Enligt SvD kommer Officerstidningen i sitt kommande nummer att berätta att allt fler officerare lämnar Försvarsmakten, fler än tidigare prognosticerat.
Det förvånar mig inte ett ögonblick. De impopulära enkäter som görs varje halvår bland personalen för att kontrollera värdegrundsåsikterna kommer att bli mycket intressanta efter den senaste tidens turbulens. Redan i vintras efter januaribomben tror jag enkätsvaren var mycket färgade, men det lär ändå inte vara något mot den senaste tidens utveckling.
Officerarna flyr Försvarsmakten. Jag har inte mött en kollega på flera månader som har en ljus framtidstro. Som jag tidigare skrivit har danska Forsvaret samma problem, men där grundar det sig tydligen mest i allt för hög belastning i samband med antal utlandsmissioner. Det är en mina som vi inom Försvarsmakten utan något som helst tvivel kommer att gå på inom något år.
Som jag tidigare skrivit är det definitivt inte de officerare man är mest mån om att få behålla inom Försvarsmakten som är kvar, utan tvärtom. De attraktiva - unga, specialistutbildade, initiativtagande osv är de som först lämnar eftersom de ser öppningar civilt. De äldre, medelmåttor och avstannade i karriären är de som är kvar. I dagsläget är det t o m så illa att även stridspiloterna börjat lämna, vilket inte skett på några år. Detta brukar vara en tydlig konjunkturindikator.
Försvarsmaktens krokiga och ojämna uppförsbacke visar ännu inget slut. Månne slutar den i ett stup?
Norge förbereder sig för kris och krig
2 timmar sedan
4 kommentarer:
Tyvärr kommer det nog inte att bli bättre. Få officerare kan väl med gott samvete rekommendera befälseleverna att satsa på en karriär som officer.
/Nizze
Ja, det var länge sedan jag rekommenderade någon att välja officersyrket.
Hej !
Jag både gillar och följer din blogg!Men jag gillar inte att du nedvärderar vissa officerare som är kvar.Det är kanske inte de bästa som slutar, utan de näst bästa.
Vilken grupp tillhör du själv ?
Jmf försvarstalet i "Myteriet på Caine".
mvh/Timurlenk
Kul att du gillar bloggen. Jag är kvar och har för avsikt att bli kvar. Det är inte meningen att klanka ner på någon specifik individ, utan jag försöker bara skildra ett som jag upplever det, allvarligt problem inom Försvarsmakten idag. Visst finns det idealister som brinner för sitt yrke och av den anledningen stannar kvar, men de blir allt färre. Många av mina absolut högst värderade kollegor har för avsikt att sluta, fastän de brinner för sitt jobb.
Erfarenheten jag grundar beskrivningen på är tjänst på två nerläggningsförband. Många mycket kompetenta som såg åt vilket håll det barkade såg sig tidigt om efter öppningar och lämnade innan det definitiva nerläggningsbeslutet utan hjälp.
Skicka en kommentar