Värre än FRA-lagen

Förslaget från estniska EU-politikern Marianne Mikko är bland det mest korkade jag hört. Uppenbarligen måste hon vara någon form av estnisk motsvarighet till Maj Wechselmann och Maj-Britt Theorin (Parabol är farligt, vi måste skydda medborgarna!).

Att blogga anonymt är väl närmast att jämföra med den i Sverige lagstadgade meddelarfriheten. Men är man skolad i sovjetisk journalistik är väl inte det något som spelar så stor roll. Jag hade säkerligen inte kunnat driva den här bloggen om det inte gick att göra anonymt.

Var uppmärksammades den här nyheten först i Sverige? På en blogg så klart! (Henrik Alexandersson, som ju inte valt att vara anonym, lär nog ha en hel del besökare den närmaste tiden)

DN, DN2, SvD, SvD2 Rapport, Expressen

Hjemmestödet

OF:s ordförande Lars Fresker på DN Debatt:

"Det är hög tid att Sverige anammar det synsätt som finns i många andra länder, att officerarnas och soldaternas familjer betraktas som en del av utlandsstyrkan och att ett gediget anhörig- och familjeprogram med omedelbar verkan tas fram. Endast på så sätt kan vi trygga en långsiktig personalförsörjning till de internationella insatserna."

Håller helt med...

Semester och pinsamheter

Jag befinner mig på resande fot sedan innan midsommar och har därmed lite halvtaskig tillgång till internet. Därför är det risk att det blir väldigt långt mellan de nya inläggen, även om jag vill annorlunda. I värsta fall dröjer det till augusti innan bloggen kommer igång ordentligt igen, men jag gör mitt bästa för att utgången ska bli annorlunda. Därför vill jag förtydliga för er som skriver kommentarer att även om er kommentar inte dyker upp på några dagar, betyder det inte jag har refuserat den. Min strävan är att publicera alla kommentarer såvida de inte innehåller kraftiga påhopp, personangrepp, hot etc och hittills har så inte varit fallet.

Samtidigt med mitt återinträdande i civilisationen idag fick jag ett tips av en läsare om att TV 4 Norrbotten i sina lokala nyheter gjort ett inslag om Flygvapnets deltagande i Red Flag och kostnaderna för detta. Inga nya fakta framkom, men jag förstår läsarens upprördhet eftersom både TV 4 och den i inslaget intervjuade socialdemokratiska suppleanten i försvarsutskottet, Leif Pettersson, ifrågasätter Försvarsmaktens beslut att delta i övningen trots det aktuella ekonomiska läget. Deltagandet kostar nämligen drygt 25 milj kr, vilket skulle kunna motsvara en ökning av årets nerskurna flygtid med nästan 2000 h eller 20 %.

Det är bara ett litet aber i den framförda kritiken. Försvarsmakten och Flygvapnet sa nej till att delta i övningen just p g a kostnaden. Därefter bestämde försvarsminister Sten Tolgfors Försvarsdepartement att Försvarsmakten skulle delta i övnigen eftersom det är av stor vikt för Sverige. Det skulle ju se illa ut om i de svensk-amerikanska relationerna om man drar sig ur och sedan är det ju ingen som ifrågasätter marknadsföringsvärdet för SAAB att kunna säga att Gripen deltagit i världens största flygövning.
Det är ju nog pinsamt för TV 4 att inte ha gjort en ordentlig faktakoll, men hur pinsamt är det inte att som riksdagsledamot och verksam i försvarsutskottet inte ha koll på detta? Framförallt när man är socialdemokratisk politiker i opposition, och har ett gyllene tillfälle att tvåla dit regeringen och den av regeringen förda försvarspolitiken...

Ingen kan dock ifrågasätta att Red Flag-övningen kommer att bli mycket utvecklande för Flygvapnet. Däremot kan man ju diskutera om det är värt pengarna.

Två intressanta debattartiklar

...i SvD idag. Dels är det de överbefälhavaran i Norge, Finland och Sverige som gemensamt skriver om ett framtida försvarssamarbete.

Den roligaste är dock Bo Pellnäs replik på försvarsminister Tolgfors och partisekreterare Schlingmanns replik på Pellnäs tidigare debattartikel. Pellnäs replik innehåller en rad mycket sakliga och viktiga argument och frågeställningar. T ex efterlyser han ett svar på den kritik han förde fram i den första artikeln att moderaterna genom sin försvarspolitik överger sina kärnväljare och att man i valet därigenom tvingar många borgerliga väljare att stanna hemma. Jag är rädd att det blir värre än så. Jag är rädd att många tidigare framförallt moderat väljare inte känner igen sig i den idag förda moderat politiken, framförallt när det gäller Försvaret och i nästa val kan känna sig manade att rösta på Sverigedemokraterna, vilket helgens Sifoundersökning borde vara en indikation på. Det är dock inte för sent för moderaterna än, även om en reträtt skulle vara pinsam.

