S har lämnat Sverige i knä på NATO (komplettering 17/3 kl 21.00)

Mona Sahlin och socialdemokraterna kritiserar i skarpa ordalag regeringen för att vilja ansluta Sverige till NATO. Kritiken framförs i ett öppet brev som (s) delade ut till journalister i samband med utrikesnämnden tidigare i veckan. Sahlin m fl undrar bl a huruvida Sverige verkligen ska ställa upp på NATO:s försvarsåtaganden i Baltikum. Det är ju en intressant frågeställning med tanke på att socialdemokraterna varit högst delaktiga i att arbeta fram den solidaritetsförklaring som sedan antogs av den borgerliga regeringen. En solidaritetsförklaring som av många kritiseras för att vara oerhört enkelriktad. Andra länder ska stödja Sverige, men Sverige tänker minsann inte förbinda sig att stödja dem. Det avgörs när det väl smäller. Det är ju också intressant att man i så skarpa ordalag kritiserar regeringen utrikes- och säkerhetspolitiskt, men likt en konflikträdd, inte tar upp frågan vid den då sammanträdande Utrikesnämnden.

Socialdemokraterna förde under 40 år aktivt en politik bakom svenska folkets rygg att Sverige skulle hålla NATO:s norra flank, motsvarande halva den europeiska fronten mellan NATO och Warzawapakten. Mot det svenska folket var fasaden djup alliansfrihet syftande till neutralitet i krig, medan försvarsplaneringen från regeringshåll ner till den högsta militärledningen (endast en handfull personer) var helt inriktad på ett nära samarbete med NATO i händelse av krig. Sovjetunionen och övriga länder i Warzawapakten blev knappast lurade och hotet var reellt. Förband i flera av WP-länderna visade sig efter murens fall faktiskt ha haft sina krigsuppgifter i Sverige, snarare än i Västeuropa i händelse av ett tredje världskrig.

De enda som blev lurade av det socialdemokratiska spelet var det svenska folket. Än mer lurad blev något senare, när den socialdemokratiska regeringen då man under 70-talet förlorade makten till de borgerliga , inte informerade om samarbetet. Sådan information hade i borgerliga händer varit ett socialdemokratiskt självmord. USA och NATO agerade då efter att samarbetet var dött och den svenska livlinan var med andra ord kapad. Kanske borde den socialdemokratiska regeringen någon gång under tiden fram till 70-talet ha informerat Utrikesnämnden att samordningen av NATO:s och den svenska försvarsplaneringen?

Det var också under den förra s-regeringen man fattade beslut om att helt överge svensk nationell förmåga avseende datalänkar för stridsledning och igenkänningsutrustning - två komponenter som är fullständigt vitala för ett fungerande luftförsvar. Idag befinner sig därför Sverige i en mycket prekär situation försvarsmässigt, där luftförsvaret med stormsteg närmar sig en situation av ledningssystem motsvarande 1950-talet, från att ha varit världsledande på området och 10 år före USA och NATO i utvecklingen.

För att det överhuvudtaget ska finnas någon trovärdighet i svensk försvarsförmåga krävs ett NATO-medlemskap. Men är verkligen ett NATO-medlemskap en fullständig säkerhetsgaranti? I händelse av en försämrad säkerhetssituation i Baltikum som resulterar i ett ryskt militärt ingripande, kommer då NATO verkligen att våga sätta världsfreden på spel för ett pluttland i kartans utkant, eller tillämpar man Chamberlaindoktrinen och låter NATO falla samman, men hoppas på att Björnen nöjer sig och vill fortsätta sin handel? Det scenariot skulle i så fall kräva ett betydligt starkare svenskt försvar, precis som ett aktivt svenskt icke-medlemskap i en försvarsorganisation och framförallt - en solidaritetsförklaring där Sverige förbinder sig att militärt hjälpa de andra nordiska länderna. Det finns inte en säkerhetspolitisk krissituation i Norden som inte direkt kommer att påverka Sverige och därmed kräva kraftig beredskapshöjning och omständigt hemtagande av de militära förband som är stationerade i andra världsdelar. Ett nordiskt försvarsförbund skulle vara en intressant väg. Tanken är dock näst intill dödfödd. Dels är Danmark och Norge helt ointresserade av idén. Men framförallt är alla nordiska länder medvetna om hur ihålig den svenska solidaritetsförklaringen är.

NATO med dess standarder och procedurer är idag grunden för allt militärt samarbete vid internationella insatser. Dagligen har därför svenska soldater i skarpa militära insatser problem att få rätt information för att kunna lösa sina uppgifter eftersom Sverige inte är NATO-medlem och därför inte kan ta del av mycket av den NATO-hemliga informationen, eller kommunicera via NATO-nät.

Sverige måste välja väg - ett helt nationellt försvar med allt vad det innebär i massivt ökade försvarsanslag eller ett NATO-medlemskap. Världen blir inte annorlunda för att man håller huvudet i sanden.

Komplettering 17/3 kl 2100: Åsa Lindestam skriver idag följande på sin blogg:
"
Wiseman blandar ihop begreppen ytterligare: Nato o EUs solidaritetsförklaring i ett sammelsurium med vårt uttalande: Om ett grannland angrips kommer vi inte att stå overksamma likaväl som vi förväntar oss att våra grannar hjälper oss.
Men just nu gällde frågan om Baltikums Natoplanering. Och där ska vi inte vara med. Därför att vi inte tillhör och ska inte tillhöra Nato.
Däremot om nåt grannland skulle bli angripet kan vi ställa upp.
Och vi kan tillsammans med andra öva ihop. Det gäller även Nato. Men vi ska inte delta när Nato samlas för att se över sina medlemsländer och hur dess försvar ska vara uppbyggt."

Problemet är just meningen "om nåt grannland skulle bli angripet kan vi ställa upp". Inte ska - kan. Det är det som gör den svenska trovärdigheten så låg. Frågan är större än bara den socialdemokratiska inställningen. Det är ett allmänt politiskt problem i Sverige. Ingen politiker vågar stå rak i ryggen och säga att Sverige kommer att ställa upp för sina grannländer. Varför? Ytterst är det p g a det ingen annan än Staffan Danielsson (c) vågat säga (Sälenkonferensen 2010): det är det svenska försvaret inte dimensionerat för. Sverige har tyvärr inte det fördelaktiga geografiska läget som Nya Zeeland har.

Om Sverige nu ska bistå Baltikum militärt, ska då inte den svenska militära insatsen samordnas med landets eget försvar och de resurser NATO ställer upp med? Eller ska resultatet bli detsamma som många uttrycker avseende Afghanistan. Huvudsaken verkar vara att man inte står på samma sida som USA och NATO, även om det i slutänden är afghanerna som drabbas.

Till sist vill jag rekommendera Band:s kommentar från ikväll, kl 20.11 till detta inlägg rörande vilka problem det innebär för svenska förband att delta i NATO-insatser och övningar, när Sverige inte är medlem av NATO. Beskrivningen är långtifrån överdriven.

33 kommentarer:

Torbjörn J sa...
16 mars 2010 21:46  

Jag undrar om Sahlin har läst igenom socialdemokraternas eget internationella program?

"Sverige ska inte ansöka om medlemskap i Nato, då ett medlemskap inte skulle öka vår säkerhet. Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt.
Sverige ska dock fortsätta det nära samarbete, i alla frågor utom bindande försvarsförpliktelser, som sedan flera år utvecklats. Internationella operationer blir alltmer krävande och komplexa och det behövs därför en långtgående standardisering och samövning. För att möjliggöra svenskt deltagande i internationella krishanteringsinsatser är det
därför viktigt att våra soldater tränas och samövas med andra länders soldater, vilket främst sker inom Nato-strukturen."

Min fetstil.

Överhuvudtaget har jag svårt att hitta något om säkerhetspolitik från (s) mer än utspel mot andra partiers uttalanden. Har jag fel?

Henrik sa...
16 mars 2010 21:51  

Sverige kommer att behöva höja försvarsanslaget även vid ett medlemskap i NATO, dock inte lika mycket som vi hade behövt om vi ska vara HELT neutrala.

Tokmoderaten sa...
16 mars 2010 21:54  

Klockrent, så rätt det kan bli. Mer sånt!

timbo sa...
16 mars 2010 22:02  

Du borde bli försvarsminister Wiseman!

Anonym sa...
16 mars 2010 22:21  

Jag tittade just ut i mörkret mot sandlådan.

Men tyvärr. Inga tecken fanns som tydde på att strutsen skulle överge sin naturliga mentalitet. Huvudet var bestämt nedstucket,

På kanten av sandlådan fanns en knippe osthyvlar av kamouflagemodell. Perfekta att hyvla anslag med.

Den svenska modellen verkar stå sig!

/Spanaren

Anonym sa...
16 mars 2010 22:27  

Det tragiska är ju att medan svensk Natoskepsis bara var en dimridå för vissa, så blev det en väldigt känslomässig livsåskådning för andra.

Det intressanta med Sahlin är ju att hon använder Nato som det fulaste svärord hon vet. Hon tycker sig inte ens behöva förklara vad det är för fel på Nato. Hon bara väser fram namnet så ska alla instinktivt veta hur hemskt det är.

Egentligen är det ofattbart att någon gick på neutralitetsbluffen. I princip alla män fick ju lära sig att slåss mot just ryssen.

I alla fall borde vi ha en öppen och förutsättningslös debatt där vi gör upp med alla gamla vanföreställningar och bestämmer oss för den försvarslösning som är bäst nu.

Då är Nato den enda rimliga lösningen eftersom det i alla fall är otänkbart att Sverige skulle kunna hålla sig utan en storkonflikt som involverar Nato och Ryssland.

Som det är nu behövs ingen storkonflikt för att vi skulle falla, det räcker med lite lagom hotfullt uppträdande.

Wiseman sa...
16 mars 2010 22:30  

Torbjörn: Helst ska också övningarna ske i andra länder (så länge inte Israel deltar i övningarna). Svenska flygvapnet får gärna övningsbomba i USA och andra länder, men inte tvärtom. Hur skulle det se ut?

Din slutsats om s säkerhetspolitiska program är snarlik min egen. Det går nog inte att åstadkomma en egen socialdemokratisk säkerhetspolitisk linje när man ska samsas med mp och framförallt v. Då är det enda sättet att enas mot en yttre fiende, dvs att tala om vad man inte gillar.

Tokmoderaten: Det enda du gillar mer än när jag hoppar på regeringens försvarspolitik är när jag hoppar på s, eller hur? ;)

Henrik: Så är det nog, även NATO blivit mer mjukt på sitt 2% riktmål.

Timbo: Jag skulle hellre bli miljardär och flyttar till en paradisö. ;)

Spanaren: Prova hälla lite varmvatten runt huvudet på strutsen. Det kan ha fastnat i tjälen.

Wiseman sa...
16 mars 2010 22:37  

Skulle KU eller någon annan instans kunna granska det socialdemokratiska agerandet gentemot USA och NATO under kalla kriget och framförallt att man underlät att föra vidare livlinan till den borgerliga regeringen? En intressant fråga.

Tokmoderaten sa...
16 mars 2010 22:45  

@anonym: "Det intressanta med Sahlin är ju att hon använder Nato som det fulaste svärord hon vet."

Jo, Mona har ju sagt att Sverige inte kommer bli medlem i NATO så länge hon lever.

1) Har hon fått för sig att hon som nuvarande S-boss har fått ett veto att använda oavsett vad hon nu är i framtiden?

2) Bortser Mona ifrån det faktum att vi med dagens dödsbegrepp som innebär att man är död när hjärndöden infallit faktiskt kan gå med i NATO iallafall... ;-)

@Wiseman: Jo, precis så är det. Vi sköter oss uselt, men det finns de som skulle göra det ännu sämre och som dessutom orsakat hela situationen. Du pekar rätt bra med hela handen åt rätt håll. Puss på dig!

