslogs ju redan i slutet av 80-talet!
Artilleriet skall ju stå för ELDKRAFT och möjliggöra kraftsamling. Ju grövre kaliber, ju längre skottvidd, bra skydd och förmåga till snabba grupperingar är då avgörande. Möjligheten att skjuta NATO-ammunition är också viktig. Artillerisystemet idag får nog närmast betraktas som "ETT DEMOKONCEPT FÖR KOMPETENSBIBEHÅLLANDE, EJ AVSETT FÖR RIKTIG STRID".

Wiseman sa...
20 februari 2010 22:04  

Exyoff: Tyvärr gäller den slutsatsen för många andra delar av Försvarsmakten också.

Att artilleri är grunden i all väpnad krigföring tror jag de flesta officerare känner till. Gör man det inte, bör man ta sig en funderare. Må så vara att Sverige inte använder artilleri i Afghanistan, men de som verkligen krigar där gör det. En bataljon utan ett kraftfullt och rörligt bataljonsartilleri och en eller annan haubitsbataljon i ryggen är helt meningslös. 8 cm grk som batart ingen hållbar lösning utan återigen någon som antagit att det skulle vara lättare att få ut indirekt eld i internationella operationer om man går ner i kaliber. Skottvidden och potentialen hos ammunitionen är minst sagt urusel, speciellt för ett mekaniserat förband.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade