Bristen på bildtolkar som gör att den svenska Libyeninsatsen tvingas säga nej till förfrågningar från NATO om fler spaningsinsatser, kommer inte som en överraskning. Från att i många år under 00-talets strategiska blackout ha varit ett mindre sexigt område och därmed ordentlignerprioterat, är nu flygspaning i högsta ropet. Problemet är bara att det tar lång tid att utbilda en förmåga och än längre tid om det är en förmåga Försvarsmakten en gång gett upp med planer på att sedan återta. Även om så kanske inte är fallet när det gäller de omnämnda bildtolkarna, stannar sällan personal med specialkompetenser kvar i organisationen när en förmåga läggs ner. Återtagandet blir därefter svårt och mycket mödosamt när det väl behövs.
Det försvar vi bygger på idag är det vi kan använda om 8-10 år. Så långa är ledtiderna när det gäller att få fram materiel, utbilda personal och framförallt få erfarna chefer. Den aspekten verkar ofta försvinna ur försvarsdebatten.
Absolut senast till månadsskiftet måste politikerna ha bestämt sig för framtiden för den svenska Libyeninsatsen. Till skillnad från förra gången finns det inte nu något förband som nyligen har klivit av internationell beredskap och snabbt kan återta den förmågan. Det kräver därför betydligt längre tid för förberedelser än vad FL 02 erhöll. För de nämnda bildtolkarna blir det intressant. Framtiden ter sig kontinuerligt insatt i såväl Afghanistan som Libyen. Tyvärr finns det fler sådana personalkategorier i Försvarsmakten.
Militär förmåga upphandlas inte som hyllvara
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
-
Tusen dagar av krig2 dagar sedan
-
-
-
Flygvapnets pilotutbildning3 månader sedan
-
-
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
-
Parklek m/601 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
NATO, nyttan för Sverige2 år sedan
-
-
-
-
-
-
-
Agree to disagree...4 år sedan
-
25 år siden Srebrenica4 år sedan
-
Veteraner förtjänar att hedras4 år sedan
-
Om ett nödvärnsfall i Rättvik III (III)4 år sedan
-
Twittertrådar5 år sedan
-
-
-
Nytänkande, tack!6 år sedan
-
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
Halvsovande blogg8 år sedan
-
-
Reservofficer blir Totalförsvar8 år sedan
-
Påkörd av moped9 år sedan
-
-
Vila i frid Ralph Lédel9 år sedan
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?9 år sedan
-
Gick du på den lätta?9 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
20 kommentarer:
Visst känns det bra att svensk expertis i form av populistiska politiker fattar taktiska militära beslut (ex i form av antal fpl på plats för att lösa uppgiften, fastställt lägsta tillåtna flyghöjd samt restriktioner i försvar av civila) och erbjuder förmåga som ej efterfrågas (ex bordningsstyrka).
Har vi verkligen inte mer imint-folk tillgängliga, vill de inte åka eller är de inte tillfrågade?
Arme bröderna säger: "Välkommen till vår verklighet"
Vi är tex 7-9 personalkategorier som har klippkort i Afghanistan! Så FL01, packa era väskor och påt igen!
Må så vara att förmågan placerades i malpåse kring millennieskiftet, men sedan minst fem år tillbaka har det faktiskt funnits såväl organisation som pengar för att bygga upp en ny förmåga. Dock inga spaningskapslar förvisso...
Nu ligger det på förbandschefernas ansvar (liksom tidigare) att ta till sig verkligheten, som gjort sig smärtsam påmind i och med Libyeninsatsen, och börja rekrytera den personal som man sedan länge har fått order om att rekrytera, anställa och börja öva.
Problemet berör hela Försvarsmakten, inklusive dess ledning, men lösningen ligger denna gång på gräsrotsnivå och våra förband. Inte på ÖB:s bord.
Det svänger fort!
Det var inte länge sedan som s-et i JAS var ett väldigt litet s.
/Merlin
Verkar som on militären anammat en strategi från ekonomi fältet kallat "just in time" där inga reserver eller lager ska finnas och allt ska (genom magi?) flyta på. Ett sånt system är sårbart mot störningar och hamnar i driftstop om leveranser uteblir.
/Kalle
@12:21
När var sista kullen värnpliktiga fototolkar? Jag gissar att det var på F 13-tiden. Eller han man utbilda någon kull på F 20 också?
Det var vid millennieskiftet man upptäckte bristen när man skulle sätta upp IF01 (SWAFRAP AJSF37). Sedan har det tagit tid att åtgärda det.
"Välkommen till vår verklighet"? I dag stämmer inte det påståendet. Jag har hört argumentet att armén åker så mycket mer än övriga FM länge nog nu! Jag har utbildat mig många ggr med kollegor från A och det är INTE en majoritet som gjort utlandstjänst. Det finns många personalkategorier i FV som "har klippkort". T.ex. UND, Tp-besättningar, LNO-officerare, sambandsexperter, tekniker och chefer. För att göra ett påstående så menar jag att FV officerare i större utsträckning gör utlandstjänst i samma roll som sin krigsbefattning något jag inte uppfattar att A gör i samma utsträckning?
@The Mighty
Du får nog ta och studera förbandslistorna lite bättre.
Visst åker FV-officerare ut också men nog fasen åker arméofficerare ut i befattningar i sitt kompetensområde i sina förband (="krigsbefattningar").
Har man inga fler fototolkar,som inte var listade för insatsstyrka och utlandstjänst.
Det borde gå att hyra in fototolkar som slutat eller är friska pensionärer!
Det finns fler personalkategorier där Flygvapnet inte längre tycks kunna bemanna själva längre utan måste vända sig till övriga Försvarsmakten (läs: Armén). Problemet är inte att personer från Armén gör ett sämre arbete i sin befattning utan att Flygvapnet får förlita sig på en redan ansträngd organisationer som följd. En följd som kan inträffa (och har inträffat) är att personal som åker med inte har baskunskaper om hur en insats med stridsflyg fungerar och därmed riskerar att inte inneha det helhets perspektiv som krävs. Vi måste i Flygvapnet återta förmågan inom många personalkategorier för att ha en möjlighet att i framtiden själva personalförsörja oss.
/Fundersam
Det är ungefär lika jobbigt att sitta o jobba i AC miljö inne på Marmal som att sitta hemma o jobba minus det att man är borta från familjen så med stabs tjänster kan man gott åka oftare så slipper manöver förbanden lära upp staberna varenda mission.
Stabs officer
Mitt inlägg byggde min förståelse av en "krigsbefattning". För mig betyder detta att personen åker och gör en mission i samma befattning som denne har i FM organisation. En pilot åker som pilot, en serviceplutonchef åker som serviceplutonchef, en UND chef åker som UND chef. Mitt inlägg bygger på samtal med kollegor och för mig har dom varit hyfsat representativa. Vad du lägger in i "kompetensområde" vet jag inte men för mig kan det betyda allt från: "jag har varit på P4 i två år och är lämplig som kompanichef på LV (armén)" till: "jag kör stridsfordon 90 och är därför placerad som förare på denna ner i Afghanistan." I bland håller jag med General Silwer -"Det är inte bara viktigt ATT man åkt utan det ska vara RÄTT tjänst också!" Du får gärna förtydliga dig.
@21:23
"...minus det att man är borta från familjen så med stabs tjänster kan man gott åka oftare så slipper manöver förbanden lära upp staberna varenda mission."
Ett tecken på den kreativa olikheten eller??? Det viktigaste du har borde faktiskt vara familjen, INTE någon mission som ska fyllas ut hela tiden. Familj kan vara mycket olika till sitt innehåll, min familj innehåller flera barn, gård på landet, hästar, hundar och andra djur. Då är det inte läge att "åka oftare"... Ska jag lämna min familj med snöskottning, matinköp, matlagning, städning, skjutsningar till alla möjliga ställen, omhändertagande av djur mm mm.
Jag vet inte hur du tänker men uppenbarligen har vi lite olika prioriteringar eller kanske det är så att en officer ska vara ensamstående, bo i hyresrätt utan vare sig djur eller sociala engagemang utanför jobbet? Ja inte vet jag, det enda som är klart för mig är att min verklighet ser ut på ett sätt som gör att jag inte vill åka oftare. Så såg min verklighet ut även före obligatoriet, man kanske ska säga upp sig då man uppenbart ej passar in i mallen...
@The Mighty
Eftersom krigsplaceringarna har haltat lite uttryckte jag mig så som jag gjorde. Jag avsåg motsvarigheten, alltså att folk bemannar tjänster som de är utbildade för.
Jag har gjort fem missioner nu och de flesta befattningar har bemannats av folk med rätt formell kompetens. Inte alla, med de flesta.
Tyvärr räcker det inte med formell kompetens, något som brukar märkas framför allt i staberna där jag upplevt de största bristerna.
Några av mina fd armékollegor har understött FV på insats vilket säkert varit galet men det får stå för FTS.
@Bajsgropen
De som finns, de finns, är tillfrågade och åker gärna.
@Newborg, nej, man kan inte på en handvänding ta in pensionärer, eftersom de gamla fototolkarna hade en utbildning som byggde på svensk rapportering. Inget som någon i en NATO-stab skulle förstå. Att däremot hyra in civila fototolkar vore ett intressant grepp. Finns civila företag både i Kanada och Nederländerna som säkert för en "ringa" ersättning skulle kunna tillhandahålla personal. Det skulle se snyggt ut.
mvh
Kn Stofil
Det kan inte vara något problem, med nuvarande internationella avtal som man ärvt från utlandsstyrkan - hör och häpna - så är det ju bara att beordra ut dem igen - vill de inte åka är det ju bara att säga upp dem!
Billigt är det också eftersom arbetstidslagen inte gäller så det är bara jobba dygnet runt 7 dagar i veckan! Tack för den facket, försvaret är tillbaka på Medeltiden arbetsmiljömässigt i full fredsdrift...
Jag skulle vilja lyfta fram nästa "time-out" efter den strategiska som varade fram till ett par år sedan. Det vi står inför är nu den taktiska/stridstekniska time/black-outen. Plutonchefer i insatsförbanden övas och får reell kompetens i olika insatser men med den typ av insatser som genomförs och det magra antalet soldater som rekryterats till förbanden gör att bataljon- och kompanichefer övas allt mer sällan i att samordna de ingående funktionerna i förbanden och ännu mer sällan med högre och sidoordnade chefer. På ett funktionskompani typ SoT bör alla funktioner vara aktiva för att kompetens inte skall gös innan men om en funktion bara består av tre-fyra personer blir det väldigt liten volym att öva med. Att de senaste åren dessutom innehållit en hel del nya administrativa sysslor att lära sig innebär i min synvinkel att vi idag har en stor brist på välövade kompani- och bataljonschefer. Synpunkter?
@Kapten
Du har helt rätt men det kanske är så att ibland anställer vi inte färdigutbildade officerare så nu kanske vi ska säga upp oövade kompani/bataljon chefer och ersätta dem med väl övade yngre officerare på grund av kompetens brist så har vi dessutom gjort oss av med en gammal tung ryggsäck.
Speedy gonzales
Replik till Kaptenen kl 1105; Du har så rätt. Det kommer, när värnpliktsmagasinet töms bli en rätt intressant situation....
Chefer på många nivåer kommer knappt ha förband att öva med. Det kommer bli så att under de tre årens officersutbildning blir det nästan INGA truppföringsmöjligheter. Eleverna kan komma från GMU via KMU direkt till officersutbildningen.
Konkret innebär det att den mängd truppföringstillfällen i marsch-transport-strid och funktionstjänst som under de värnpliktiga befälselevernas tidevarv kunde vara ca 50 dygn per befälselev (KBS) och ca 80 dygn (GBS) i det nya systemet aldrig ens uppnås.
Hur kommer avsaknaden av truppföring att märkas? Svaret på den frågan tycker jag bör debatteras här på forumet. Från Försvardepartementet och Försvarsmaktsledningens håll vill man sannolikt inte ens SE problemet.
De nya officerarna kommer ALDRIG få den grund som värnpliktssystemet gav. Kaptenen-sannolikt på bakre bänk-har helt rätt i sitt inlägg.
Det var ju fototolkar som var efterfrågade, inte rapportskrivare som var van NATO rapportsystem!
Rapportskrivarbyråkrati får väl andra hjälpa till med!
Skicka en kommentar