Syrén snett uppåt

Pressmeddelandet om att regeringen nominerat ÖB Håkan Syrén till posten som ordförande för EU:s militära kommitté passar min konspiratoriska hjärna utmärkt.

Jag sa redan i våras att jag är mycket förvånad om vi har samme ÖB om ett år som vi har idag (läs i våras) och nu verkar det som om jag får vatten på kvarnen.

För några månader sedan började det gå rykten om att Försvarsdepartementet påbörjat en utredning om en helt ny organisation av Försvarsmakten där allt det gamla läggs ner och en ny tar dess plats. Är man lite konspiratoriskt lagd inser man ju direkt fördelarna med detta. Genom en total nerläggning kan man ju avskeda samtlig personal och endast återanställa den man önskar ha kvar. Man kan också bli av med en hel del gamla lik och stödmyndigheter. Vem skulle sedan vara mer lämpad att leda denna organisation än den som sköter utredningen?

Jag skulle tippa att regeringen inser att man står i en rätt stor tacksamhetsskuld till Håkan Syrén för att han i stort har rättat in sig i ledet som en god soldat. Om även Syrén hade avgått då Mikael Odenberg lämnade posten som försvarsminister är det högst osäkert om regeringen hade överlevt denna förtroendekris. Det upplevdes ändå som ett otroligt lyft när Syrén tillträdde efter Hederstedt. Då var det många som talade om vikten av partibok när ÖB alltid lydigt rättade sig efter regeringen Persson. I fallet Syrén har detta inte varit alls lika markant och man har många gånger kunnat finna en del kritik mot uppgiftsställarna i hans uttalanden.

Det är bara att önska Håkan Syrén lycka till om han får det nya jobbet. Jag skulle tippa att det varit ganska många dagar de senaste åren som han inte tyckt det varit speciellt roligt att gå till jobbet och jag känner att han nog fått stå ut med en hel del oförtjänt kritik. Får man tro tidningarna är ju tillsättningen redan klar.

Vi får väl se om konspirationsteorin slår in...

2 kommentarer:

Anonym sa...
22 augusti 2008 10:17  

Det kan finnas en poäng med att skapa en ny myndighet och skrota allt gammalt mög från invasionsförsvaret. Särskilt om man betraktar myndighetsperspektivet, grundorganisationsledningen och materielförsörjningen.

Fördelen med att utgå från befintlig organisation vid ominriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar, borde ju ha varit möjligheten att behålla det som fortfarande är relevant i det "gamla" försvaret och endast ersätta/utveckla det som behöver förändras. Nu har man ju inte riktigt gjort så, utan man har helt enkelt börjat rita på ett blankt papper, tydligt klargjort att allt "gammalt" är skit och nu ska det minsann börjas på ny kula.

ÖB turnerade och pratade om "Vägen framåt", men egentligen beskrev han bara målet - var FM skulle resa - inte hur vägen såg ut eller hur FM i praktiken skulle ta sig fram längs vägen till målet. Detta har man underlåtit att prioritera.

Genom att bara identifiera insatsverksamheten som kärnkompetens, så har man också undlåtit att inse att förutsättningarna för en kompetent insatsverksamhet skapas i en kompetent myndighet. Där har förfallet fått råda fritt, vilket tyvärr inte bara drabbar ledningen, utan också verksamheten och ytterst skattebetalarna då produktiviteten sjunker.

Detta förfall accelereras av en norm inom FM där satsningar på ledning och ledningsresurser är totalt oacceptabla hos verksamhetsutövarna. Detta i ett skede när hela FM ska byta riktning och behovet av ledning och stöd är som störst.

Resultatet är i värsta fall en ominriktning med onödigt grava konsekvenser för hur mycket försvarsförmåga man kan få per skattekrona. FM (organisatoriska) ledningskompetens har urholkats, vilket inte bara är en personlig reflektion och erfarenhet, utan vilket också har uppmärksammats av uppdragsgivaren staten när man tillsätter ESV att revidera och stödja FM myndighetsutövning.

Det "gamla" sättet att leda FM kanske inte fungerar när vi har en plattare ledningsorganisation samt nya förutsättningar och mål för verksamheten. Om detta uppmärksammas, så blir motreaktionen inte att reflektera över hur det "gamla" sättet behöver förändras på ett sätt där "gamla" erfarenheter som fortfarande är relevanta tillvaratas. Istället förkastas icke fungerande processer som gammal skit från invasionsförsvaret, och en ny "modern" paniklösning uppfinns utan större eftertanke och analys - av personal utan erfarenhet eller förståelse för bakgrunden till varför man gjorde som man gjorde förr i tiden. Ofta går paniklösningarna på pumpen när de tvingas möta det gamla regelverket som man glömt revidera i samma takt som visionerna har formulerats. Hoppsan, nu blev det visst dyrare än vad vi hade tänkt oss, eftersom vi likt förbannat måste följa det regelverk som trots allt är gällande...

Nackdelen med att lägga ner hela verksamheten och starta om kunde ha varit att man i onödan, och till stor kostnad, skulle avveckla fortfarande relevanta organisatoriska resurser och kompetenser som kan vara svåra att bevara och/eller nyutveckla i en ny myndighet. Nu spelar ju inte det någon roll, eftersom man i den gamla myndigheten lyckats göra det ändå.

En fördel med att starta en ny myndighet kan vara att man inte kan blunda för verksamhetens behov av ledning och stöd, genom att lura sig (medvetet eller av dumhet/oförstånd) att tidigare processer, handledningar, personell kompetens och regelverk fortfarande är tillämpliga utan åtgärd trots att man radikalt förändrat organisationen och förutsättningarna för verksamheten. Därmed tvingas man att fullt ut ta ansvar för beslutade förändringar och att genomföra dem hela vägen. Det gamla "möget" som döljer behovet av en utvecklad verksamhet och verksamhetsledning finns inte då. Därmed kan man också mer kompetent förstå och bedöma de faktiska kostnaderna för beslutade förändringar.

Eftersom man inte behållt och utvecklat arvet från den gamla organisationen, men ändå (omedvetet?) intecknat meriter från igår för att undlåta att anpassa och utveckla förändrade och nya redskap, t.ex. regelverk och processer, för att stödja och genomföra den förändrade verksamheten, så kan man ligga gärna skrota myndigheten och börja på ny kula. Det kommer inte att kosta mer, för den potentiella besparingen i att behålla och förändra den gamla myndigheten har man ändå inte nyttjat. Istället ligger arvet outnyttjat och outvecklat som grus i maskineriet istället.

En fördel med att starta på ny kula vore möjligheten att sätta fokus på att utveckla en ny kompetent myndighet som på ett effektivt sätt kan stödja den verksamhet som ska bedrivas inom insatsförsvaret - både vad gäller utbildning, insats och materielförsörjning.

Med en ny myndighet kan det också bli lättare att rekrytera rätt kompetens till myndighetsledningen, dvs. kompetens och erfarenhet avseende myndighetsledning snarare än primärt kompetens att utbilda och leda krigsförband. Den kompetensen bör användas i förbandsverksamheten.

/Mångordig

Wiseman sa...
22 augusti 2008 10:38  

Som sagt mångordigt, men en bra analys.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade