2019 - ett nytt luftslott?

Som säkert bekant räknar man med att 2019 har Försvarsmakten intagit den organisation som nu beslutats av statsmakterna med anställda och kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän, samt officerare och specialistofficerare.

Hur världen ser ut 2019 finns det ingen som kan svara på idag. Däremot kan man ha ett rätt stort hum om vilken materiel Försvarsmakten kommer att ha då och det är inte direkt någon munter framtid.

Majoriteten av de plattformar Försvarsmakten idag bygger på kommer att vara desamma 2019. Stridsvagn 122 är då drygt 20 år gammal, stridsfordon 90 ca 25 år, Visbykorvetterna har varit operativa i några år, men det är nästan 20 år sedan de sjösattes. Helikopter 14 har i bästa fall fått full förmåga 2018, men det förefaller allt mindre troligt med tanke på de avancerade delsystemen för bl a ubåtsjakt (för vilket helikoptern ursprungligen anskaffades) inte ens finns på ritbordet idag. Ryggraden i transportflyget, vilket i sig är grunden i ett lands förmåga att projicera kraft i andra världsdelar, Tp 84 Hercules är mellan 40 och 55 år gamla, som Sverige i år beslutade att inte modifiera. De svenska ubåtarna är också drygt 20 år gamla. Luftvärnet har i bästa fall fått förbandssätta Rb 23 Bamse, annars är det en stomme med Rb 70 (drygt 35 år gammal) och Rb 97 (uppåt 50 år gammal). JAS 39 Gripen är kanske uppgraderat till en E/F-variant om Saab lyckats sälja versionen utomlands, annars lär det vara dags att fundera på att ersätta dessa flygplan också.

Som sagt, det är ingen munter vision när det som ska bli ”Sveriges bäst utbildade soldater någonsin” ska hantera samma materiel som deras farföräldrar. Det må vara en sak när det handlar om relativt okvalificerad materiel som k-pistar, granatgevär och skidor, men komplicerade vapenplattformar är en helt annan sak.

På några få områden finns det ljuspunkter. Stridsfordon 90 kompletteras med nya stridsfordon i form av SEP eller AMV. Svenskt artilleriet kan förmodligen ansöka om att bli klassat som utrotningshotat hos FN med sina 24 eldrör, men Archerpjäserna kommer att vara nya (om man inte låtsas om att eldrören är återanvända haubits 77/B från tidiga 80-talet). SAC-avtalet om strategisk lufttransport lever dock fortfarande kvar, vilket är tur med tanke på statusen hos de mindre Hercules.


Mycket ljusare än så blir det inte. Det finns nämligen inga pengar anslagna till anskaffning av ny kvalificerad materiel. Pengakistorna är tomma och det mesta av pengarna är i anspråkstagna för att finansiera det nya personalsystemet och ökade overheadkostnader. Låt oss gissa att försvarsbudgeten är ~40 mdr kr 2019. Det är vid det här laget en lika viktig tradition som Kalle Anka på julafton.

Det må bli Sveriges bäst utbildade soldater någonsin 2019, men utan kvalificerad materiel blir de inte mer än en några generationer senare variant på sega gubbar, fastän nu oerhört mycket färre. De gamla sega gubbarna är dock åter attraktiva - i Afghanistan av alla platser. De flesta har dock förmodligen tröttnat på Försvarsmakten.