Gästinlägg: När verkligheten når även generalerna

SvD:s "avslöjande" att Försvarsmakten ligger ett antal tusen soldater efter planerad förmåga kommer inte som en chock för många av oss anställda. Oron för att det ska bli svårt att rekrytera har uttryckts flera ggr tidigare av mig, såväl här som på Newsmill. Precis som befarat har det nu visat sig att processen inte var färdig innan den sjösattes och majoriteten av soldaterna GSS/T (tidvis tjänstgörande) inte kommer att kunna rekryteras ännu på något år. Återigen framstår det som ett mycket allvarligt misstag att utan övergångsperiod byta från värnplikt till yrkesförsvar. Nu stundar ett antal år med ett underbemannat försvar. Vad händer om detta synas? Kan vi ens genomföra en beredskapshöjning motsvarande Dagny II med den stora majoriteten av vårt reguljära försvar insatt i Afghanistan och en (eventuell) insats med NBG? Det blir mycket tunt på marksidan. Då spelar det ingen roll att chefen för Ledningsstaben ursäktar utfallet med att de nuvarande och planerade internationella insatserna klaras av ändå. Skattebetalarna har utan tvivel förväntat sig betydligt mer än så här. (läs även Försvar och Säkerhet)

Situationen blir inte så mycket bättre av att vi anställer våra soldater på 8 år med möjlighet till förlängning. Efter de första sex månadernas provanställning, är den ömsesidiga uppsägningstiden 3 mån. Så gick det med den lite för otrevliga insatsen. Att hitta skyttesoldater är det minsta av problemen. Men hur hittar vi specialisterna och motiverar dem att ta anställning för 17 000 kr/mån i 8 år? Härom veckan samspråkade jag med en soldat på ett av Stockholmsförbanden som utan minsta stolthet i rösten svarade att hans löneutveckling gav honom möjlighet till 19 500 om 8 år och då hade han ändå fått börja på 18 000 kr. Vi behöver inte ens gå så långt som att prata verkliga specialistområden. Ta bara en lastbilschaufför. Varför ska denne köra lastbil åt Försvarsmakten för 17 000 kr/mån och blir skjuten på när han kan tjäna avsevärt mycket mer civilt och ändå se världen? Upplevelsen, säger säkert någon. Ja, men den lär knappast räcka i 8 år och för att föda en familj som knappast vill bo på logement.

2019 var det tänkt att "dagens" försvar skulle vara fullbemannat. Så lär icke bli fallet. Till Österrike som enligt uppgift tittar på Sverige som förebild för försvarsreform, vill man bara säga grattis.

Nu stundar det gnabb om vems ansvaret är: Försvarsmaktens eller politikernas? Vem som får vika sig är inte svårt att räkna ut.


/Wiseman

------------------------------------------------------------------------

När verkligheten når även generalerna

Så har det då skett. Media (SVD) har upptäckt att vårt nya personalförsörjningssystem och våra ansträngningar att rekrytera är ett fiasko. Lagom till Folk och Försvar i Sälen också. Den veckan som oftast innebär mest positiv reklam för FM på hela året. Politiker och generaler pratar vitt och brett och vilka fantastiska förmågor vi har, vilken spjutspetsteknologi vi besitter inom vissa områden. Men i år då? Inte så värst mycket bra reklam, och så kommer det ut. Att personalförsörjningen är ett fiasko.

Men vänta... Det vet vi väl alla? Det har vi väl vetat i flera år, att det blir färre och färre soldater att rekrytera. Till och med till Utlandsstyrkan som kunnat locka med det allra bästa har haft problem sedan länge? Själv har jag rekryterat oavbrutet i ungefär ett år nu och jag har fortfarande inte full pluton. Jag klarar inte av att tillsätta folk i den takten de byter förband eller slutar. Trots att jag kan motivera med stora övninga kommande år, utlandsinsats inom en snar framtid och en möjlighet att tillhöra ett av sveriges mest attraktiva förband, både till uppgift och lokalisering. Det går inte hitta dugliga män eller kvinnor som klarar mitt förbands krav. Visst finns det folk i ladorna, men ärligt talat, GSU hemvärn? Nej tack. Soldater med gamla skador eller bristfällig fysik? Nej tack. Nåväl, låt gå för att jag har höga krav, men jag vägrar att göra kravunderskridanden. Får jag in skräp kommer fler av de som är dugliga sluta, så är det.

Det inträffade har vi vetat länge. Vi som är plutonchefer har i flera år rapporterat detta uppåt. Vid varje förbandsbesök av FML så jag har rapporterat direkt till generaler och överstar. Inget har hänt och nu vet hela världen vilka byfånar vi är. Vår käre försvarsminister har inte ett dugg koll på läget. 7 sökande till varje plats, säger han. Vad spelar det för roll när tre av dessa egentligen inte vill söka utan bara slängde i väg något för sakens skull. När en har ett kriminellt förflutet. En är rygg skadad sedan tidigare och en inte ens genomfört värnplikt. Den sista har så dåliga vitsord ingen vill ta i honom med tång. Försvarsministern har inte koll. Men han är nog också lurad.

Vad ska vi då göra? Det är enkelt i min värld.

1.) Höj lönen 2000 kr för samtliga befattningshavare. Det går helt enkelt inte leva på 12 000 kr efter skatt om man har eget boende och en bil att åka till jobbet med. Testa själv om du inte tror mig.


2.) Inför ordentliga förmåner som gratis mat och stöd till hemresor.

Svårare än så är det inte. Jag vet för jag har jobbat med det här ett tag nu. Varje vecka tackar soldater nej för att dessa två saker inte finns. Så jäkla dyrt är det ju inte. Maten har vi haft som utgiftspost i 109 år så det borde vi ju kunna beräkna och ett busskort kostar inte många kronor i månaden. Alla kan ju inte få hemresor med flyg men det förstår nog alla. Ingen förväntar sig det eller oxfilé varje dag.


Just nu myser jag. Jag är nöjd över att politikerna är förbannade och precis fattat att de är förda bakom ljuset. Jag är mycket nöjd över att alla i hela världen nu vet att vi inte ens kan tillsätta 3000 platser i vår ”försvarsmakt”. Jag är inte nöjd för att det är så det är. Jag är nöjd för att verkligheten har hunnit ifatt generalerna. Och då är det plötsligt inte så roligt längre.

/Trupparen 

Media: SvD, 2, 3, 4, Aftonbladet, DN, 2, Expressen, 2
Bloggar:  Försvars & Säkerhet, Försvarsministern, Johan Westerholm, Cornucopia, Tokmoderaten,  Chefsingenjören,