Få har väl missat att den amerikanske befälhavaren i Afghanistan, general Stanley McChrystal, tvingades avgå härom veckan, efter att tidskriften Rolling Stone publicerat en artikel där flera av McCrystals närmast underlydande uttalat sig kritiskt om vicepresidenten och administrationen. McChrystal presenterade veckan innan sin avgång en allt annan än positiv lägesrapport för regeringscheferna i några av de ledande länderna i Afghanistaninsatsen, vilket av vissa anses ha bidragit att han tvingades bort. McChrystals avgång leder osvikligt till reflektioner om hur öppenhjärtig man kan vara mot överordnade och politiker om man vill ha karriären i behåll. Är det viktigast att säga sanningen eller det mottagaren vill höra? Eller som Allan Widman uttryckte det igår på sin blogg och Newsmill: "Varje officer vet vad en fortsatt karriär kräver ... Har du det som krävs för att inte ha en åsikt?"
/Wiseman
----------------------------------
Som en reaktion på de raljerande uttalanden general Stanley McCrystal och hans närmaste medarbetare gjort för tidningen Rolling Stones reporter begränsar nu Obamaadministrationen den amerikanska militärens yttrande- och meddelandefrihet.
USA:s försvarsminister Robert Gates skärper i ett utspel reglerna för försvarsanställdas kontakter med media och de som bryter mot reglerna hotas med åtal.
Tanken att denna skärpning i den amerikanska hållningen möjligen kan tjäna som inspirationskälla hos trångsynta och illa pålästa direktörer och chefer på olika nivåer inom försvarsmakten ligger inte långt borta. Att tysta besvärande kritiska röster inom den egna organisationen ligger - stick i stäv mot värdegrundens deklaration om öppenhet - sannolikt högt på flera av dessa befattningshavares åtgärdslistor.
Sanningssägare som Strilaren (bloggen stängd sedan dryga året /W), Wiseman, Chefsingenjören, Sumatra (gästskribent hos Chefsingenjören, men stundom även på WW), Cynisk, Borneo med flera som nyttjar fria media för att uttrycka sina åsikter utgör självfallet en vagel i det ömma myndighestögat och de bör följaktligen - på ett eller annat sätt - tystas.
Det finns dock en hake; Sverige är inte USA och Sverige har egen lagstiftning i detta avseende. Den svenska grundlagen ger ett långt gående skydd för enskildas yttrande- och åsiktsfrihet. Den gäller även försvarsmaktens anställda.
I ett aktuellt fall där en anställd inom en annan myndighet på en blogg uttryckt starka åsikter, som av aktuell myndighetsledning uppfattades allvarligt ha skadat allmänhetens tilltro till myndighetens förmåga att bedriva sin verksamhet, omplacerades den anställde.
I Justitieombudsmannens granskning av fallet framgår att offentligt anställda har rätt till privata åsikter i allmänna politiska frågor. Så länge tjänstemännen sköter sitt arbete får offentliga arbetsgivare varken lägga sig i vad de tycker eller hur åsikterna framförs.
En offentlig arbetsgivare kan heller inte kräva att anställda som privatpersoner ska omfatta en viss värdegrund. Det strider mot grundlagens krav på respekt för den enskildes grundlagsskyddade yttrande- och åsiktsfrihet. En tjänsteman får heller inte utsättas för sanktioner på grund av sina åsikter. Detta så kallade repressalieförbud gäller till exempel omplaceringar och har lång hävd, förklarar JO.
Som sagt, Sverige är inte USA…
/Simplicio
Gästinlägg: Att tänka fritt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
Putin ritar röda linjer2 dagar sedan
-
-
-
-
Flygvapnets pilotutbildning3 månader sedan
-
-
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
-
Parklek m/601 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
NATO, nyttan för Sverige2 år sedan
-
-
-
-
-
-
-
Agree to disagree...4 år sedan
-
25 år siden Srebrenica4 år sedan
-
Veteraner förtjänar att hedras4 år sedan
-
Om ett nödvärnsfall i Rättvik III (III)4 år sedan
-
Twittertrådar5 år sedan
-
-
-
Nytänkande, tack!6 år sedan
-
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
Halvsovande blogg8 år sedan
-
-
Reservofficer blir Totalförsvar8 år sedan
-
Påkörd av moped9 år sedan
-
-
Vila i frid Ralph Lédel9 år sedan
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?9 år sedan
-
Gick du på den lätta?9 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
18 kommentarer:
Har du det som krävs för att ha RÄTT åsikt?
Hämtat från en annan försvarsblogg (som inte är särskilt kritisk):
"Just som jag skulle åka hem i onsdags blev jag kallad till samtal hos CO. Som ett resultat av detta samtal kommer jag att ändra lite hur jag skriver. Fortfarande kan ingen i detalj ge exempel på vad som varit olämpligt även om CO pekade på några aspekter. I linje med denna nya inriktning har jag också taget bort alla gamla inlägg. "
http://blog.bahnhof.se/index.php?varLogin=wb481013&day=1273183201
Tråkigt men sant.
Det är inte helt ovanligt.
Har man tur så får man möta den/dom som reagerat.
Har man mindre tur så får man höra det via omvägar att det är olämpligt att publicera saker på internet.
"Saken" som publicerades var ett par rekryterings bilder på en Stridsbåt 90H på ett facebook konto.
Det som framfördes var rykten och spekulationer samt diffusa referenser till Opsec...
fn. anonym, man riskerar sparken ur "firman" ifall man är för offentlig och har en åsikt...
Jag har i bekantskapskretsen ett par mycket trovärdiga personer som i stort sett dagligen vistas i högkvartersmiljö. Såväl i insatshögkvarteret på Lidingövägen som i produktionshögkvarteret på Banérgatan. Dessa kan ge hårresande vittnesmål om det repressiva klimat som råder på dessa arbetsplatser.
Man kan lugnt konstatera att de få anställda med mod och förmåga att kritiskt granska försvarsmaktens myndighetsutövning och vid behov även anmäla avvikande mening inte står särskilt högt i kurs hos myndighetsledningen och dess underlydande chefer.
Om försvarsmakten menar allvar med sin strävan att bli respekterad som en god arbetsgivare har man helt klart en hel del att ta itu med...
/Karin
Det mest geniala i hela McCrystal-affären är nog att generalen Petraeus är ur vägen som potentiell republikansk presidentkandidat. Givetvis har Petraeus förnekat alla planer på en kandidatur.
Vad det gäller individens rättigheter i Sverige, hoppas jag att Simplicio har rätt.
Att få en annan människa att omfatta en viss värdegrund, ja hur skulle det gå till. Vem kan kontrollera vad som rör sig i människosjälens innersta skrymslen. Mången diktator har försökt, men hittills har kontrollen över andra inskränkt sig till läpparnas bekännelse.
Det är ett viktigt ämne Simplicio tar upp.
Barack Obamas popularitet har dalat 10 % det senaste året. Han har beskyllts för obeslutsamhet i hanteringen av oljekatastrofen.
Demokraterna riskerar att förlora majoriteten i representanthuset vid kongressvalet i höst.
Han har alltså ett akut behov av att demonstrera handlingskraft.
Obama må vara militärt okunnig men har undervisat i författningsrätt på universitetsnivå och vet, att presidenten är överbefälhavare.
Detta ämbete tillåter inte att besudlas på mässarna i Afghanistan.
När det gäller den andra frågan om yttrandefriheten för anställda inom Försvarsmakten,så avgörs den av Lagen om anställningsskydd (SFS 1982.80).
Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare bygger på ömsesidig lojalitet och förtroende.
Vad jag förstått, överflyglar kravet på lojalitet hos den anställde vederbörandes rättighet till yttrandefrihet rent rättsligt.
Kan arbetsgivaren trovärdigt visa att han lidit skada genom arbetstagarens illojalitet kan ett avsked bli aktuellt. En omplacering är naturligtvis lättare att ordna för arbetsgivaren.
I och med internet har kritiken mot Försvaret växt. Tidigare framfördes den tjänstevägen.
Det finns sannolikt en gräns för vad arbetsgivaren tål innan ett exempel statueras.
Olaus
Att det förekommer subtila straffmetoder i form av uteblivna kursplatser, ändrade utbildnings/forbildningsplaner är sedan gammalt känt. Att FM egna media inte tar in kritiska insändare eller artilar, annat än i lämpliga tvättade former, upplever vi också även om FM tvingats till en mer självkritisk hållning tack vare den massiva kritik som framförs i bloggvärlden.
Är Di inte med mig så är Du emot mig, är temat från FM. Det är inte länge sedan ÖB kallade en trogen medarbetare som kämpar för rättvis behandling av personalen, för "Försvarsmaktens fiende".
Har Du en avvikande mening under möten och försöker driva vissa frågor du känner är viktiga befinner Du Dig snart utanför informatinscirkeln och blir "bortglömd" på maillistor och möteskallelser.
En flottiljchef som för några år sedan hade en annan upfattning i viktiga frågor än den dåvarande Flygvapeninspektören fanns sig bortplockad från listan med tänkbara generalskanditater. Denne har ännu inte fåt något godtagbart svar varför. Slingringar och hänvisningar till andra är vardagsmat när någon kräver uppriktiga svar.
Tjänster och gentjänster samt ett ständigt eget lobbande för nästa befattning är vad som krävs av den som vill göra karriär.
De få rakryggade i högre chefsställning som inte passar in i medströmsmallen åker ut eller tvingas in i strömfåran igen efter allvarliga enskilda korrektiva samtal med ännu högre chefer.