Anonym sa...
16 mars 2010 22:51  

@ Wiseman

För det första. Du är spik på i vanlig ordning.

Angående ditt tips om vatten måste jag tyvärr avböja. Medan Mona förleder massorna har jag själv fullt upp med att slipa osthyvlarna. Det gäller att stå väl rustad inför nästa sparinsats (förlåt framtidssatsning) i FM.

/Spanaren

Ibrox sa...
16 mars 2010 22:58  

NATO tillhör det förflutna, det är nya tider nu. Jag tycker vi ändå bör jobba mot ett tätt Nordiskt samarbete. Jag känner ingen samhörighet med NATO-länderna på kontinenten, vilket däremot finns gentemot våra grannländer.

Sen gäller det bara att övertyga Norge och Danmark att vi menar allvar. Upprustning av den svenska krigsmakten bör börja "igår" eller kanske snarare för 10 år sedan...

Anonym sa...
16 mars 2010 23:16  

Jag instämmer helt i slutsatserna, men jag skulle vilja tillägga att man inte kan anse EU vara en ersättning för att gå med i NATO, eftersom även Lissabon-fördraget undviker att binda medlemmarna vid stabila ömsesidiga åtaganden för säkerhet. Istället lutar sig EU mot NATO, där de flesta av EU-staterna faktiskt är medlemmar. Dessutom konkurrerar organisationerna i stort sett om samma militära resurser.

/NBG-officer

Band sa...
16 mars 2010 23:34  

Hela hanteringen av NATO inom socialdemokratin är i mina ögon obegriplig och jag kan inte undgå att minnas en annan stark S-profil, Tage G. Pettersson som var försvarminister under tiden när UNPROFOR övergick i IFOR och NATO sluligen tog tag i Bosnien och Balkan (under stark ledning av USA).

I samband med detta, när stormens vågor i mjölkglaset gick höga kring hur neutrala Sverige skulle klara av denna fasa - att ställa trupp under det krigiska NATO, blev det för mig så tydligt att den ena S-handen inte vet vad den andra gör...

Tage, trogen och pålitlig partiboksinnehavare, gick ut och deklarerade högljutt ungefär; "Svensk trupp kommer ALDRIG att strida under befäl av NATO - hur skulle det se ut" (ja-jag vet att citatet inte är helt korrekt men andemeningen var mycket tydlig).

Därefter hände nåt intressant; efter några dagars tystnad, då försvarsministern uppenbarligen belades med munkavle, återkom han med beskedet: "Svensk trupp kan ledas av NATO, men inte i alla typer av uppgiter, framför allt inte i anfallsuppgifter.."

Detta korrigerades slutligen efter förnyad tystnad till; "Svensk trupp kan lösa alla typer av uppgifter, även under NATO-befäl"

(Någon annan som minns?)

Detta var för mig en ögonöppnare för hur hårt indoktrineringen i partiet satt. Jag har sedan dess förstått att det krävs att en hel generation av gamla S-profiler måste ha gått ur tiden för att NATO-frågan överhuvudtaget skall kunna diskuteras sakligt. Tyvärr har Mona alltså sällat sig till samlingen som har mer indoktrinering än saklighet och vi får väl vackert vänta i ännu några årtionden på att debatten ska kunna föras med argument och inte utifrån inlärda dogmer. För den förväntade medellivslängden för kvinnor i Sverige är väl drygt 80 år...

Band

Anonym sa...
17 mars 2010 00:34  

@ Wiseman.
"ner till den högsta militärledningen personer(endast en handfull personer)".
Jag tror nog att förberedelserna var betydligt längre ner i systemet. Både på planeringsstadiet och mer handgripligt.
Visste man vad man skulle (kan delvis fortfarande se spår)leta efter, fanns förberedelserna på och inom flygbasområden, fartyg, i armestaber o.s.v.

Detta vågade man förmodligen inte berätta vid maktskiftet under 70-talet.
Det hade,precis som du säger, varit ett kollektivt självmord på partiet.
Antingen är de nuvarande socialdemokraterna helt historielösa/okunniga och/eller hycklar man inför de övriga samarbetspartierna.
Att ett annat av dem hemskt gärna vill glömma sin historia förstår jag mer än väl.

Är utspelet ännu ett bevis på att man inte förstår vad man själv varit med om att ta fram och belutat om?

Det finns idag endast tre vägar att gå. De två du tar upp och en som innebär att vi överlämnar försvaret till någon annan.
Eftersom ingen vill avsätta några medel till de två första får man väl utgå från att samtliga partier i riksdagen framhäver alternativ tre som det bästa.
Skillnaden partierna emellan ligger i tidslinjalen.


Det positiva kan ju vara att försvaret debatteras överhuvudtaget. Det är ju valår och då brukar den frågan läggas långt ner i byrålådan.

Teaterdirektören.

Wiseman sa...
17 mars 2010 06:38  

NBG-Officer: Jag instämmer. EU verkar aldrig kunna bli en ersättare för NATO. Dels som du säger, lutar man sig till största delen mot NATO. Dels är EU alldeles för stort och obeslutsamt för att kunna agera i säkerhetspolitiska kriser. Det har historien visat om och om igen.

Band: Jag minns...

Teaterdirektören: Förberedelserna var långtgångna, men mycket få av dem som t o m jobbade med dem hade koll på syftet.

Peter Hammarberg sa...
17 mars 2010 07:51  

Som vanligt har NATO-frågan blivit ren inrikespolitik och partikäbbel utan någon säkerhetspolitisk analys eller öppen diskussion om olika alternativs för- eller nackdelar.
Om man ser det ur det perspektivet, att röstmaximera och att samla röster inför det kommande valet, gör Mona Sahlin förmodligen alldeles rätt; särskilt som hon måste ta hänsyn till sina samarbetspartners.

Hon utnyttjar den NATO-skepsis och den neutralitetsvurm som SAP själv skapat under decennier och använder NATO som det skällsord hennes parti själv definierat under det kalla kriget. Vad partiet rent konkret gjorde åt andra hållet väljer man att tala tyst om, det gäller ju att skydda Tage Erlanders och Olof Palmes heliga minnen.

Rent valtaktiskt gör hon alltså fullkomligt rätt. Här gäller det inrikespolitik och kampen om regeringsmakten. Svensk långsiktig säkerhetspolitik spelar då liten roll och väljarna?, ja vi har ju i en mansålder fått lära oss vad NATO är och dessutom har ju våra politiker från alla partier talat om för oss att vi lever vid Fredens Hav.
Ur ett väljarperspektiv är alltså säkerhetspolitiken ointressant men NATO fortfarande ett skällsord.

Gustav Wasa sa...
17 mars 2010 08:24  

Om någon i början av åttiotalet kände till den eventuella förekomsten av kopparledningar mellan Frösön och Tröndelag, så var det Bertil Ströberg och polackerna.

Jens Petersson sa...
17 mars 2010 08:42  

Wiseman och Co,

Är inte nedanstående påstående en överdrift?

"Dagligen har därför svenska soldater (---) problem att få rätt information för att kunna lösa sina uppgifter eftersom Sverige inte är NATO-medlem (---)"

Kan det verkligen vara så illa? Jag inbillar mig ju att Nato och Isaf är mycket måna om att Sverige finns på plats. Kan det verkligen vara så att man i det skarpa läget där inte ger de svenske det de behöver?

Eller kan ni som vet för mig som lekman utveckla vad det är som vi inte får? Exempel!

Livhusaren sa...
17 mars 2010 08:53  

@ Wiseman

Du funderade på om KU eller ngn annan instans kunde granska socialdemokratins agerande visavi USA/NATO under kalla kriget. På Riksdagens hemsida kan man läsa följande.
----
Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen samt om lagstiftning i andra konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen och lagstiftning om radio och television. Andra ärenden handlar om yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet samt press- och partistöd.

Konstitutionsutskottet bereder också ärenden om riksdagen och vissa myndigheter som sorterar under riksdagen, om länsförvaltningen och Sveriges administrativa indelning samt om den kommunala självstyrelsen med mera.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet.

Konstitutionsutskottet har också uppgiften att granska regeringens och statsrådens arbete samt meddela riksdagen resultatet av sin granskning.

Om ett statsråd grovt åsidosatt sin tjänsteplikt kan KU besluta om åtal mot statsrådet i Högsta domstolen. KU ska dessutom bereda ärenden om medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet.
----

Jag kan så här snabbt vare sig av informationen på Riksdagens hemsida eller i Regeringsformen finna att KU skulle vara förhindrad att granska ett ärende/händelse som ligger så pass långt bak i tiden.

Wiseman sa...
17 mars 2010 09:00  

Jens: Det finns samarbetsformer, men det är fortfarande skillnad på vad som är "NATO Secret" och "releasable to XXX". Klassas information fel av misstag, kommer den inte fram. Vissa länder håller hårdare på informationen än andra, vissa är mer byråkratiska än andra. Det är långt ifrån friktionsfritt att samarbeta med NATO när man inte själv är medlem. Den som drabbas är i slutänden är som vanligt soldaten längst ut på linan.

Livhusaren: Det var ungefär så långt jag kom också.

Upandaway sa...
17 mars 2010 14:35  

Som jag skrev i en tidigare tråd på det här ämnet tror jag fortfarande inte att NATO -i sig- är en lösning. Helt klart en del av en lösning, men en mindre del.

Skulle den alliansen av någon anledning sluta ge det skydd det var tänkt skulle vi istället stå helt försvarslösa...

För vad är det som säger att man inte skär ned ännu mer om vi väl går med? Det är bara att titta på de andra Natoländerna, de räknar iskallt med USA om det skulle knipa, och dimensionerar numer därefter.

Om USA inte kommer då?

Sen är det väl allmänt känt att Mona Sahlin är ett typexempel på kulten kring Olof Palme. Den killen hade inte mycket till övers för jänkarna.

Totte B sa...
17 mars 2010 17:34  

Förvisso var det regeringen Bildt som anslöt Sverige till NATO light (partnerskap för fred)1994. Men både regeringen Carlsson och Persson har haft gott om tid följa Maltas exempel.

Malta deltog i partnerskap för fred mellan 26 april 1995 och 27 oktober 1996. Den 20 mars 2008 beslöt Malta att reaktivera sitt medlemskap. NATO godkände ansökan under sitt toppmöte i Bukarest den 3 april 2008.

Men sådana detaljer vill nog Mona glömma eftersom man inte vinner några röster.

Band sa...
17 mars 2010 20:11  

Re: Jens Petterson.

(För att utveckla svaret på din korta fråga är det risk att det blir ett långt svar. Det är också svårt att ge svaret utan att avslöja sådant som inte är/ska vara var mans kunskap, dvs bryta sekretess, och risken är att svaret på din fråga blir generellt och beskrivningarna svepande. Men ändå…)

Nej det är snarare en underdrift!
och det drabbar inte bara "längst ut på linan"...

Det är nog helt riktigt uppfattat att Sverige är en uppskattad partner och solidarisk nation som ställer (förhållandevis) stora och kvalificerade resurser till ISAF:s förfogande.

Men - Alldeles oaktat den goda viljan hos ISAF:s ledning att låta alla de TCN (Troop Contributing Nations) som ställer soldater till COM ISAF förfogande få tillgång till all information och alla stridande system som bidrar till operativ effekt kommer man till syvende og sidst till det enkla faktumet:
-Är man inte med i fiskeklubben får man inte fiska!

Det finns reglering av säkerhetsklassning på tillträde kring allt inom NATO, från tillgång till information till de mest avancerade tekniska krypton och system som behövs för att kunna kommunicera med varandra.

Dessa bestämmelser hålls på olika hårt av olika NATO-länder. Problemet är att alla de som är medlemmar kan avfärda oss som inte är det. Detta har de all rätt i världen att göra. Vi kan misstycka, men det är inte vårt beslut.

Tyvärr har det därför förekommit, mer för några år sedan än på senare tid, att man som svensk stabsmedlem, fast man är uppskattad av NATO-kollegor som en duglig kollega, duktig och pålitlig vän och från ett (kanske det mest) NATO-orienterade och NATO-anpassade försvaret i världen fått höra: "..vi tackar våra svenska kollegor för i dag och fortsätter nu arbetet i en mindre krets.."

Det stora, av mig uppfattade problemet, är att våra folkvalda inte tror att det är ett problem att vi inte löst fiskekortet. Man tror att vi i kraft av att vara just duglig kollega, duktig och pålitlig vän och från ett (kanske det mest) NATO-orienterade och NATO-anpassade försvaret i världen ska få tillgång till allt som behövs och få sitta med när allt beslutas.

Så funkar det inte, inte ens ”längst ut på tolklinan”

Band

Anonym sa...
17 mars 2010 22:45  

Vill minnas en anekdot från tiden när Leni Björklund var Försvarsminister och mötte dåvarande NATO-chefen. Frågan var: Hur kan Sverige utöka sitt samarbete med NATO?
Lite förvånat och frågande kom responsen relativt snabbt - bli medlem!!
Det är som Band mfl säger, vi står utanför många viktiga fora vilket t ex beträffande utrustning gör oss både sårbara, ineffektiva och strängt beroende av andra.

Slutligen, jag förstod aldrig (eller missade) i debatten kring "svenska" helikoptrar till Afganistan varför inte just certifieringsproblematiken och tillgång till krypto, datalänkar etc dök upp. Detta är minst sagt ett reellt problem när Sverige som icke-NATO land skall skicka utrustning/system till en insats. Det är ju inte "bara" att skeppa grejorna precis...

/Industrialisten

Anonym sa...
17 mars 2010 22:57  

Problemet är ju att Sverige gentemot Nato beter sig lite grann som en dålig gäst, som dyker upp till festen lite påstruken, stöter på värdens fru och sedan somnar i ett hörn.

Det är nog dags att vi blir lite vuxna, tar med oss en pava till festen, konverserar galant och sedan hjälper till att diska efteråt.

Om det är någon som begriper mina liknelser.

/Kompis

Anonym sa...
17 mars 2010 23:28  

@ Band

Jag har full respekt för den situation du beskriver.

Det jag har svårt att tro är att den politiska nivån inte är medveten om att vi inte är med i klubben. Samma situation torde vara vardag i politiska sammanhang där Sverige självfallet är en välkommen samarbets och diskussionspartner men lika självklart inte är med på interna sammankomster där man inte är medlem.

I min värld torde det vara ett medvetet pris som betalas inom ramen för den alliansfria politik man bedriver.

OG

Anonym sa...
18 mars 2010 07:36  

@Anonym 23:28 m fl.
Att man får betala ett politiskt pris för att man inte är med i NATO är nog våra makthavare väl medvetna om; även de har nog, likt våra stabsofficerare i olika inte sammanhang, tvingats lämna möten då diskussionen förs vidare i "en trängre krets. Det må sen gälla NATO, euro-samarbetet eller vad det nu kan vara.

Skillnaden "längst ut på tolklinan" som Band så träffande beskrev det, är att det inte bara rör sig om sårad självkänsla och politisk prestige; det gäller skarpt sårade och frågan om liv eller död.
På Balkan hamnade svenska, och för den delen även andra icke-NATO, förband vid flera tillfällen i synnerligen prekära situationer bara för att man inte delgivits underrättelser som var "NATO-classified". NATO satt på avgörande intel som man inte delgav utanför alliansen, trots att detta kunde ha inneburit förluster och risk för misslyckanden.
Det lär vara bättre i Afghanistan men bra är det säkert inte.

Våra politiker är säkert medvetna om verkligheten i sammanträdesrummen men är de det vad gäller verkligheten på fältet?

F sa...
18 mars 2010 08:49  

Knivkarp analys om 'andet, partiet och säkerhetspoliken'. Delar denna syn också till 100%.

För mig är det obegripligt att (s) kan fortsätta vägra "tvätta byken" om hur det var under folkhemmet. Att man dessutom var så pass säker på sin sak att man aldrig skulle minsta regeringsmakten - som man trots allt gjorde 1976 - tyder på en betydande arrogans och fullständigt oförenligt med demokrati.

Minns hur/att Palme förklarade ordet demokrati för Brigitta Andersson i barnprogrammet "Från A til Ö". Hon förstod, näsan blev mindre...

Ty så var det i landet Mellanmjölk ;)

Gustav Wasa sa...
18 mars 2010 09:31  

Självklart präglas mellanmänsklig samvaro av precis samma gruppsykologiska mekanismer varhelst människor träffas i avsikt att uppnå någon form av synergi utav att mötas.

Låt mig komplettera med ytterligare en liknelse:

Sverige vill vara som hyresgästen i en bostadsrättsförening. Genom att inte satsa något kapital i det gemensamma projektet, så värnar vi om möjligheten av att när som helst och med kort varsel flytta ut ur huset.

- Det hjälper då inte att vi sakligt sett sköter vår bostad, som om den vore vår egen. Det finns likväl en faktisk grund för medlemmarna i bostadsrättsföreningen att vara tveksamma till att lämna ut mötesprotokoll samt dokumentation om beslutade investeringar och underhållsåtgärder till oss, som bara är hyresgäster.

Jens G. Pettersson
(G för Gustaf boende i Vasastan)

Emil Strand sa...
18 mars 2010 09:48  

Vore mycket interessnt för mig att få veta källhänvisningen till
"Förband i flera av WP-länderna visade sig efter murens fall faktiskt ha haft sina krigsuppgifter i Sverige..." SOU 2002:108 kom ju fram till att "Utredningen har inte heller för egen del funnit något som tyder på att Sverige skulle angripas av Warszawapakten."
Detta efter vad jag uppfattade som en mycket noggrann genomgång av historiska fakta.

Wiseman sa...
18 mars 2010 18:30  

Emil Strand: Sedan muren föll har Sverige som bekant haft en hel del samarbete med f d WP-länder inom såväl PfP som vid skarpa insatser på såväl Balkan och andra området. Självfallet kommer man då i samspråk och det har då flera ggr visat sig att exempelvis fallskärmsförband i centraleuropeiska länder haft primäruppgift i södra Sverige i händelse av krig NATO/WP. Med tanke på den höga beredskapen man hade på den tiden, får man hoppas på att officerarna hade koll på sina krigsuppgifter.

Kapten sa...
18 mars 2010 19:37  

Problemet med den politiska ledningen är inte att de inte känner till de problem som uppstår för svenska förband under NATO-befäl. Problemet är att de allra flesta är genuint ointresserade. Bara flaggan kan visas i ett bildspel i Bryssel. Den gamla skrönan säger ju att Anna Lindh erbjudit en svensk brigad eftersom alla andra runt bordet gjorde det.

Emil Strand sa...
19 mars 2010 11:16  

Mycket interessant:
"...att exempelvis fallskärmsförband i centraleuropeiska länder haft primäruppgift i södra Sverige i händelse av krig NATO/WP."

Vill minnas (kap 5 bilagan till SOU:n fanns ej på nätet)att Ekéus i intervju med Wojciech Jaruzelski skrev i sina minnesanteckningar att J inte kunde minnas att militära aktioner mot Sverige någonsinn diskuterats vid de WP möten J varit närvarande på och dessa var nästan samtliga under 70 och 80 talet om jag inte minns fel. Men jag skall kontrollera exakt vad som står i den tryckta upplagan.

Är det så att förband tilhörande WP men ej sovjet hade dessa uppgifter så borde det finnas möjlighet att ta red på detta. Ryska arkiv är som du vet svåra att få tillträde till.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade