Strax innan jul tillfrågades av Annika Nordgren Christensen på mycket intressanta Försvarsbloggen om jag skulle vilja vara med och svara på frågor i hennes numera årliga försvarspolitiska enkät. Resultatet finns nu att avnjuta på Försvarsbloggen och jag känner mig mycket hedrad när jag får frottera mig med namn som Karin Enström, Ulf Henricsson, och Håkan Juholt och många andra försvarspolitiska tungviktare.
Det här är med stor sannolikhet det sista inlägget innan nyår så jag vill passa på att önska alla mina läsare ett Gott Nytt År.
Hedrande
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
Putin ritar röda linjer1 dag sedan
-
-
-
-
Flygvapnets pilotutbildning3 månader sedan
-
-
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
-
Parklek m/601 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
NATO, nyttan för Sverige2 år sedan
-
-
-
-
-
-
-
Agree to disagree...4 år sedan
-
25 år siden Srebrenica4 år sedan
-
Veteraner förtjänar att hedras4 år sedan
-
Om ett nödvärnsfall i Rättvik III (III)4 år sedan
-
Twittertrådar5 år sedan
-
-
-
Nytänkande, tack!6 år sedan
-
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
Halvsovande blogg8 år sedan
-
-
Reservofficer blir Totalförsvar8 år sedan
-
Påkörd av moped9 år sedan
-
-
Vila i frid Ralph Lédel9 år sedan
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?9 år sedan
-
Gick du på den lätta?9 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
13 kommentarer:
Gott Nytt År!
Jag tackar för intressanta inlägg under året och passar på att önska Gott Nytt År!
Snygga svar du levererade! Blev inte riktigt 100000 besökare innan årsskiftet men grattis ändå.
Gott Nytt TWRman
Tack så mycket!
Dags för mer skumpa...
Du var den ende som inte skrev ut ditt namn... Seriöst, varför är du anonym på den här bloggen? Jag kan säkert gissa och jag det ju själv, men det vore kul att höra dina orsaker.
Magnus: Du hittar svaret på frågan bland mina svar.
Jag har full förståelse varför du är anonym. Jag är själv anställd i FM och jag vågar inte ens blogga....
Högt i tak i FM?
Det är så lågt att ålning medelst hasning krävs för att ta sig fram på vissa ställen...
Inte bara intressant att läsa på dina inlägg, det är upplysande också.
Hoppas att förnuftet får råda avseende försvarspolitiken under 2009.
God fortsättning.
Ja det här med anonymitet och FM..... Tyvärr finns det inte utrymme för fritt meningsutbyte inom firman. Vår informationstjänst syftar enbart till att skadereglera och inte till att sprida kunskap om FM verksamhet. Som t.ex efter Ryd haveriutredningen....hanteringen benämndes som "damage control"...pinsamt. Och ny har mn utredare som ska hantera utfallet av haveriet. Tror knappast att vi komemr se några konkreta handlingar efter deras förslag.
Skulle heller aldrig skriva under eget namn...har provat det i mindra skala och fått någon med stjärnor på halsen.
Även vi på lägre nivå måste kunna använda det gamla chefstricket....: Förneka, förneka, förneka!
Kanonbra sida som ger åtminstone mig utlopp för en del aggressioner!
Förlåt mig - men nu måste jag få kommentera kommentarerna.
Hur ska svenska försvarsmakten kunna slåss för demokratiska rättigheter i Afghanistan och på andra platser, när dess personal inte törs öppna munnen här hemma och säga vad de tycker?
Inte ens i en anonym blogg! Det om något är väl ett verktyg som ni kan använda er av, precis som Wiseman gör.
Och varför måste ni åla och hasa? Skjuter någon skarpt om ni sticker upp huvudet och säger vad ni tycker?
Vem sätter ribban? Hur stort eget ansvar har ni? Vad kan ni förlora? Livet? Jobbet?
Jag som journalist suckar sorgset. Inte för att ni inte vill tala med mig, utan för att ni inte ens vågar tala högt med varandra. För att ni troligen sätter munkavle på er själva.
Men ni är icke ensamma med er rädsla. Jag möter i mitt jobb ofta på människor i kommuner, landsting, statliga organisationer som inte vågar prata. Som inte vågar säga vad de tycker. Kanske är de rädda för att göra bort sig? För att de känner sig osäkra för om de verkligen har rätt eller inte?
En sorglig, farlig utveckling.
Fast å andra sidan. Ni är ju soldater. Soldater är ju bara redskap åt politiker. De ska hålla tyst och lyda order.
Och ingenting förändras någonsin...
Tintin: Ja, det är ett stort problem när man är inte känner att man kan uttrycka sin åsikt rakt ut i sitt företag. Jag kan inte säga vad andra tycker, men jag tycker faktiskt att trenden har brutits de senaste åren mot att tidigare ha blivit bättre och bättre. Svängningen kom någonstans i trakten med bytet av huvuduppgift för Försvarsmakten.
Officiellt heter det att alla åsikter är välkomna, men samtidigt får man höra att passar det inte (dvs tycker du inte som du ska) kan du dra.
Dock tror jag inte att det är så mycket värre i Försvarsmakten än på den civila arbetsmarknaden. Generellt sett är vi svenskar och skandinaver duktiga på att hantera avvikande åsikter och inser att det för verksamheten framåt, men många gånger när jag hör hur det går till i civila företag där bekanta jobbar ryser jag.
Jag tror dock på en förändring, men den kommer långsamt. Yngre officerare är i högre grad utbildade att tänka kritiskt och öppet kritisera, men någonstans kör man sedan fast. Det kan ha att göra med dagens stabstunga försvarsmakt, med gott om "stofiler". Det gäller att de yngre fortsätter uppmuntras i sitt fria tänkande. Utmärkande för många av våra bästa och mest omtyckta officerare i Försvarsmakten är deras frispråkighet och uppmuntran av fritt tänkande och okonventionella lösningar, t ex Ulf Henricsson, Bo Pellnäs m fl, men så blev ju de heller inte generaler. Gissa varför?
Därför att dessa utnämns av regeringen, och där passar det sig tydligen inte med underlydande som uttrycker egna åsikter istället för att bara hålla med.
En stor anledning till att jag inte alltid kan säga vad jag tycker är att flera av mina nära arbetskolleger skulle gå i taket och tycka att jag är illojal, min personliga utveckling skulle förmodligen bli lidande.
Det är lätt att säga att vi ska prioritera kärnverksamheten och försvarsmaktens viktigaste uppgift är väpnad strid. Vad är konsekvensen om vi ska prioritera detta med den ekonomi som försvarsmakten har?
Att förbanden skulle påverkas är ett hett tips.
Jag tycker det är ofta som verksamhet sprids ut för att alla ska ha något att göra t.ex inom hkpflj. som jag tillhör. Vilket slutar med att alla reser runt i högervarv och det kostar massor av pengar som man kunde ha lagt på fler övningar istället. Om pengarna inte ligger på ett annat konto vilket är ett populärt argument.
Jag har många gånger bitit mig i tungan när verksamhetsordern kommer, för jag vet att flera av framförallt mina äldre kolleger har som största prioritering att kunna bo kvar där de jobbar och har sina familjer. Effektiviteten i verksamheten väger inte tungt jämfört med detta.
Personligen anser jag att verksamheten för försvarsmakten är och måste vara det viktigaste.
Är inte verksamheten bra dör organisationen underifrån när många driftiga yngre officerare slutar, inte sällan av ren tristess. Tillslut finns det bara en massa medelålders och äldre män som inte har något annat alternativ än att stanna kvar och anpassar argumenten och verksamheten efter detta,(kvinnliga officerare brukar inte ha problem att hitta civila jobb om de vill). /Hkp
Tintin: Jag funderade lite på det där med att kunna säga rakt ut vad man tycker och handla enligt detta. Om det är någonstans detta verkligen accentueras så är hos våra politiker. Alla som följt med lite i riksdagen vet hur hård partipiskan är och att det minsann bara är partiledningens vilja som gäller. Det märktes ju senast mycket tydligt i samband med den s k FRA-lagen.
DET skrämmer mig och frågan är då om vårt politiska system är utformat på rätt sätt? Hur kombinerar man möjligheter för egna initiativ och viljor med partipolitik och vårt parlamentariska system? Men det är mycket möjligt att det inte finns något bättre. Jag är ju inte direkt imponerad av hur det fungerar i USA med deras starka lobbyorganisationer.
Ja, det är bedrövligt. Men det är inget skäl för att sätta munkavle på sig själv. Jag intervjuade en man på skatteverket för några år sedan, de försökte ta reda på mekanismerna bakom svartjobb och svarta löner. De allra flesta tillfrågade uppgav som skäl till varför de anlitade svart arbetskraft eller jobbade svart :
- Alla andra gör det.
Man kan skylla på det, det är mänskligt, men till slut står man där med sig själv, i alla fall, och sitt eget ansvar i stort och smått.
Skicka en kommentar