En nästan 2000-årig lärdom

I senaste numret av Arménytt bjuds läsarna på en intressant intervju med den avgående Arméinspektören, generalmajor Berndt Grundevik. I intervjun upprepar Grundevik det som under senare tid har blivit hans mantra – den administrativa belastningen på pluton- och kompanichefer måste lindras så att dessa kan ägna större tid åt kärnverksamheten.

Sedan några dagar rasar också en debatt mellan ett antal läsare på bloggen huruvida det är en börda för dessa chefer att sköta personaladministrationen i PRIO och huruvida det är vad pluton- och kompanichefer ska ägna sin tid åt.


I ämnet kan man konstatera att hur de gamla grekerna gjorde är oklart. Dock fanns i varje centuria (motsvarigheten till dagens kompani) i den romerska legionen en skrivare/bokhållare vars uppgift var att bistå centurionen med de administrativa uppgifterna som lönerutbetalningar, materiellistor, personallistor med mera. Centurionen hade det yttersta ansvaret för att signera resultatet, men hans huvuduppgift var det direkta ledarskapet av centurian.

Det är märkligt att det ska vara så svårt att uppfinna hjulet på nytt, trots alla historiska förlagor.


För att upprepa en tidigare profetia. Snart är vi åter i det läge där man har en administrativt ansvarig per kompani eller motsvarande. Ett antal år senare framför något ljushuvud i Högkvarteret idén att man kan rationalisera bort ett antal tjänst genom att på varje förband centralisera dessa till en kameralenhet, varvid cirkeln är sluten.


Militärhistoriska studier har sitt berättigande.