De mycket intressanta frågor Pellnäs ställer i sin debattartikel och som framförallt rör försvarssamarbetet med Norge är följande:

•Har en överenskommelse redan träffats med norrmännen?
•Är de beredda att acceptera ett samarbete, som av Tolgfors villkoras med att vi skall dra oss ur omedelbart om det säkerhetspolitiska läget försämras?
•Förutsätter det att Norge köper JAS?
•Är vår vilja att stationera ett antal plan i Nordnorge mer ett handelspolitiskt erbjudande?
•Kommer de i praktiken att flygas av huvudsakligen norska piloter? Är frågan överenskommen i samråd med Finland?
•Godtar Finlands regering att Nato övertar stridsledning av luftförsvaret av Övre Norrland?
•Är det Anders Borg som framtvingar att flottiljen i Luleå skall läggas ner för att pengar skall sparas och som driver Tolgfors till att iscensätta denna arktiska maskeradbal?
•Är vi verkligen beredda att frånsäga oss en nationell styrning av luftförsvaret i Övre Norrland?
•Är detta en fråga som sköts vid sidan av riksdagen, trots att den rör ett säkerhetspolitiskt avgörande med stor betydelse för nationens framtid?

Det ska bli spännande att se om Tolgfors/Schlingmann vågar sig på att komma med ett konsekvent svar. Vad tror ni?

Wechselmann i segerrus

Efter Uppdrag Granskning i onsdags om ubåtsfrågan vädrar Maj Wechselmann morgonluft och brer ut sig i Aftonbladet med ett "vad var det jag sa?" Vad Maj Wechselmann bestämt hävdar är att varenda ubåtskränkning etc etc som förekommit har varit amerikansk eller minst från ett NATO-land. Wechselmann liksom så många på yttersta vänsterkanten är så fantastiskt låsta på att jaga USA att det finns inte utrymme att titta på andra lösningar. Samma sak är det i Afghanistanfrågan. Skit samma om Afghanistans kvinnor får bära burqa och bli utan sjukvård och skola, huvudsaken är att det går dåligt för USA. Wechselmann passar även på att gråta ut om att hon alltid blivit misskrediterad för sina ubåtsåsikter. Det är nog inte bara de som har legat henne i fatet utan förmodligen hela hennes livsgärning som väl egentligen personifierar den svenska vänsterflumjournalisten.

Som jag skrivit tidigare är det många gravade hundar i de svenska ubåtsjakterna. Det är för mig solklart att man lägger ut en del saftiga villospår för media att hugga på. Villospåren läcks ut och innehåller i stort sett alltid en aspekt som misskrediterar det svenska Försvaret. Är det inte sillstim, så är det minkar och är det inte det så är det taxibåtar eller helikoptrar. Mycket smart av upphovsmännen och mindre smart av media.

Jag känner mig fullständigt övertygad om att i svenska vatten har det figurerat både NATO OCH Warzawapaktsubåtar. Det råder inga som helst tvivel om att Sovjetunionen hade stora intressen av att bedriva underrättelsetjänst längs den svenska kusten.

Försvar i användning

Så har då Försvarsberedningen överlämnat rapporten. Nog så genomarbetad och tänkt (bl a åsikterna om en helt ny organisation och överordnad myndighet), men jag kan inte låta bli att vara kritisk på en rad punkter. (mastodontinläggsvarning igen, men det är läsvärt...)

- Värnplikten avskaffas till förmån för kontraktsanställda och heltidsanställda soldater. Inom vissa områden i Försvaret blir det bara heltidsanställda. Detta har jag avhandlat i tidigare inlägg om värnplikten.

- Mängden tunga stridsfordon ska nedgå till förmån för lättare förband. Detta förvånar mig en aning eftersom trenden i omvärlden snarast är den motsatta. De senaste tio åren har de lätta stridsfordonens lov sjungits, men alla de tre senaste större konflikterna har fått de inblandade att ropa efter tyngre (Irak och Afghanistan, men även Libanon 2006). Precis som Försvarsberedningen skriver i sin rapport har t ex Kanada som sedan länge bestämt sig för att helhjärtat satsa på hjulgående lätta stridsfordon (ett fåtal mycket gamla stridsvagnar fanns kvar) brådstörtat krishandlat Leopard II av Tyskland. Dessa vagnar åkte raka vägen till Afghanistan. På samma sätt har Danmark handlat. Medan svenska förband i Afghanistan får förlita sig till Sisu-bilar, har Norge även valt att skicka Stridsfordon 90 vilket man definitivt inte ångrade för någon vecka sedan.

- Luftvärnet ska avveckla sin mest kvalificerade förmåga, RBS 97. Visserligen ett gammalt system, men ändå det enda som har möjlighet att luftförsvara mer än ett villaområde. Istället ska det kvalificerade luftförsvaret skötas av stridsflyg, vilket raskt för mig in på nästa punkt.

- Stridsflyget ska väsentligen reduceras (med en division, tyckte ordföranden i Försvarsberedningen vid presskonferensen). Hur ska man då mäkta med att sköta det kvalificerade luftförsvaret om man även ska hinna ägna sig åt Flygvapnets nya paradgren Close Air Support, samt spaning? Visserligen utgår Försvarsberedningen från att i alla internationella insatser som bli aktuella för Sverige kommer någon annan redan ha skapat luftherraväldet, men vem ska då lösa det nationella luftförsvaret?

Från början hoppades jag att hade förstått avsikten fel och att den "väsentliga reduceringen" handlade om det s k F100, ett Flygvapen med 100 st JAS 39C/D genom modifiering av äldre 39A/B. Så väl var det inte. Det står yttryckligen i rapporten att F100 är före reduceringen. Då undrar jag återigen, hur skall Flygvapnet egentligen kunna fungera?

Det är väl känt att alla politiker och även officerare inom andra försvarsgrenar som förespråkar ca 60 JAS 39 jämför Flygvapnet med våra grannländer Norge och Finland som bägge har runt 60 stridsflygplan samt med Arméns och Marinens storlekar. Vad dessa förespråkare inte lyckas ta in i ekvationen är att varken Norge eller Finland har byggt ett eget flygplan. Finland utbildar egna piloter och tekniker på sina inköpta F-18, medan Norge liksom övriga F-16-brukare låter USA ta hand om detta. Framförallt ska varken Norge eller Finland utbilda något (mer korrekt några) annat lands piloter eller tekniker på sina flygplan. Ingen av länderna behöver heller bedriva någon utveckling av flygplanen eftersom man köper allt direkt från USA. På samma sätt är det med Armén och Marinen, utom möjligtvis att Marinen utbildade Singaporeaner ett kort tag på Sjöormen.

Allt ovan uppräknat ska svenska Flygvapnet lösa. Det är därför det bara finns 4 taktiska JAS 39-divisoner idag, medan det finns ~4 divisioner för all annan verksamhet som ålagts Flygvapnet direkt (exportstöd, utprovning) eller indirekt (taktikutveckling) av statsmakterna. De fyra taktiska divisionerna räknar ca 60 flygplan. De tre utbildningsdivisionerna på F 7 Såtenäs räknar runt 40 fpl. Sedan tillkommer utprovning och taktikutveckling i Linköping med drygt 10 och runt 5 fpl utlånade till SAAB för provändamål. Slutligen står också runt 5 i Halmstad för svensk och utländsk teknikerutbildning. Redan då är vi över 100 flygplan. Jag är allvarligt oroad över detta för jag tror inte att våra beslutsfattare har detta klart för sig.

Mest anmärkningsvärt är följande: Redan idag är fler piloter inom Flygvapnet avdelade för att lösa kringuppgifterna, dvs utbildning, utprovning etc än det finns piloter på de taktiska divisionerna.

Vad händer då med dessa förhållanden i framtiden? Ja, riksdagen har ju beslutat att Försvarsmakten ska stödja exporten av JAS 39 med utbildning etc, så det kommer utan tvekan att ha högre prioritet än det svenska Flygvapnet, annars bryter man ju kontrakten med en rad länder. Hur ska då alla dess uppgifter lösa med runt 60 flygplan? Det går inte, om Flygvapnet ska göra annat än syssla med exportstöd. Incidentberedskap, egenträning, luftförsvar, close air support etc kommer att få stryka på foten. Den enda lösningen jag kan se är om man fastställer att dessa 60 fpl är för Flygvapnets taktiska divisioner och taktikutveckling och sedan styckar av den övriga verksamheten i en separat organisation skiljd från Försvarsmakten och försvarsbudgeten, för är det verkligen detta som ska finansieras med försvarsbudgeten?


Försvarsmakten hamnar efter intagande av organisation föreslagen av Försvarsberedningen i ett läge där ingen chans till återtagning finns eftersom man helt ger upp värnplikten och än en gång slänger materielen. Häri finns själva kvintessensen:

Försvarsberedningen, liksom alla andra politiker som vill reducera Försvaret, stöder sig alltid på varianter av följande formulering: "militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid".

Finns det någon som tror att någon politiker eller annan makthavare någonsin kommer att säga eller skriftsätta att ett militärt angrepp mot Sverige är sannolikt inom en snar framtid? De närmaste åren? På tio års sikt?

Så fungerar inte världen idag. Man får inte tio års förvarning. Man får inte tre års förvarning. Även om man nu skulle få tre års förvarning skulle det inte räcka (mycket bra debattartikel). Man bygger inte ett landslag i världsklass på tre år från att tidigare aldrig ha sysslat med sporten. Krig är en materialsport. När Sverige kommer att behöva köpa igen de stridsvagnar eller luftvärnssystem som vi nu ska göra oss av med, kommer de inte att finnas att få tag på p g a att omvärlden har samma behov och då går de nationella behoven först. Det tar också åratal att köpa in nya materielsystem. Så mycket borde politikerna i alla fall ha lärt sig av turerna kring HKP 14 och framförallt HKP 10B och NBG. Det kritiseras ju t o m i Försvarsberedningens rapport.

Det som är riktigt bra i Försvarsberedningen rapport är bilaga 1, Allan Widmans avvikande uppfattning om NATO. Ett kort citat:

"I avsaknad av en tydlig svensk vilja att ansluta till försvarsalliansen Nato blir ett nordiskt samarbete utan verkligt djup och förtroende... ...Inte minst av sistnämnda skäl bör det svensk-nordiska samarbetet fullt ut inkludera Estland, Lettland och Litauen. Dessa länders geografiska läge och förflutna gör dem mer utsatta för den osäkerhet som präglar Rysslands politiska utveckling. Denna utsatthet påverkar även vår säkerhet."


Försvarsminister Tolgfors och partisekreterare Schlingmann har idag också en replik på Bo Pellnäs debattartikel. Det klingar lika falskt för de insatta nu som för snart 70 år sedan.


Jag kan slutligen bara sammanfatta läget på ett sätt.

Vi har nu sågat av grenen vi sitter på och faller handlöst genom rymden. Eftersom man inte har någon fallkänsla mer än i några sekunder kan vi sitta lugnt och kasta sågen. Ingen fast mark syns under oss under överskådlig tid, men när den dyker upp, och det kommer den att göra, kommer den att göra det snabbt och då kommer det att göra ont. Mycket ont.

