Gästinlägg: Skyll inte på soldaterna!

Sedan en tid tillbaka står Sverige utan värnpliktsarmé. Istället har ett yrkesförsvar införts. Det kan man tycka vad man vill om . Inom försvaret finns både förespråkare och motståndare. I Riksdagen finns både förespråkare och motståndare. Bland journalister och andra proffstyckare så finns det mestadels motståndare, men säkert någon tystlåten förespråkare också. Tanken på en yrkesarmé väcker ont blod hos många. Så långt är allt i sin ordning. Men de argument som framförs mot yrkesförsvaret tenderar av gå över gränsen för vad som är acceptabelt. Istället för att debattera försvarsreformen som sådan, delas rallarsvingar ut mot dem som anställts - yrkessoldaterna.

Vi har kallats allt från legoknektar till white trash. Vi har fått stå ut med att förklaras vara den typ av människor som debattörerna inte vill ha i statlig tjänst - vapengalna, våldsamma och ointelligenta. Exempelvis välkomnade socialdemokraten Jytte Guteland den första anställningsomgången genom att anklaga oss för att vara olämpliga för tjänsten, och därtill lata och dyra. Kanske ska en politiker som inte ens är folkvald och ändå tjänar betydligt mer än soldatlönen på under 17000 kronor före skatt vara lite mer ödmjuk när hon anklagar oss anställda för att vara dyra och onyttiga.

Flera andra har försökt sig på att analysera vilka vi är. Jodå, nog är yrkessoldaterna som de amerikanska soldaterna, menar man. Och de amerikanska soldaterna, dem vet man allt om: Dem har man sett i Full Metal Jacket, Jarhead och på nyheterna. Snusförnuftiga kommentarer fälls. Nog vet man alltid vilka det är som vill jobba som soldater - och inte tycker man att de verkar vara något att ha.

Själv har jag svårt att se oss soldater som en homogen grupp. Alla söker vi oss till yrket av olika anledningar. Många för att de älskar en aktiv livsstil och friluftsliv. Andra för att de söker spänning. En del, som med sin civila utbildning skulle kunna få ett högavlönat jobb, söker sig tillbaka till försvaret för att de söker ett arbete med både utmaningar och meningsfulla uppgifter.

Själv råkar jag vara yrkessoldat. Just nu är jag förvisso ledig för vidareutbildning, men soldat är jag. Och jag känner inte alls igen mig i den bild som tyckare, politiker och journalister målat upp. Som gruppchef i yrkesförsvaret ansvarade jag för en fantastisk grupp - initiativkraftiga, självständiga individer som verkligen tror på sin uppgift och på sin grupp. De är duktiga soldater som hela tiden strävar efter att bli bättre, även på sin fritid. Utan att ta ställning för eller emot det nya personalförsörjningssystemet kan jag konstatera att nivån på soldaterna ligger avsevärt mycket högre än när jag gjorde värnplikten på samma pluton ett år tidigare.

Visst kan man diskutera vilket personalförsörjningssystem som passar Sveriges förutsättningar bäst. Värnpliktsförsvaret hade onekligen sina fördelar, och inte minst var det ett billigt sätt att förse Försvarsmakten med soldater. Om man vill diskutera det nya försvaret så är detta välkommet av alla parter. Men diskussionen kan inte få handla om oss soldater. Skyll inte Riksdagens beslut på oss. Den som tar anställning som soldat för att skydda Sverige trots den dåliga lönen borde ha beröm - inte nedlåtande kommentarer från ledarskribenter och debattsidor.


Nr. femton Stolt

Tweet