Ett bevis på allt detta är alla de högre chefer som efter pension vågar ta bladet från munnen och säga vad de anser är rätt. Det hade ju varit bättre om de gjort det medan de ännu var kvar i tjänst men deras egen bedömning är förmodligen att de gör sig bättre som kritisk pensionerad överste än som lojal överstelöjtnant.
Vad är det som krävs egentligen och hur i all världen hamnade vi så snett?
Subtila straffmetodert i form av uteblivna kurser och kommenderingar.
Insändare till FM-media som inte tas med, endast "tvättade".
Flottiljchef åker ur listan över tänkbara generalskandidater efter att ha annan uppfattning än Flygvapeninspektören.
Trogna medarbetare kallas för "Försvarsmaktens fiende" av ÖB efter kritik.
Pensionerade högre chefer tar bladet frå nmunnen försent eller är det taktik då man gör sig bättre som pensionerad, kritisk, överste än lojal överstelöjtnant?
Hur kunde det bli så här?
Förr hade vi ett fullmaktssystem för att skydda vår anställning.
Särskilt utvalda statliga funktioner som domare och officerare hade detta just för att göra dem mindre sårbara för de regerandes påtryckningar. Systemet finns inte längre och de sista av oss med fullmakt är snart borta.
Inom FM tvingas man uppge sin fullmakt vid befordran till överste.
Old School
Som sagt Sverige är inte USA.
Mc Crystal affärren visar hur naiva vi människor kan vara. Om man har en journalist inbäddad så måste man utgå från allt som sägs kan citeras. Om man dessutom som chef inte gör något för att stävja det, ja då får man skylla sig själv. Jag tror inte vi i Sverige skulle ha problem med att en officer kritiserar politiker, i Sverige till skillnad från många länder är det ok att kombinera sin officersroll med en politiker karriär.
USA svär man en ed som anställd i försvaret. "....jag skall stödja och försvara Förenta Staternas författning mot alla fiender, utländska eller inhemska; att jag vill vara sann och trogen mot densamma; och att jag skall lyda alla befallningar som ges av Förenta Staternas president och mina överordnaden..."
Det skall jämföras med vår Svenska soldaterindran. "...Såväl i fred som i krig skall vi samvetsgrant och efter bästa förmåga fullgöra våra uppgifter och lyda givna order. Vi skall vara vaksamma mot allt som kan äventyra landets säkerhet. Genom vårt personliga föredöme skall vi främja samhörighet och god anda inom försvaret. ..."
Det är skillnad på att lyda alla befallningar från landets president och främja god anda inom försvaret.
Dessutom tror jag knappast någon skulle se den svenska soldaterindran som juridiskt bindande tillskillnad från den amerikanska eden.
Borneo 06.34,
Det har alltid varit såhär, men nu kommer det upp till ytan snabbare och frispråkigare tack vare Internet. Förr var det tissel och tassel i mässens mörkaste vrå som gällde. Tro mig, har varit med några år.
Hmmm...
Kommer osökt att tänka på vad som står ovanför entreén till universitetsaulan i Uppsala;
"Att tänka fritt är stort,
att tänka rätt är större."
Synes vara den melodi som gäller i FM förnärvarande.
/Grumpy
Det är möjligt att det är lågt i tak i vissa delar av den svenska försvarsmakten. Men McChrystal-incidenten är nog en annan slags fiskgryta.
Vissa av McChrystals uttalanden hade drag av tourettes redan innan intervjun med Rolling Stone. Man måste naturligtvis ifrågasätta omdömet hos en person som inte inser det prekära i att såga sina folkvalda chefer inför öppen media.
Att gnälla för frugan är en sak men det går naturligtvis inte att behålla ett uppdrag om man förlöjligar sin uppdragsgivare.
McChrystalrapporten tror jag inte hade någon betydelse i sammanhanget. Om något så reflekterar den bara tillbaka på McChrystal eftersom hans strategi uppenbarligen inte har gett resultat än.
Orsaken till att McChrystal fick gå är glasklar och eventuella konspirationsteorier har bara inrikespolitiska dimensioner i USA.
@Grumpy
Knappast. En försvinnande liten andel av Sveriges officerare har sett insidan på Uppsala universitet - eller något annat universitet heller för den delen. Där har du en del av problemet.
Sveriges militära ledning saknar den kompetensnivå som finns i motsvarande funktioner i andra statliga verk eller på den civila sidan. Men det accepteras eftersom FM är en skyddad verkstad där FM själva får bestämma vad som är tillräcklig kompetens.
Allt bottnar i avskaffandet av underofficerskåren, som i praktiken innebar att vi gjorde oss av med officerskåren. Vi har därför nu alldeles fantastiskt duktiga officerare på lägre nivåer, men sedan tar det stopp. Svenska generaler och överstar är tyvärr i regel medelmåttor som aldrig tagit sig lika långt och fått samma ansvar i andra organisationer. De kan helt enkelt inte leda en organisation på den nivån.
Efter att ha läst ÖB:s brev:
Har du de som krävs för a t ha en åsik ?
Sverige är inte USA. Så sant som det är sagt.
Jag kan inte dra mig till minnes att någon svensk politiker uttryckt några synpunkter kring ISAF.s strategi i Afghanistan - COIN eller CT - eller som ansett att utgången av kriget skulle påverka deras egen politiska framtid. Annat är det i USA, med val i år till kongressen och en presidentvalskampanj som rycker allt närmare. Detta verkar vara prio 1 och själva kriget prio 2.
Det finns två tidpunkter av avgörande betydelse. Den ena, och mest kända, är juli 2011, då Obama fastslagit att ett överlämnande till Afghanska trupper skall inledas och egna trupper kan påbörja ett återtåg. Den andra tidpunkten är december i år, då en översyn (policy review) skall äga rum. Om nuvarande strategi då inte befinns vara tillfyllest kommer den att ändras.
Nu ”gnälls” det en hel del från The Top Brass inför media, men i det tysta. Fel på juli 2011-datumet, för lite trupp, brist på framsteg i/(avsaknad av) den ”civila surge” som State Department ansvarar (skulle ha ansvarat) för. Den militära ståndpunkt som ligger under ytan är – till skillnad från presidentens – att om utvecklingen är positiv bör man inte dra sig tillbaka och om utvecklingen inte är positiv bör man öka på med mer trupp. Alternativet minskad närvaro är det få som förespråkar.
McCrystals agerande var nog ingen isolerad företeelse. Offentliga, avvikande uppfattningar från militärt håll är högst generande för administrationen, som i sig är splittrad och med historiska belastningar kring ostkustliberalers track record när det gäller ”softness”. Detta tror jag är skälet till Robert Gates utspel, d.v.s. en nervös administration som leder ett krig som inte går enligt ritningarna, med en strategi som kräver tid för att verka men där tidsgränser finns offentliggjorda för alla att se. Läckor från verkligheten - via höga militära chefer - till pressen underlättar inte omval för senatorer och presidenten.
I Sverige är nog dessvärre både försvarsfrågan och Afghanistankriget en icke-fråga inför det stundande valet. Här ligger inte problemet med självständigt tänkande och bloggande medarbetare på den politiska bogen, utan är väl mest ett ”problem” för FML. Ett internt FM-”problem”.
Allt som sägs, skrivs, förslås eller beslutas av ledningen hårdgranskas och kommenteras av sakkunniga medarbetare, vilket - under pågående turbulenta förbättringsförsämringar - förmodligen inte alltid uppskattas till sitt rätta värde.
Karins inlägg 17:33 tror jag är på helt rätt spår. Det är myndighetsledningen och dess underlydande chefer som har problem i det här sammanhanget. Försvarsministern bara bidrar med lite extra dimbildning.
INKVISITORISKT REGLEMENTE INOM FM
§1.RÄTT åsikt innehas av överordnad.
§2.Fel åsikt innehas av underordnad.
§3.Övriga åsikter är förbjudna.
Från och med nu gäller alltså RÄTT åsikt: Som alla vet är Jorden inte längre rund, utan platt.
Säg emot, och du personligen kommer att bli lika tillplattad som jordklotet. Obs fel, skall naturligtvis vara jordskivan....
Flygsoldat 113 Bom
@Olaus
Åsiktsfrihet är medborgarens frihet att bilda och hysa åsikter utan statens ingripande.
I Sverige är åsiktsfriheten grundlagsskyddad enligt Regeringsformen där man skriver att:
"Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad[...]yttrandefrihet; frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor", samt genom Sveriges upphöjande till lag av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna där det framgår att:
"Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser".
Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är i egenskap av grundlag överordnad andra lagar och bestämmelser inklusive Lagen om anställningsskydd (SFS 1982.80). Den kan dock inskränkas vid exempelvis hot mot rikets säkerhet.
Självfallet finns en gräns. Den överskrids om den anställde låter personliga åsikter påverka beslut som fattas i tjänsten. Lagar och regler måste följas.
För att arbetsgivaren skall kunna åberopa illojalitet måste denne trovärdigt kunna visa att den anställde haft uppsåt att tillföra arbetsgivaren skada.
Att drivkraften bakom de kritiska röster som höjs i fria media av försvarsanställda bloggare och kommentatorer beträffande den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen och försvarsmyndigheternas ageranden snarare syftar till att stärka rikets försvarsförmåga - det lilla som återstår av den - än att skada den torde rimligen för var och en framstå som självklart.
Skicka en kommentar