I väntans tider

Imorgon kommer Försvarsberedningens nya rapport "Försvar i användning" och som förhoppningsvis då ska ligga till grund för Sveriges kommande försvars- och säkerhetspolitik förutom att den kommer att ge förslag på en ny organisation för Försvaret.

Det ska bli mycket intressant att få reda på innehållet. Citat Håkan Juholt taget från svd.se:
"- Vi föreslår omfattande åtgärder för att komma till rätta med den överdimensionerade byråkratin och vi är väldigt tydliga när det gäller att få ut mer av varje skattekrona, säger han."

Det låter ju klart hoppfullt, när man som jag är mycket skeptisk till allt som inte är kärnverksamhet inom Försvaret (det borde vara bekant vid det här laget för bloggens läsare). Jag har också träffat ett antal av beredningens ledamöter den senaste tiden, vilket gett mig visst hopp om framtiden. Det är glädjande att läsa att beredningen är enig i i stort sett allt över parti- och blockgränserna utom NATO, där Vänsterpartiet presenterar en avvikande åsikt.


En rapport av det här slaget bör ge viss säkerhetspolitisk tyngd inför en nystöpning av Försvarets organisation. Trots sin organisation av gargantuistiska former mäktar inte HKV med att räkna på vad man skulle spara på olika omorganisationer av Försvarets grundorganisation. Därför har man givit i uppdrag åt de enskilda förbanden (!) att beräkna dessa alternativ. "C P 7, vad kostar det om vi förlägger all stridsvagnsutbildning i Revingehed och vad kostar det om ditt förband läggs ner? C F 17, vad skulle det kosta om du ska ha tre JAS-divisioner på F 17 eller alla Försvarsmaktens helikoptrar?"

Man behöver inte vara nationalekonom eller beteendevetare à la Cezar Milan för att inse att detta är ett mycket högt risktagande eftersom det inbjuder till subjektiva bedömning. Varje gång detta skett tidigare har förbanden lyckats smussla undan vissa kostnadsposter och spelat med påhittade miljötillstånd i sin kamp för överlevnad på andras bekostnad. Det sistnämnda vet jag förekommer nu igen. Det är nog illa som det är med de s k "särintressena" i HKV, nämligen att personal i HKV helst värnar sitt forna förband framför Försvarets totala effektivitet, men detta är flera steg värre och ger mig kalla kårar.

Nu är det väntans tider inför morgondagens rapport.

Hur tänker Tolgfors? - del II

Inte helt oväntat fortsatte ju debatten idag om försvarsminister Tolgfors debattartikel i DN igår. Jag höll på att köra av vägen i morse när jag lyssnad på Ekot på väg till jobbet och orsaken var denna:

"Att Norge är med i Nato tycker inte Tolgfors är ett problem. Vid en kris skulle de svenska flygplanen kunna placeras på baser i Sverige, exempelvis de allmänna vägar som sedan länge är tänkta att vara flygbaser i hotfulla lägen. "

Är Tolgfors medveten om att hela Flygvapnets krigsbassystem (populärt känt som vägbaser) är avvecklat? Idag skall Flygvapnet uppträda från hemmaflottiljerna i händelse av krig. En mycket begåvad lösning eftersom flottiljerna saknar i princip alla former av fortifikatoriskt skydd. Det skulle idag räcka med fyra kryssningsrobotar för att slå ut hela det svenska Flygvapnet på backen (några fler om man ska plocka även utbildningsdivisionerna i Såtenäs och testverksamheten i Linköping, där förmågorna är lägre).

Det är väl knappast så att Tolgfors har för avsikt att spendera några miljarder på att återuppbygga den så omsorgfullt avvecklade krigsbasorganisationen?

Vidare talades det löst om en gemensam bas i Norra Sverige och en i södra Norge. Det är knappast en lösning som tilltalar norrmännen. För det första är norrmännen betydligt mer inriktade på att bedriva skarp verksamhet dagligen än vi svenskar. För det andra vill man i Norge koncentrera förmågorna till norra Atlantkusten eftersom det är där man möter Ryssland. Då är det knappast intressant att flytta till Luleå, som väl måste vara den plats som avses.

Lite snabb googling på Tolgfors, Norge för det senaste dygnet visar att de flesta tidningarnas ledarsidor inte är imponerade av innehållet i gårdagens debattartikel. Definitivt inte imponerade.

Sydsvenskan, NA, SvD,

Jag är förvånad över att inte Aftenposten och dess läsare slagit ner hårdare på formuleringen om att avbryta samarbetet i händelse av kris/krig i Norge.

Lite avis

Bo Pellnäs har en egenskap och position som är få förunnad. Han är nämligen ständigt välkommen på de ledande tidningarnas debattsidor. Idag har han en debattartikel på SvD Brännpunkt som jag som vanligt bara kan instämma i. Jag tror som sagt att jag inte är ensam officer om att ha lämnat moderaterna. Det finns mycket i den politik regeringen för som tilltalar mig så det är så otroligt synd att man med den katastrofala försvarspolitik man får folk att vända sig bort med avsmak. Det återstår för mig att hitta en enda officerskollega som stöder regeringens försvarspolitik.

Ovanligt vettigt

I SvD står det att läsa att polisen har begärt av Migrationsverket att ledaren för Original Gangsters, Denho Acars uppehållstillstånd ska dras in. Acar flydde förra året undan den svenska rättvisan till Turkiet eftersom landet inte har något utlämningsavtal med Sverige. Sedan dess har tydligen presidentskapet överlämnats till en annan person i OG.

Jag anser att polisen har handlat helt korrekt. Det återstår att se om Migrationsverket samtycker och där har jag mina dubier (som så ofta med myndigheter).

Nu senaste späddes mina dubier på när Migrationsverket inte vill att Sverige ska ta emot gammalsvenskar från Gammalsvenskby i Ukraina. Endast ett fåtal av byborna, som härstammar från svenskar som deporterades av Katarina II från Dagö i slutet av 1700-talet, talar svenska idag. Jag har själv varit där för några år sedan på en resa anordnad av SMB och samtalat med några av personerna, däribland Maria. Svenskan man talar i Gammalsvenskby är verkligen intressant eftersom det är en svenska nästan hämtad från 1700-talet. Pluralformerna av verb existerar fortfarande så "vi gick" heter "vi gingo". Jag tycker att det inte är annat än en skandal om gammalsvenskarna inte får stanna i Sverige.

Kontakta Wiseman

Många har undrat varför jag inte har någon mailadress publicerad på sidan. Sanningen är att det framförallt är för att undvika spam.

Vill man dock komma i kontakt med mig går det utmärkt att skriva en kommentar till valfritt inlägg och lämna sin egen e-postadress i själva kommentarstexten. Eftersom jag har valt att godkänna varje kommentar innan publicering, kommer jag att radera dessa kommentarer och de kommer därmed inte vara till allmän beskådan.


Den mailadress som man skriver in i formuläret då man lämnar kommentarer kan jag inte se, därför är det viktigt att man skriver in adressen i kommentarstexten om man vill ha ett svar.

Francois möter björnen

Som jag berättat tidigare har ju NATO och EU identifierat ett "säkerhetshål" i Barentsregionen. På samma sätt som NATO sedan några år står för incidentberedskapen i Baltikum åt det baltiska länderna har man även tvingats till en liknande lösning på Island sedan Ryssland återupptagit sina patrulleringar i Atlanten med strategiskt bombflyg. USA hade tidigare flygförband stationerade på Island, men drog tillbaka dessa för två år sedan då läget ansågs så lugnt och Ryssland så oförmöget att nyttan var ringa.


Det senaste året har man dock fått tänka om sedan Ryssland satt igång patrullerna dagens efter utplaceringen av flaggan under Nordpolens is. Uppgiften har sedan dess lösts av olika NATO-länder, däribland Norge. Nu senast är det Frankrike som står för beredskapen med Mirage 2000-5. Häromveckan var man uppe och mötte en rysk Tu-95 Bear och därifrån kommer bilden.


Hur tänker Tolgfors?

Försvarsministern är en idog skribent av debattartiklar, eller också har han en idog skribent. Hur som helst föranleder de senaste villfarelserna ett ganska långt blogginlägg.

I dagens debattartikel i DN öppnar han för gemensamma svensk-norska förband. Han talar bl a om möjligheten att ha gemensamma flygförband som sedan i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ska kunna brytas upp och förutsätter därmed inte ett svenskt NATO-medlemskap:

"För det svenska försvaret finns möjligheten att slå ihop förband och flygbaser i norr med Nato-landet Norge. Vi kan göra detta utan att själva behöva gå in i denna militärallians. Förutsättningen är bara att vi ser till att bryta samarbetet i händelse av en försämrad säkerhetspolitisk situation"

Den argumentationen gör mig rätt förbryllad. Om nu den säkerhetspolititiska situationen i omvärlden och närområdet försämras, är det inte då vi skulle ha störst nytta av att ha ett ordentligt samarbete med just Norge? Menar Tolgfors att vi ska fortsätta på den inslagna vägen och göra radikalt annorlunda bedömningar av den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde än våra grannländer? Sist men inte minst tycker jag det haltar ordentligt då Tolgfors i en därpå följande mening markerar följande ståndpunkt:

"...den säkerhetspolitiska kalkylen ifrån att vi inte står ensamma vid ett hot mot vårt land: Vi utgår från att våra nordiska grannar ställer upp"

Är det bara jag som finner detta fullkomligt motsägelsefullt och skenheligt?

I en riksdagsdebatt i förra veckan svarade försvarsministern på en fråga från en av ledamöterna om det säkerhetspolitiska samarbetet i Barentsregionen. Svaret blev att detta inte är ett intresseområde för Sverige eftersom Sverige inte gränsar till Barentsregionen(!). Detta är ju en högst märklig ståndpunkt då självaste statsministern i 2006 års regeringsförklaring deklarerade att Barentssamarbetet ska utvecklas. Varje år diskuterar även Sveriges, Norges, Finlands och Rysslands utrikesministrar Barentsfrågor under ett årligt Barentstoppmöte. Vem är det som inte har gjort Tolgfors hemläxa och vad säger detta om det som skrivs i dagens tidningsartikel? Det är också lite intressant att se en politiker som är försvarsminister men inte gjort värnplikten försöka mästra en annan politiker som är officer i försvarsfrågor och operativ förmåga kontra produktionsförmåga.


Tolgfors visar även fortsatta prov på naivitet då han talar om att nästkommander versioner av JAS 39 (E/F) kommer att ha en aktionsradie på 200 mil med full last för att sedan kunna lösa uppgifter i 30 min innan återfärd (200 mil) måste ske. Detta skulle enligt Tolgfors öppna möjligheten att reducera antalet flygflottiljer. Han menar alltså att man t ex från Luleå skulle kunna lösa uppgifter i södra Östersjön, istället för att göra det från Ronneby och vice versa. Vad som då haltar i argumentationen är tid och tillgänglighet. 200 mil tar ungefär 2 h att flyga om det ska göras bränsleekonomiskt, vilket är en förutsättning för att man ska kunna lösa uppgifter i 30 min. Den totala flygtiden blir då alltså närmare 5 h, för att lösa en 30 min uppgift.

Detta kommer att ställa oerhört stora krav på underhåll och antal flygplan. Ju mer man flyger, desto mer underhåll måste till och det innebär tid då flygplanet inte är i luften. Lösningen på denna ekvation är att addera fler flygplan. Det är ju inte så troligt, varvid resultatet kommer att bli en kraftfull förmågesänkning. Redan nu är det ju inte så attraktivt med en incidentberedskap som är en halvtimme från att kunna verka över landets huvudstad.


Tolgfors talar även om Danmark som ett föregångsland när det gäller internationella insatser. Forsvaret klarar att hålla dubbelt så stor styrka i utlandstjänst som Försvarsmakten till lägre kostnad. Självklart är det högst remarkabelt att Danmark gör detta till en lägre kostnad, men jag har ju redan tidigare visat på att t ex lokalkostnaderna för HELA Forsvaret är mindre än för ETT svenskt förband. Ska man då vara förvånad över detta faktum?

För det andra har danska Forsvaret stora problem med personalförsörjningen, då personalen just nu genomför strömhopp från organisationen och ut i det civila just p g a det stora arbetsuttaget av personal för utlandstjänst. Man orkar helt enkelt inte med.


Dock verkar det i alla fall som om någon i Tolgfors närhet på Försvarsdepartementet läser denna blogg eftersom det i debattartikeln redovisas vad jag ett flertal gånger berättat om, nämligen att endast runt 15 % av förbandens budgetar går till kärnverksamheten. Resten är overhead. Just dessa siffror tas upp i artikeln. Nu återstår det bara för Tolgfors rådgivare att läsa resten av bloggen, så kanske det kan bli någon ordning i oredan.

Bokad onsdagskväll

På onsdag lär det bli till att följa Uppdrag Granskning som gör ännu ett avsnitt om ubåtskränkningarna på 80-talet. Liksom tidigare är man inne på att kränkningarna kom från NATO. Var de kom ifrån ska jag inte uttala mig om, men däremot vill jag återigen konstatera att sjunkbombade minkar och strömmingar inte låter så mycket och att jag inte riktigt får ihop hönan och ägget, när det gäller Måsknuv och taxibåten Amalia.

Hit går Försvarets miljarder

DN har idag en artikel med denna rubrik. Det skulle lika gärna kunnat vara en högstadieuppsats i SO, för det är ungefär på den nivån journalisten redogör för hur budgeten fördelas.

Med en så lovande rubrik hade jag förväntat mig att man t ex hade styckat upp budgeten så mycket att man kunde se att 2,1 mdr kr eller motsv 6 % går till lokalhyror. Dock har man gått så långt att man redogör för hur budgeten ser ut för I 19 och där kan man läsa ut att 133 mkr får I 19 betala i lokalkostnader. Det är lika mycket som hela danska Forsvaret betalar för ALLA sina lokaler. Det som dock är MEST intressant att titta på i grafiken är mobiliserat manskap på ett respektive tre år. Tydligen är det så vi ska ha det nu.

Man kunde ju också ha förväntat sig att Gunnar Jonsson på något sätt skulle ha berört de hejdlösa interndebiteringarna, men där bedrog man sig. Att stora delar av försvarsbudgeten bara ska skyfflas fram och tillbaka förutom det som rinner iväg i den därför nödvändiga byråkration var tydligen inte intressant. I och för sig är det ju inget onormalt i den offentliga sektorn, men Försvarsmakten är ju ändå den statliga myndigheten som oftast granskas i media när det gäller ekonomi.

Vanhanen fick rysk uppvaktning

Under en resa till Sydkorea förra veckan fick Finlands premiärminister Matti Vanhanen rysk uppvaktning. Den Airbus 340 som tog Vanhanen till Seoul skuggades av två ryska Su-27 på nära avstånd från strax efter att flygplanet kommit in i ryskt luftrum och 10 min framåt.

Det är långt ifrån något normalförfarande för jaktflyg att närma sig civila flygplan och med tanke på var det skedde är det svårt att tolka som något annat än att det var med avsikt. Frågan är bara vad man från rysk sida ville markera med det hela?

Från rysk sida heter det som vanligt att det var ett rutinförfarande och ett missförstånd.

YLE (finsk version)
RIA Novosti (rysk version)
Newsroom Finland (gissa vilken version?)

Gamla goda vänstern

De senaste månadernas vänsterpartistiska uttalanden om att man vill stärka Försvaret har fått mig att börja tappa orienteringen. Likaså när jag i morse lästa att Lars Ohly inte längre förespråkar 6-timmars arbetsdag.

Nu på kvällen är jag dock lugnare efter att i Aftonbladet ha sett att vänsterpartiet vill höja arbetsgivaravgifterna med 5 %. Det känns tryggt. Nu vet jag åter var jag har vänstern. I och för sig är det enbart för arbetsgivare som inte tillhandahåller enligt vänsterpartiet, trygga anställningsformer.

Förmodligen är också ett krav på en höjning av arbetsgivaravgifterna med 5 % för att "öka anställningstryggheten" rejäl mumma i öronen på de redan vänstertrogna. Dock är nog dessa människor inte ensamma om att veta att i dagsläget betalar arbetsgivaren nästan 28 000 kr inkl arbetsgivaravgifter (a k a social avgifter) för den som har 21 000 kr i månadslön. Jag är nog inte ensama om att tro att arbetsgivaren blir än mer ovillig att anställa om denne istället ska betala ytterligare 1000 kr för att den anställde ska få samma lön. Hur många är det som reflekterat över den aspekten vid löneförhandling? Varje 1 % högre lön kostar arbetsgivaren drygt 1,3%.

Återigen, skönt att veta var man har vänstern. Nu kan jag lugnt återgå till fredagskvällen.

Tänkvärda rader i Expressen

"Jag kramade den siste svenske soldaten" - debattartikel av författen Bertil Torekull, som besökte sin sonson på regementets dag i Boden. Egentligen inget nytt under solen, men artikeln ger en lite mer skönlitterär variant av försvarsdebatten.

Nya Försvarsmakten


Går man in på http://www.mil.se/ idag möts man av en ny "kort" presentation av Försvarsmakten och dess uppgifter.

"Försvarsmakten är ständigt beredd att genomföra internationella insatser, hävda Sveriges nationella integritet och att stödja samhället vid större kriser. Förmågan till väpnad strid skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Vår uppgift är i första hand att hantera militära hot och väpnade konflikter. Personalen arbetar i dag världen över med fredsfrämjande insatser. Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och leds av överbefälhavaren. "


Lägg noga märke till att i första meningen har "försvara Sverige mot ett väpnat angrepp utgått". Sådant sysslar inte den nya Försvarsmakten med. Förmodligen ligger den uppgiften ute för upphandling av entreprenad.

Önskelistan

Försvarsmakten anser sig ha förmåga att sätta in en marin styrka i piratbekämpning längs Afrikas nordöstra kust. Det är ju klart intressant och välbehövligt för internationell sjötrafik i området, men frågan är om det egentligen ska falla under Sveriges ansvarsområde?

Marinen kommer säkert att göra en bra insats, men jag tror att den senaste tidens utveckling inom försvars- och säkerhetspolitiken kommer att göra att få Svensson att ifrågasätta varför vi ska spendera hundratals miljoner kr på att jaga pirater i en annan världsdel, medan vi har en armé av samma storlek som Estland och en flotta som inte har råd att lämna hemmahamnen annat än i undantagsfall vid högprofilövningar. Var ska man hitta pengar till finansiera en operation utanför Afrikas kust? I alla fall är det ju en uppdragstyp som passar de svenska korvetterna med sitt undermåliga luftförsvar, eftersom piraterna knappast förfogar över sjömålsrobotar eller stridsflyg.

Snart redovisas övriga poster på önskelistan, som t ex en insats med JAS 39 i Afghanistan.

Rysk pilot nerskjuten i Sudan

Det har nu bekräftats av ryska myndigheter att den sudanesiska Mig-29 som sköts ner av rebeller under striderna i närheten av Khartoum i början av maj, flögs av en rysk pilot.

Enligt de ryska myndigheterna var piloten inte där på något officiellt uppdrag utan tjänstgjorde privat som instruktör. Varför han deltog i stridigheterna vet man inte. Han uppges i alla fall inte ha varit medlem av den ryska helikopterstyrka som står under FN-befäl i Sudan.

Till skillnad från vad många tror har Sudan tillgång till en hel del modern hårdvara och man ska nog inte underskatta landets flygvapen om man låter ryssar flyga planen.

Tidig morgon

SvD innehåller två bra debattartiklar idag om Försvaret och säkerhetspolitiken. Den första och bästa är skriven av min gamle lärare från Uppsala Universitet, professor Stefan Hedlund. Hedlund är mycket träffande och påpekar liksom jag tidigare att den återtagning vi tidigare talade om utifall situationen i omvärlden och Ryssland skulle försämras inte genomförs. Dels verkar det inte finnas någon politisk vilja att dra upp huvudet ur sanden och dessutom har vi redan avvecklat förmågan till återtagning.

"Svensk säkerhetspolitik handlar inte längre om det egna landets ­säkerhet. Det är detta som gör att en rad försvarsbeslut har kunnat visa hur hotbildsanalys ingår som en del av statens budgetprocess. Först får vi se hur mycket hot vi har råd med. Sedan får analysen läggas till rätta, så att hot och ­säkerhet kan fås att överensstämma."

En ganska träffande analys. Sedan är det speciellt intressant att läsa raderna om Rysslands förhållande till grannstaterna.


Den andra är bl a skriven av en annan bekanting, nämligen Öv 1 Einar Lyth. Lyth och hans medförfattare prof Kjell Kallenberg önskar ett skifte av fokus från det globala till det nordiska. Jag tror att Lyth skulle behöva tala lite allvar med sina yngre kollegor i den gröna försvarsgrenen, eftersom det är de som mest inne på att det är i Afrika Sverige bäst försvaras. I dagens situation utesluter ju faktiskt det ena det andra. Till skillnad från för 15 år sedan, då vi både kunde hålla en bataljon i Bosnien samt ha verksamhet på hemmaplan. Nu går nästan hela Försvarsmakten åt till att sätta upp en förstärkt bataljon, NBG.

