Sist ut

När jag i morse läste den folkpartistiska debattartikeln i SvD skriven av Jan Björklund, Allan Widman och Birgitta Ohlsson, blev jag först mycket glad över innehållet, men tänkte samtidigt att alltför få är engagerade i försvarsfrågor för att den skulle bli uppmärksammad. Det visar sig dock att jag hade fel. Vid det här laget är det 30 bloggar som länkat till den och den har över 400 kommentarer, vilket tyder på att det ändå finns ett visst intresse för försvarspolitiken hos allmänheten. Naturligtvis ska debattartikeln ses som en upptakt inför Folk & Försvars rikskonferens och det bådar gott inför konferensen. Tyvärr blir jag nog sist ut att skriva om debattartikeln.

Folkpartiet är med denna debattartikel det enda partiet som förhållit sig troget till de kriterier som på 90-talet anfördes som skäl för ett svenskt militärt återtagande. Sedan 90-talet har också Barentsdimensionen tillkommit, vilket Fp också identifierat. Det inger starkt förtroende hos mig, liksom de sex punkterna som omnämns i artikeln som Folkpartiets kommande försvarspolitiska program, särskilt punkten 4. Förmodligen är mycket få skattebetalare medvetna om att man idag, efter 00-talets försvarspolitiska vanstyre, är det i princip så illa att man får göra ett besök på Krigsarkivet om man ska hitta igen någon krigsplanläggning för försvar av Sverige. Var civilförvarsplanläggningen ska återfinnas blir ett lite värre problem.

Det är också mycket glädjande att se att Folkpartiet nu vaknat upp och insett att det krävs riktiga brigader för att försvara Sverige, liksom att det antal stridsflygplan Flygvapnet förfogar över är en kritisk massa om man ska ha någon slags trovärdighet i ett nationellt försvar.


Av försvarsministern Sten Tolgfors blogginlägg från dagen kan man utläsa viss förvåning över den inställning Fp deklarerat i debattartikeln. Sammantaget blir blogginlägget mest ett ursäktande, eller rättfärdigande för Regeringens inslagna väg som mer klingar av förhoppning än av förvissning. Att försvarsförmågan kommer att förstärkas de närmaste åren genom att tillgänglighet och användbarhet ökar, ter sig självklart. Allt är mer än noll, men fem brigader är fortfarande mer än de 8 bataljoner som försvarsministern slår sig för bröstet för. Dessa bataljoner är, oavsett vad försvarsministern vill påskina, liksom deras bemanningssystem, framtagna för expeditionära insatser och inte för användning på hemmaplan. Under beredningsarbetet inför den nya organisationen som Regeringen önskat, har det framhållits med all önskvärd tydlighet att den kommande organisationen inte är något som lämpar sig att försvara Sverige med.

Dessa 8 bataljoners användande i Sverige skulle t ex leda till en lägre koncentration av trupp än Sveriges insats i Afghanistan och då föreställer sig ändå försvarsministern att det ska finnas resurser över till att bistå våra grannländer i enlighet med en solidaritetsförklaring i händelse av ofred. Knappast något man försvarar ett område med och knappt ens något man bedriver fredsbevarande operationer med.

Den outnyttjade dryga miljarden av verksamhetsdelen i försvarsbudgeten som försvarsministern igår hyllade innebär t ex att de soldater som ska ingå i organisationen till 2019, nu är avsevärt sämre övade än fallet annars hade varit. Hur detta skulle stärka försvarsförmågan förstår jag inte. Man har inte bara helt opåkallat sparat en dryg miljard i försvarsbudgeten. Man har sparat där man får de allvarligaste konsekvenserna eftersom den sparade dryga miljarden var ca 20% av de pengar Försvarsmakten har att öva för och skadan är inte reparerad förrän de utbildade soldaterna omsatts efter 2014.


Även Staffan Danielsson (c) tar nu bladet från munnen på sin blogg och bekräftar att det lackmustest för Ryssland han var med att formulera i Försvarsberedningen, nu visar på rött.

Liksom Fp och försvarsministern inser Danielsson att försvarsbudgeten måste justeras upp för att möta nya krav och han har tidigare efterfrågat vad som är en rimlig nivå. Jag anser dock att det helt och hållet är att gå händelserna i förväg.
Frågan om hur stor försvarsbudgeten ska vara kan inte avgöras genom att man i förväg avgör budgeten. Den måste anpassas till en hotbild. Måhända räcker inte medlen till för att täcka upp hotbilden, men det får inte leda till att hotbilden justeras, vilket leder till frågan om en framtida hotbild.

Försvarsministern erkänner också på sin blogg att det idag inte finns någon färdig säkerhetspolitisk för perioden efter 2014, vilket måste anses som mycket, mycket anmärkningsvärt. Regeringen har sedan tidigare beordrat intagande av Insatsorganisation 2014. Denna organisation med allt vad den innebär i stående och kontrakterade förband kommer att vara intagen först 2019, vilket försvarsministern är mycket väl medveten om.

Ter det sig inte extremt märkligt att Regeringen beordrar en fullkomligt omvälvande omorganisation av försvaret för vilken det inte föreligger någon som helst säkerhetspolitisk analys? Det har sagts förut och det måste tydligen upprepas – det försvar man bygger idag är det som man har om tio år. Varför finns då ingen säkerhetspolitisk analys för den situation som kommer att råda när den nya organisation är aktuell?


Mycket av den saknade säkerhetspolitiska analysen faller inom Försvarsberedningens arbetsområde. Försvarsberedningen ska vara ett verktyg för Regeringen att användas för att diskutera den framtida säkerhetspolitiken över parti- och blockgränser, samt bidra med analyser och rapporter som blir grund för Försvarsdepartementets propositionsskrivande. Tanken är självklart god med ett organ som analyserar frågor över partigränser och som presenterar rapporter i samstämmighet efter breda kompromisser, även om vissa ledamöter reserverar sig i vissa frågor och det kan därför vara vanskligt att presentera rapporterna som fullständiga sanningar. Försvarsberedningen inkallar också under sitt arbete experter på olika områden som genomför dragningar för beredningen.

Tyvärr blir Försvarsberedningen aldrig mer självständig och objektiv i sina analyser än respektive partis egen försvarspolitik. Att t ex analysera fram en hotbild för framtiden som skiljer sig från det egna partiets försvarspolitiska ekonomiska linje är tyvärr inte godtagbart. Att som t ex vänsterpartist komma med åsikten att Sverige ska förstärka sin närvaro i Afghanistan med stridsflyg och ytterligare två skyttekompanier skulle vara ett politiskt självmord, även om de inkallade sakkunniga och experterna skulle förespråka en sådan linje.

Regeringen har nu inte inkallat Försvarsberedningen på ett och ett halvt år, vilket kan ses som ett utslag av hur obekvämt det skulle vara med nya analyser av hotbilden och den säkerhetspolitiska situationen efter Georgienkriget 2008, då den senaste gången Försvarsberedningen sammanträdde var tidigare under sommaren 2008. Man bör också verkligen ställa sig frågan varför den svenska säkerhetspolitiska analysen av situationen framförallt i vårt närområde skiljer sig så enormt från den analys våra närmaste grannländer har gjort.

Jag skulle därför hellre vilja se en politiskt oberoende Försvarsberedning, eller kanske ännu hellre en helt fristående analysgrupp. Analysgruppen skulle kontinuerligt och offentligt analysera den säkerhetspolitiska situationen för Sverige i världen, i synnerhet i förhållande till närområdet i norra Europa inklusive Barentsregionen, men även som del av EU:s säkerhetspolitiska åtaganden och områden där FN önskar militärt bistånd.
Istället för att ha en politisk sammansättning, skulle den vara sammansatt av olika säkerhetspolitiska experter, med expertis inom olika geografiska områden, samhällsskydd och militär expertis. Lämpliga namn för en sådan grupp skulle t ex vara Vilhelm Agrell, Johan Tunberger, Thomas Ries, Svante Cornell m fl. Ett visst militärt inslag bör ingå, men då helst i form av militärer som ej är i beroendeställning för befordran och liknande.

En sådan säkerhetspolitisk analysgrupp skulle vara mer omutbar och ha friare händer än de politiker som utgör Försvarsberedningen, som trots de bästa intentionerna är för bundna av ramar såsom ”40 miljarder” och partilinjer. Allra helst skulle jag vilja se en helt fristående ”think-tank” som varje år presenterade objektiva rapporter utan påverkan från Regeringen. Samtidigt är det viktigt att analysgruppen inte för en egen agenda för att t ex gynna försvarsindustrin. En fristående analysgrupp ser jag som det bästa alternativet för att få en trovärdig säkerhetspolitisk analys av framtiden. Något av säkerhetspolitikens Svenska Akademien. Förmodligen finns det också andra delar av statsapparaten där liknande analyser krävs.


Det gäller att börja i rätt ända när det gäller framtiden och det vittnar försvarsministerns blogginlägg sannerligen om att Alliansregeringen inte heller har gjort utan man har istället fortsatt gammal god socialdemokratisk tradition.

Jag tror dock äntligen att det finns ett trovärdigt alternativ för försvarsintresserade väljare i höstens val.


Andra media om debattartikeln: Corren, ST, GD, Kristianstadbladet,

26 kommentarer:

Anonym sa...
14 januari 2010 kl. 22:23  

"40 miljarder" Försvarsmakten verkar inte ha haft någon löneutveckling på 10år!!! Det låter ju helt absurt!!?

/Hmmm

Anonym sa...
14 januari 2010 kl. 23:09  

Det är verkligen glädjande att åtminstone ett politiskt parti i regeringskoalitionen vågar påtala sanningar som så länge har varit bannlysta från den offentliga debatten av någon anledning. Det viktiga nu är att detta leder till en tydlig debatt under valrörelsen, där det framgår vilka partier som inser problemet och vågar ta ett tydligt ansvar för att rätta till Sveriges säkerhetspolitik. Det sämsta som kan hända är att de tre mindre delarna av fyrklövern gömmer sig bakom alliansen och inte vågar ha en egen profil inom säkerhetpolitiken. Eftersom moderaterna har svikit sina väljare och tvingat igenom denna oansvariga säkerhetspolitik (efter Odenbergs avgång), så förtjänar de att balansen inom alliansen förskjuts till förmån för t.ex. Folkpartiet och dess linje. Jag hoppas att även C och KD vågar visa profil i denna fråga och hjälpa till att vrida om inriktningen från dagens kriminellt oansvariga säkerhetspolitik med en totalt underdimensionerad nationell försvarsförmåga.

/bekymrad borgerlig fritidspolitiker

Christian sa...
15 januari 2010 kl. 00:49  

Tack Wiseman för din alltid goda analyser, men denna slår verkligen huvudet på spiken. Ungefär motsvarande syrliga påpekanden från undertecknad i pågående process mot ett anställt försvar och målbild 2014 som först är intagen 2019 (bara detta!), renderar i "pariasbehandling". Men det är klart, jag är långt ned på näringskedjan i hierarkin och förstår ju inte sånt här....Inget chefsprogram och annat sånt där viktigt...
Tack för att du orkar och har tid!

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 07:25  

Bra skrivet Wiseman. Särskilt intressant poäng är hur man kan fastställa och dimensionera behoven för insatsorganisation 2014 (som då kan verka i tidsperspektivet efter 2014) utan någon som helst analys av vilka behov vi har av militär förmåga efter 2014. En klar indikation på att nuvarande försvarspolitik är precis så inkompetent genomförd som övriga tecken antyder.

Tyvärr är min analys att fp utspel inte är något annat än det vanliga populistiska utspelet som detta lilla och marginaliserade parti numera bygger sin överlevnad på. Man har sett att många väljare numera uppmärksammat vad som tidigare politik har lett till (som fp också stått bakom). Rent valfläsk. Göran Pettersson har nog tyvärr en poäng på sin blogg. Utan förslag och idéer till finansiering så är trovärdigheten låg.

Oaktat detta så har man lyckats i mitt fall. Jag kommer att definitivt att ge det enda parti som åtminstone ger försvarsfrågan en seriös röst, min röst.

Glädjande är att inspelet inte kan beskyllas för att handla om "invasionsförsvarskrameri". Det handlar uppenbart om flexibilitet, nytänkande och nya prioriteringar drivet av omvärldsutvecklingen. Det är sunt och argumenten välformulerade. Mitt hopp har tänts...

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 07:35  

@ Hmmm

FM har haft en löneutveckling. Det har dock kostat på andra håll. Vår "armé" består idag att lägre taktiska förbandsspillror utan högre ledningsförmåga. Vi har gått från 36 brigader till komponenter motsvarande 2 brigader. Vi har ingen förmåga till nationellt territoriellt försvar. Vi har numera endast tre utbildningsplatser i hela landet för armébrigadförband. Vi har endast tre flygflottiljer. Vi har idag enbart 24 artilleripjäser för hela arméns behov. Vi har mer än en general per pjäs i Högkvarteret. Behovet i Finland är ca 1000 pjäser. Vi har inget kustartilleri. Alla värnbatterier längs Östersjökust och Kalixlinje är avvecklade och förstörda bortom all räddning. Etc.

Men löneutveckling har det varit.

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 12:33  

Mycket bra analys än en gång Wiseman. Fastnade framförallt för idén med att ha en oberoende analysgrupp för säkerhetspolitiska frågor, vilket man kan tycka är märkligt att vi inte redan har då en analys om det säkerhetspolitiska läget aldrig bör färgas av partier utan av experter som du nämner. Man får bara hoppas att FP kan våga lyfta dessa frågor inför valet och hoppas på att några av våra beslutsfattare i landet följer din blogg. MvH Student på Försvarshögskolan inom säkerhetspolitiska frågor

jan-olov sa...
15 januari 2010 kl. 14:39  

Mycket bra analys och träffsäkert som vanligt. Pendeln börjar svänga till att faktiskt förstå att det finns en koppling mellan närområdes exponentiellt ökande kapacitetsutveckling och behovet av en successivt dimensionerad försvarsmakt till detta.
Skönt att fokus börjar ligga mer på sverige och att vi koncenterar oss på att leverera stridsvärde.
Den internationnela satsningen har varit förödande på möjligheten att istället ägna tid,kraft och pengar på försvar av sverige. Tankelåsningen att om man skriver på ett anställningskontrakt så får vi vipas ett bättre stridsvärde är ju befängd ,väldigt dyrt och kanske inte ens genomförbart fråga Nederländerna.
Varför blir vi värnpliktsutbildad helt inkompetenta from 1/7?Är inte våra soldater lika bra som motsv i tex ISAF?
Varför fortsätter försvarsmakten att driva kostnadslukande projekt när vi har så många förmågebrister?
Prio tex? De externa kostnaderna är minst en halv miljard om året!
Snart kommer bergis ett rekryteringsprojekt av tidgare ej skådat slag för att förgylla/göda marknaden för marknad-rekrytering och pr konsulter pss som man gjort fölr IT konsulter,process och managementkonsulter. Vilket stridsvärde har det levererat?

OBSERVATÖREN sa...
15 januari 2010 kl. 16:45  

Pendeln svänger...

Just försvarsbranchen lämpar sig dåligt för pendelsvängningar.

Särskilt om man raserar det mesta när pendeln är i vänster-ytterläge. Som nu.

Det tar årtionden och enorma kostnader att få över pendeln i andra läget.

fanat1c sa...
15 januari 2010 kl. 16:55  

Undrar jag om det finns någon handlingskraft bakom dessa ord från Fp då...

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 18:04  

Debattartikeln är lysande insiktsfull och jag önskar verkligen att alla stora riksdagspartier var lika förnuftiga som (fp) i försvarsfrågan.

Frågan är dock vilken praktisk betydelse (fp) kan få. Eftersom det är valår får man kanske misstänka att (fp) har fått rollen att fånga upp och behålla de försvarsvänliga väljarna inom alliansen.

För att något positivt ska hända med försvaret krävs i princip att både (m) och (s) anammar (fp):s hållning.

Fast försvarspolitiken verkar ha mönstrats ut från de partier som siktar på mittenväljarna.

För övrigt får man väl gissa att det är Widman som skrivit det mesta av debattartikeln?

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 20:41  

Bra bloggat och bra Fp-förslag, men hur trovärdiga är de som suttit med och aktivt förvaltat den katastrof vi har idag?

Dessutom är de (Fp) för NATO och för Euro, så de är ändå inte mycket att hålla i handen.

Det har sagts tidigare, vi som vill ha ett försvar i linje med de teser som Wiseman driver har inte mycket att välja (rösta) på i dessa tider.

Men låt oss vara positiva, gripa detta halmstrå och spinna vidare på det för en bättre utveckling och insikt i dessa frågor. Modell droppen och stenen.
/Morfar

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 21:24  

Vi är 1000-tals försvarsintresserade människor som läser denna blogg. Jag gissat att de flesta av oss röstar borgligt. Jag gissar också att de flesta av oss är enormt besvikna på alliansens försvars- och säkerhetspolitik i allmänhet och moderaternas i synnerhet. Vad kan vi då göra i praktiken för att försöka ändra försvarspolitiken i vårt tycke i rätt riktning? Jag själv hade tänkt att lägga mig på soffan för första gången i nästa val även fast jag vet att det i själva verket är en vänsterröst som absolut inte gagnar Sverige och vårat försvar. Dock så vill jag inte rösta på moderaterna som i mitt tycke svikit så enormt. Moderaterna vet mycket väl att dom sviket "försvarsväljarna", dom vet också att vi inte har någon annanstans att gå så priset blir litet räknar dom med.
Jag är beredd att lägga min röst på Folkpartiet som i alla fall antyder att den försvars- och säkerhetspolitik vi nu för är felaktig. Sen gillar jag också Fp´s kärnkraft och NATO åsikter.
Frågan är..räcker en skiftning av röster inom alliansen till Fp´s fördel för att de andra partierna (läs M) ska förstå att försvaret är viktigt för många alliansväljare och flera av oss känner en uppgivenhet som vi är fullt beredda att slänga i ansiktet på Borg, Reinfeldt mfl. i september i år...?
Hur ska vi agera för att få försvaret att bli en valfråga?
Sorry för ett långt inlägg med mycket frustration.

//Jonas75

Anonym sa...
15 januari 2010 kl. 23:44  

Gossar,

det låter nästan som ni tror på det här?

Låt oss spela ett politiskt spel.

Scenario: Du är statsminister för en allians av partier som struntar i den nationella försvarsförmågan. Besvärande opinionsundersökningar visar dock att den otacksamma befolkningen prioriterar ett nationellt försvar nästan lika högt som vård, skola, polisväsen m.m. Oppositionen är förvisso fullständigt pålitlig, men de är opinionsmässigt obehagligt starka. Dessutom har ett litet populistiskt parti med vågmästarpotential strax utanför riksdagsspärren haft mage att förorda ett svenskt försvar.

Analys: 1. Möjligheterna att nyttja ytterligare politiskt dikterade försvarsutredningar är uttömda. Att återigen komma fram till att vi inte behöver något försvar är inte längre gångbart. 2. Du kan heller inte överlåta hotbildsanalyser och försvarspolitiska rekommendationer till någon sorts expertpanel: risken att de kommer att förorda ett nationellt försvar är därtill för hög. 3. Då försvarsministern tillhör ditt eget parti kan du inte nyttja honom för att skicka upp en testballong - det kan uppfattas som ett av alliansen sanktionerat utspel, på gränsen till ett vallöfte.

Resurser: Dina taktiska reserver består av (i) ett historiskt pålitligt parti, som på senare tid kapats av stureplansprofiler, (ii) en skara godhjärtade men något världsfrånvända människor som inte vågar göra detta till en profilfråga, samt (iii) ett litet marginalparti som profilerat sig med hårda tag och språkkurser. Därtill anfört av en f.d. officer.

Lösning: Du låter officeren arrangera ett s.k. utspel, som ner till varje kommatecken skall utarbetas i regeringskansliet. Undvik till varje pris en diskussion kring hotbilder och förmågor - det kan leda till en debatt som i värsta fall leder till att utspelets innehåll granskas i sak. Fokusera gärna på detaljer som *antal* flygplan och *var* vissa typer av förband ska förläggas. Det gör inget om förslagen går stick i stäv mot FoT-planen, de kommer ändå inte att genomföras.

Utfall: Tillräckligt många marginalväljare låter sig bevekas och du vinner valet. Efteråt kan du lugnt hävda att utspelet inte var överenskommet inom alliansen ("jag får erinra om försvarsministerns bemötande i frågan"), att politik är ett givande och tagande och att "vi tvingats kompromissa". Istället kan du ägna dig åt frågan om stöd till en fredsbevarande insats i Jemen.

Sign. Jastreb

KkcAkc sa...
16 januari 2010 kl. 00:22  

Jag blir lite brydd över din sista mening i ditt inlägg:

"Jag tror dock äntligen att det finns ett trovärdigt alternativ för försvarsintresserade väljare i höstens val." och som länkar till ett av dina tidigare inlägg.

Jag måste bara få klart för mig - avser du att det trovärdiga alternativet är Sverigedemokraterna eller har jag helt förlorat fattningsförmågan?

Jag menar, vi måste komma ihåg att detta parti startades en gång i tiden av ett gäng nazister vars avsikt var att skapa ett mer rumsrent parti som i sin totala kontext framstår som demokratiskt men som, då man defragmenterar deras yviga partiprogram, finner att detta är ett helt odemokratiskt parti som förespråkar en glasklar nazisitisk politik. Så är det bara!

Wiseman - säg att jag förstått fel!

Wiseman sa...
16 januari 2010 kl. 00:28  

KkcAkc: Du har förstått det fel. Jag har tidigare saknat ett etablerat politiskt alternativ med en stark försvarspolitik. Förhoppningsvis finns ett sådant nu, men man ska inte ropa hej förrän valrörelsen på allvar startat och definitivt inte innan Sälen.

KkcAkc sa...
16 januari 2010 kl. 00:35  

Wiseman, menar du att det etablerade politiska alternativet med en stark försvarspolitik är SD? Är det din förhoppning att SD utgör detta alternativ?

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 00:52  

Allra helst skulle jag vilja se en helt fristående ”think-tank” som varje år presenterade objektiva rapporter utan påverkan från Regeringen.

Detta har jag också tänkt på. Think-tanken kunde vara inspirerad av det Finanspolitiska rådet som leds av Lars Calmfors.

En säkerhetspolitisk motsvarighet skulle kunna kallas Säkerhetspolitiska rådet, och vara besatt av akademiker, pensionerade officerare och andra experter.

Jag har till och med redan ritat deras logotyp. :) Se: http://i48.tinypic.com/axks8.jpg

/Starvid

Wiseman sa...
16 januari 2010 kl. 00:54  

KkcAkc: Nu undrar jag nästan om du är ute efter att misstolka mig? Innan fp:s debattartikel har jag inte sett något parti med en försvarspolitik som jag funnit någorlunda trovärdig, vilket jag tror riskerar driva de tidigare försvarsintresserade väljarna i armarna på SD. Behöver jag förtydliga det ytterligare?

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 10:27  

Hej Wiseman!

Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet(KDU)välkomnar också Jan Björklunds debattartikel och vi gör det på debattsajten Newsmill. Samtidigt ställer vi krav på vår egen partiledare att förhålla sig till Björklunds debattartikel och att ta för sig i försvarsdebatten.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/15/var-st-r-g-ran-h-gglund-i-f-rsvarspolitiken

mvh

Christian Carlsson
försvarspolitisk talesman (KDU)
www.christiancarlsson.wordpress.com

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 11:21  

@ Wiseman 00.54

Du var tydlig redan från början. Tror "opponenten" fungerar som fruar & barn - de hör det de vill höra... ;-)

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 12:13  

Man finansierar inte ett starkt försvar med skattesänkningar. Vänsterblocket och högerblocket är båda lika värdelösa i sin försvarspolitik, de tacklar bara problemen olika -om än lika dåligt-, men om det är någon regering som skulle kunna ha råd att bygga upp försvaret igen så är det ju inte en borgerlig sådan i alla fall.


// Socialdemokrat som läser Wiseman med högsta intresse och instämmande nickar.

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 12:54  

Till socialdemokraten

Inte heller kan det vara en rödgrön regering då Vpk och Mp har en inte allt för sund inställning till försvaret..

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 13:10  

Man bör läsa SDs partiprogram samt ta del av de debatter de tillåts delta i. Läs vad SD vill inte vad media påstår att de vill.

Själv är jag högutbildad och kommer med största sannolikhet rösta SD av flera anledningar. Tror det kan vara ytterst bra om de får komma in i riksdagen och röra om lite bland de sju systrarna.

Anonym sa...
16 januari 2010 kl. 13:11  

Hur vet vi at FP kommer hedra detta? De håller ju aldrig de utspel de kommer med innan val.

Wiseman sa...
16 januari 2010 kl. 13:46  

13.11: Det bästa sättet är göra på det sätt som alldeles för få svenskar utnyttjar, nämligen att gå på politikerna direkt. Det spelar ingen roll om man sitter i fikarummet på jobbet och muttrar. Det som gör skillnad är att kommunicera direkt med politikerna via mejl och brev och låta dem veta vad man tycker. Det är så den representativa demokratin faktiskt fungerar och det är så politikerna får reda på vilka frågor som är aktuella och som bör drivas. Tyvärr är det alldeles för få svenskar som utnyttjar denna möjlighet och då blir resultatet därefter.

Anonym sa...
17 januari 2010 kl. 14:24  

Din blogg är nog inte den sista som kommenterar denna artikel. Jag tog nog jumboplatsen tyvärr.
Som folkpartist så blev jag lite besviken över folkpartiets utspel. Bortsett från Allan Widman så har det varit väldigt tyst från fp vad gäller försvarspolitiken. Men nu, 8 månader före valet, så tar Jan Björklund bladet från munnen. I mina ögon känns det här som populistiskt valfläsk! Det är så dags nu att prata om att rusta upp. Det här utspelet skulle ha kommit redan 2006. Jag har nästan gett upp helt vad gäller kombinationen svenska politiker = seriös säkerhet- och försvarspolitik. Jag hade hoppet när de borgerliga vann, men det har försvunnit sen Tolgfors blev försvarsminister.
Även om jag håller med om att Sverige ska köpa mer från "hyllan" istället för att utveckla egna försvarssystem.

/Mathias

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade