Uppföljning av frågan till Staffan Danielsson

Ifall ni inte följer med på Staffan Danielssons blogg kan jag avslöja att jag har fått svar på den fråga jag ställde till honom efter hans inlägg om försvarsdebatten i förra veckan. Det lyder som följer:

"Hej Wiseman

Som svar på din tänkvärda fråga vill jag hänvisa till mitt rätt utförliga resonemang i riksdagsdebatten, där jag lyfter fram vad Sveriges försvar kostar i procent av BNP relativt länderna i vår omvärld.

Och där t ex Sverige för 20 år sedan låg i täten tillsammans med Norge på ca 2,5 % medan vi år 2009 nog ligger lägst på 1,2 %. En oroande utveckling som jag menar bör analyseras i ett långsiktigt framtidsperspektiv.

Jag ställde också frågan till s om inte de som så starkt värnar den militära alliansfriheten bidrar till att i praktiken undergräva densamma genom att vilja minska försvarsbudgeten långt mer än regeringen."

Visst vore det trevligt om vi fortfarande hade en försvarsbudget på 2,5% av BNP? Det kommer vi dock aldrig att få igen såvida inte allting verkligen går åt skogen och då kommer det med all säkerhet i alla fall att vara för sent. Jag tror heller inte att Staffan Danielsson förespråkar detta. Man ska noga akta sig för att tolka politikers uttalanden till sin egen fördel. De menar sällan samma sak som man själv önskar.

Dock borde Sverige, liksom fram till 70-talet, ha en försvarsbudget som kompenseras för inflation, teknisk faktor och de andra faktorer som nu varje år gör att försvarsbudgeten tappar 1,5 – 3 mdr kr per år i köpkraft. Allt annat vore att lura sig själv. Det finns två klara nackdelar med att låsa den svenska försvarsbudgeten till BNP:

För det första fluktuerar BNP med konjunkturen och det är svårt att se att det skulle vara en fördel för Försvarsmakten. Snarast skulle risken för ekonomiska felkalkyleringar bli ännu större.

Sverige är till ytan Europas största land efter Ryssland och Frankrike. Däremot har vi en av de minsta folkmängderna och därmed svårt att prestera en BNP på motsvarande nivåer. Ett lands försvarsbehov styrs först och främst av den yta man har att försvara (eller anser sig villig att försvara är väl tyvärr en tolkning man får göra idag?).

Hur ska man då göra med försvarsbudgeten? Sätt upp vilka uppgifter Försvarsmakten ska klara av att lösa, beräkna vilka resurser som åtgår för detta och tilldela dessa. Se sedan till att dessa resurser inte urlakas varje år. Det finns ingen som tror att man år efter år ska kunna köpa årets BMW 325 för 400 000 kr. Priserna stiger, de vet alla, men sysslar man med försvarspolitik är det tydligen helt tillåtet att på kommunistiskt planekonomiskt förbise detta.

Vad Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill i denna fråga, är idag av mindre vikt eftersom det är Alliansen som innehar regeringsmakten. Det är hos Alliansen initivet ligger och det duger inte att hänvisa till att den rödgröna röran är än värre kålsupare.

Jag understödjer alla politiska initiativ till kritisk granskning som görs av Försvaret och försvarspolitiken. Det enda sättet att se till att Sverige får ett bättre försvar är att politikerna bättre engagerar sig i försvarspolitiken och framförallt, lär sig mer hur dagens Försvarsmakten fungerar och framförallt, inte fungerar.

Nu på kvällen skriver också SvD om att svenska folket sågar regeringens försvarspolitik. Försvarsministern skyller i god ordning ifrån sig på socialdemokraterna och hävdar att regeringen minsann tänker ställa allting till rätta i framtiden. Jag tror det när jag ser det. För den som fortfarande tror på det rekommenderar jag följande läsning: Kvalificerad dupering, Fråga till Staffan Danielsson

69% av de tillfrågade ser också Ryssland som ett problem, vilket inte något av riksdagspartierna verkar vilja, eller våga, göra. Det gör däremot bägge våra närmaste grannländer. Finland ser Ryssland som ett så stort problem att man för några år sedan startade en hemvärnsorganisation, något som man av Sovjetunionen alltid varit förbjuden att göra. Norge hymlar inte med att all ny materiel måste klara av att möta den nyaste ryska materielen. Vad gör den svenska. Huvudet i sanden - igen...