Slutstycket i Lyth och Kallenbergs artikel är en bra påminnelse i talet om försvarssamarbete med Norge och Finland:

Det närmast obefintliga skyddet av svenskt territorium har blivit ett problem för våra grannar, och detta märkligt nog redan innan det har blivit ett problem för oss själva.

Att vi låter Norge och Finland sköta Sveriges försvar är inte ett samarbete. Det handlar i så fall om bistånd.

NH 90-haveri

Snart kommer helikopterflottiljen ha sin egen JAS-problematik med massmedia (fast det drabbar ju återigen Flygvapnet). Igår havererade en italiensk NH 90 under en uppvisning inför publik. Nu kommer det inte dröja länge innan det kommer att heta att det inte går att ha helikoptrar med elektroniska styrsystem etc. I tidningarna kommer man att läsa rubriker som "Sverige har köpt dödshelikoptern" och liknande skräp.

Nåväl, det ska bli intressant att höra orsaken till haveriet. Låt oss bara hoppas att det inte ytterligare försenar leveransen av de svenska HKP 14.

Italien har beställt 180 helikoptrar (Sverige 18...) och den första levererades i december och har sedan dess fått ytterligare fyra. Under 2009 räknar man med att ha den första divisionen operativ (det är låååångt till samma status för svensk del).

Fotogalleri

Förvaring

Jag är en varm förespråkare av att brottslingar ska få sona sina brott och det ordentligt. För min del skulle jag gärna se att nedskräpning belades med böter på 10 000 kr och att rattfulla fick sina motorfordon förverkade. Notoriska kriminella har ingenting ute i samhället att göra. Det skar i mig när Clark Olofsson förra sommaren lade till med sin lyxbåt i Göteborg och skröt om de pengar han hade kvar i Schweiz från sina rån i Sverige. Vad har inte Olofsson kostat staten i polisinsatser, rättegångar,kriminalvård och vård av brottsoffren? Hade det inte varit mer än rätt att kronofogden tog båten tills Olofsson såg till att hans "besparingar" kom som en återbetalning till samhället?

Däremot anser jag att brottslingar som verkligen visat en vilja att hålla sig till den smala vägen och skött sig under sina fängelsestraff måste få en möjlighet att gå vidare. Det jag tänker på närmast är Mattias Flink.

Flinks vansinnesdåd i Falun 1994 är ett av landets mest omtalade brott. Det är ett brott som av många ses som oförsonligt, och är väl närmast det också. Jag tror det är något som Flink får lida av varje dag, precis som de anhöriga till offren. Om jag minns rätt var det redan under rättegången omtvistat hur en dom mot Flink skulle se ut med tanke på att hans medicinska tillstånd vid gärningen. Flink led nämligen av patologiskt rus. Patologiskt rus innebär att en förhållandevis liten mängd alkohol, ofta i samband med psykisk press, utlöser ett vansinnesbeteende hos den drabbade med kraftiga vanföreställningar. Efteråt minns den drabbade i regel ingenting av händelsen. Med andra ord skulle Flink säkerligen vara en mönster-Svensson så länge han håller sig ifrån spriten.

Vad tjänar det då till att ha Mattias Flink kvar i fängelse på obestämd livstid? Jag kan väl tänka mig två skäl. 1) Det är garanterat att han inte får tag på alkohol. 2) Att tillmötesgå de anhörigas önskningar.

Men, är det värt kostnaden för samhället att hålla honom inom lås och bom på obestämd tid? Jag kan tänka mig åtskilliga andra brottslingar som jag anser är mer lämpliga för denna "förvaring". Det är i det närmaste helt oomtvistat att Flink inte var "vid sina sinnens fulla bruk" vid gärningen. Däremot finns högar med brottslingar som våldtar, misshandlar och dödar med berått mod som våra domstolar i all sin vishet släpper ut efter bara några månader. Vad är logiken?

En armé lika stor som under Gustaf Vasa

Herman Lindkvists kolumn i dagens Aftonbladet är tyvärr bara tillgänglig på nätet för dem som har Aftonbladet plus. Det är så bra läsning att det t o m är värt att teckna ett tillfälligt plus-konto. Ett annat alternativ är att köpa dagens tidning. Jag skulle vilja lägga ut kolumnen här för alla att läsa, men jag tror att Aftonbladet skulle ha vissa synpunkter på det.

Vem är jag?

Det verkar som om premiärminister Vladimir Putin skulle behöva reflektera lite oftare över den frågan, då han i Paris plötsligt benämnde sig själv Rysslands president innan han kom på och rättades sig själv. Tydligen ska inte den ryske premiärministern röra utrikespolitiken, men det förvånar väl ingen att det där skett en ändring?

Värre än kollektivavtal?

Medan socialdemokratiska riksdagspolitiker mest verkar vända sig mot regeringen i kollektivavtalsfrågan, verkar det som om väljarna just nu är mest upprörda över regeringens behandling av Försvaret. Jag gästade riksdagen och åsåg statsministerns frågadestund för några veckor sedan och förvånades själv över hur socialdemokraterna och vänsterpartisterna gång på gång ställde mycket snarlika frågor, så jag förstår om Sven-Otto Littorin känner sig förföljd.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Blogg-Topplista Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Bloggar.Topplista.se - topplistan med de bästa bloggarna - lägg till din blogg du också! Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade