Fortsatt soldatdebatt – Trycket stiger (uppdaterad 22.10)

Debatten kring soldaternas förhållanden som startade för två veckor sedan med ett gästinlägg av kadetten Andreas Braw fortsätter. Braw följde idag upp med ytterligare ett gästinlägg och på SvD Ledarblogg publicerades ytterligare ett lysande gästinlägg av en yngre officer på Livgardet, fänrik Carl Lennerman. Det är läsning som starkt rekommenderas.

I det nyss utkomna numret av Officerstidningen, nr 4/2012, diskuteras också förhållandena för svenska soldater. Det inledande citatet från en soldat på P 7 är ytterst talande: "Det här är verkligen det bästa jobbet som finns. Bra kamratskap, toppen att kunna träna på arbetstid och mycket ledighet. Men det funkar inte att leva på en soldatlön när man har familj."

Officerstidningen rapporterar vidare om att många soldater lämnar Försvarsmakten i förtid. Under första kvartalet sade 147 soldater upp sig, vilket ger en trend nästan dubbelt så hög som Försvarsmaktens beräkningar om 300 soldater per år som lämnar.

Försvarsmakten, men framförallt politisk nivå måste ta dessa problem på allvar. Inte helt oväntat tål inte försvarsbudgeten en höjning av soldaternas löner och den lär heller inte tåla byggande av militära hyreshus i närheten av de förband som ligger i områden med bostadsbrist och höga hyror. Problemen är inte uppkomna utan identifierade sedan flera år och gångbara lösningar har föreslagits utan att beslut om åtgärd fattats.

Lösningen med "militärt" boende är dessutom inte unik utan allmänt existerande i alla länder med anställda soldater. Den är inte ens ny i Sverige utan har funnits tidigare. Sådant boende skulle också underlätta för andra anställda som under en tid byter förband. En annan fördel vore att man skulle kunna installera tvättmaskiner med mycket hög temperatur eftersom det är vad som krävs för att en stridsuniform ska behålla sin funktion. Idag får nämligen inte soldater byta sina smutsiga uniformer på förråden, samtidigt som man inte får tvätta uniformen själv.

Några militära hyreshus lär inte byggas de närmaste två åren lika lite som det lär byggas några nya helikopterhangarer. Sannolikt lär inte organisationen se likadan ut efter valet 2014 som den gör idag och investeringar i onödan är en gammal läxa. Man ska ha i åtanke att den organisation som Försvarsmakten idag är på väg att inta var beräknat utifrån en helt annan, mindre organisation vad gäller fredsförband.


Oavsett vilket – Fortsätter den nu pågående utvecklingen råder ingen tvekan om vad som kommer att hända med det nya personalförsörjningssystemet. Vad Braw, Nordén och Lennerman diskuterar är grundläggande ledarskap. Tyvärr verkar dessa grundläggande kunskaper ha förlorats av andra någonstans längs vägen. Hur värderar man i reklamsatsningar en soldat som säger att han måste sluta för att han inte kan försörja sin familj?


Det är nästan så att man saknar förre försvarsministern Sten Tolgfors tryggande ord att allt är i sin ordning och ekonomin i balans. Vad ska man då tro när partikamraterna nu inte säger något alls?

Det parti som vinner valet 2014 kommer inom försvarspolitiken få ett högst ovälkommet arv, framförallt avseende ofinansierad materiel.


Uppdatering 22.10: Läs även det oerhört bra inlägg hos Cynisk om situationen i Försvarsmakten.