Man kanske skulle bli folkpartist?

Efter att ha läst folkpartiledaren Jan Björklunds tal i Sälen, måste jag nog numer räkna mig som folkpartist. Det är det hittills enda trovärdiga alternativet om man månar om Försvaret. Det Jan Björklund säger i sitt tal överensstämmer nästan helt med vad jag själv har skrivit på bloggen under de senaste ett och halvt åren. Nu är det bara att hoppas att Björklund får genomslag i resten av regeringen, och det är där det kniper. Det riskerar att bli ingenting alls av det hela, så jag får nog avvakta med mitt fp-medlemskap tills vidare.

Självklart finns det de elaka tungor som bara tycker det är publikfrieri, men då får man självklart tycka det. Jag är fullt övertygad om att folkpartiet kommer att ta en del röster från framförallt övriga allianspartier OM man håller fast vid Björklunds nuvarande linje.

Ni som någon gång funderat i tankebanor om återtagning kan ju reflektera över försvarsministerns ord:

"Organisationen och kunskapen finns inte kvar. En brigadstruktur i den tidigare meningen skulle kräva mycket stora resurser bl.a. för att bygga funktionsförband på bataljonsnivå, som idag inte finns i praktiken. Det ställs då mot andra behov som ger högre tillgänglighet och därmed högre försvarsförmåga."


Att avveckla brigaderna, liksom flygvapnets krigsbaser och allt kustartilleri är bland det mest korkade som har gjorts inom försvarspolitiken, i klass med brännandet av militärskidor på 20-talet. Det går oerhört lätt och snabbt att rasera något. Att bygga upp tar lång, lång tid och i så fall är det dags att börja nu innan de som en gång kunde har glömt allt. Den risken är överhängande och jag har sett alldeles för många sådana exempel redan i Försvarsmakten.

SvD, DN, Aftonbladet, Sydsvenskan, HD, SvD2

16 kommentarer:

Tobias sa...
20 januari 2009 18:52  

Frågan är ju om fp tänker driva den här linjen med någon kraft eller låta det stanna vid röstfiske?

Snacka går ju. Show me the mekbrigad!

Magnus sa...
20 januari 2009 21:06  

Instämmer...

Titta på den här sidan: http://www.petitiononline.com/lugums18/petition.html

Intressant och tankeväckande företeelse (ehuru den är till fullo sann kan jag ju inte gå i god för men bara själva tanken är minst sagt tankeväckande)

Olle sa...
20 januari 2009 23:35  

Försvarsminister Tolgfors hävdar att vi behöver snabbt tillgängliga förband. Detta motiveras utifrån den ur hans perspektiv snabb eskalering av Georgienkonflikten.

Några citat ur FOI Rapport "Det kaukasiska lackmustestet" (finns att läsa på www.foi.se) s.26 "En omfattande rysk väpnad insats i de georgiska utbrytarrepublikerna var
planlagd sedan flera år tillbaka. De ryska Väpnade Styrkorna, liksom övriga
väpnade strukturer i Ryssland, har under de senaste åren målmedvetet utvecklat
förmågan att hantera väpnade konflikter och lokala krig i Kaukasien." .. "Under våren och sommaren 2008 genomfördes dessutom direkta förberedelser
för en militär insats med avsevärda mängder trupp och materiel i de georgiska
utbrytarrepublikerna."

FOI verkar inte se konflikten som någon "blixt från klar himmel". Underligt att Tolgfors då drar en så annorlunda slutsats. FOI´s rapporter borde ju vara en del av försvarsdepartementets beslutsunderlag.

Jag är på intet sätt emot förband med snabb tillgänglighet vilket vi hade PÅ RIKTIGT under invasionsförsvarets tid. De snabbinsatsförband vi har idag presterar inte mer än R10, men detta har ju berörts tideigare på denna blogg. Det jag främst vänder mig emot är den trade-off vi gör när vi väljer att hålla kontrakterade, lättrörliga förband med expeditionär kapacitet. Är avsikten att vi ska försvara Sverige bör vi förbereda oss för det och samtidigt ha en numerär som medger någon mån av stridsuthållighet och trovärdighet. Det är inte samma materiel och utbildning som behövs vid det stora fosterländska kriget som vid en utlandsmission med en relativt sett uselt utrustad och utbildad motståndare.

Att brigaden är avvecklad är nästa sak som gör att trovärdigheten rörade ett försvar av Sverige kan ifrågasättas. (för att uttrycka mig milt) Bataljonsstridsgrupperna som övertar brigadens roll verkar bli någon slags mini-fördelningar med infanteri, mek, strv, art, lv, ing, rep osv. med någon enstaka eldenhet ur respektive truppslag. Inte ens under tiden då brigaden fanns blandades så friskt med förbandstyper. Kraftsamling, är det avskaffat? Kanske känns lite 1996. Nästa sak blir hur dessa bataljonsstridsgrupper som verkar självständigt ska försörjas med drivmedel, amm, livsmedel, sjv, tung rep mm då brigaden är avskaffad kommer det ju inte därifrån i alla fall. Min erfarenhet från de forna MEK bataljonerna var att de övergick till överlevand på stället efter ca 2 dygn utan underhåll. Om detta inte ska inträffa vid våra nya batstrigrp lär röven i dessa bli gigantisk medan tänderna är få till antalet.

Allt som Försvarsminister Tolgfors häver ur sig verkar så verklighetsfrämmande. Även om han inte personligen har någon kunskap i militära frågor har han ett helt departement med experter, både civila och ur FM. Man kan undra vad dessa gör om dagarna.. inte verkar de ju understödja sin chef att vässa sina argument i alla fall.

Återinför brigaden och se till att öva i brigads ram, punkt slut.

Wiseman sa...
21 januari 2009 00:52  

Olle: Apropå vad de gör på försvarsdepartementet, tog jag upp i det här inlägget hur det gick till under de gamla sossedagarna:

http://wisemanswisdoms.blogspot.com
/2008/12/tolgfors-impopulr-bland-partikamrater.html

TForce sa...
21 januari 2009 02:29  

Utan att försöka utge sig för att vara ngn superförsvarsexpert men jag tror inte på Armebrigaderna.

Det blir för stora kolosser samt att sambandet blir för svårt pga av telekrig. Dessutom tvivlar jag på att mobiliseringen kommer få ske ostört utan inblandning av sabotageförband i en framtida konflikt med Öster.

Jag tror mer på 800 mekaniserade bataljoner som är vana att uppträda självständigt samt om
det går att ingå tillsammans med andra bataljoner där ngn bataljon blir "ledningsbataljon" för ngn slags brigadhybrid" om sambandet medger detta.

Bataljonerna skall ha med sig eget artilleri, jägarförband, spaning, stridsvagnar, ledning, luftvärn, tross och ha tillräckligt med resurser för kunna slåss själva en vecka. (Ett slags miniförsvar helt enkelt). Flygvapnet och de marina enheterna har jag ingen större koll på mer än att de själva får uppträda självständigt.

Jag tror tex mer på ubåtar än korvetter för flottan.

De mekaniserade bataljonerna skall kunna mobba på 3 dagar och hemvärnet skall användas till stödja mobiliseringen inom 3 timmar och sen användas som resurs av lokal försvarsresurs av bataljonerna.

Tre luftburna bataljoner grupperade i storstäderna med dygnet runt beredskap utöver de mekaniserade vore inte dumt men det kräver ju verkligen resurser.

Skulle bataljonerna bli utslagna ja då slåss man i mindre enheter och vi kör fria kriget med kvalificerade vapensystem såsom RB57 och ngt slags handburet "LVskott".

Viktigast är att aldrig ge upp.

MagnusB sa...
21 januari 2009 09:44  

Ja du TForce, att du inte är någon expert framgår med all tydlighet. Förstår du egentligen vad du skriver?

Du "tror inte" på brigader för att sambandet inte skulle fungera. Men du tror uppenbarligen på en mekaniserad bataljon med både stridsvagnar, jägare, artilleri och luftvärn som dessutom ska ha en egen underhållssäkerhet för att kunna kriga på riktigt i en vecka? Ja, då har du förmodligen en bataljon med tre stridsvagnar, tre haubitsar och en jägarpluton. Resten utgörs av trossförband, eftersom det inte ska finnas någon brigadunderhållsbataljon. Vilken strid vinner du med en sådan mekbataljon?

Själva förutsättningen för att kunna ha en mekaniserad bataljon med två stridsvagnskompanier och två skyttekompanier är att den existerar inom en brigadstruktur där andra bataljoner sköter underhåll, understöd mm. Allt annat är en fantasi.

Men det är ju också tanken på att vinna kriget med ett hemvärn med lvskott, så du är i alla fall konsekvent...

TForce sa...
21 januari 2009 15:29  

Magnus B

Sambandet samt att det alltid är en större byråkratisk börda att leda större förband. Ju större ngt är desto långsammare blir det.

Sen kommer du hinna att bilda en brigader under mobilisering?

Ja jag kanske har fel. Brigad kanske är det mest optimala men jag tror på mindre förbandstyper som opererar självstädigt och tillsammans.

Dessutom har ju vapenutvecklingen medfört att små förband kan leda indirekt eld via laser och gps.

Är det inte bättre att vi kör gerilla krig och "hit and run" taktik mot stormakten.

Jag tvivlar på att vi bör möta FI
direkt under öppen terräng tex.

Arvid sa...
21 januari 2009 16:34  

Vill någon förklara för den fåkunnige vad skillnaden blir i att ha en underhållsbataljon till en brigadstridsgrupp jämfört med att ha ett underhållskompani till en bataljonstridsgrupp?

Att brigadalternativet har stordriftsfördelar, eller något annat?

MagnusB sa...
21 januari 2009 18:44  

TForce:

Kan du mobilisera en bataljon kan du mobilisera en brigad. En brigad är nämligen inget annat än en samling bataljoner av olika typer...

Visst kan lägre förband leda indirekt eld. Men om du inte har en haubitsbataljon som kan leverera indirekt eld, till vad nytta är då din förmåga att leda denna?

Nej, det är inte bättre att bedriva gerillakrig. I alla fall inte om man vill undvika att Sverige slås i spillror med stort lidande för civilbefolkningen som resultat.

Arvid:

Även en mekbataljon har ett stab/trosskompani (eller logistikkompani i den nya organisationen). Underhållsbataljonen i brigaden ser dels till att bataljonernas trosskompani fylls upp med förnödenheter, dels förstärker den upp trosskompaniets resurser t ex när alla stridsvagnskompanier ska tankas samtidigt.

Det krävs helt enkelt enorma logistikresurser för att kriga "på riktigt". Mängden livsmedel, drivmedel, ammunition mm som förbrukas per stridsdygn av ett mekaniserat förband är mycket stor och någon måste leverera denna, annars är mekförbanden oanvändbara. Ska man ta bort den högre nivån och låta bataljonen klara sig själv så kommer helt enkelt antalet "tänder" i bataljonen att behöva reduceras för att ge plats för den större "svans" som då krävs. Alternativet är att bataljonen växer i storlek, och då har man bara bytt namn på brigaden och kallat den bataljon istället...

Arvid sa...
22 januari 2009 00:15  

Men vad är det som säger att brigaden är det optimala förbandet att operera med, som har "allt" organiskt?

Varför inte division? Eller bataljon?

Nu säger jag inte att brigad inte är bäst, jag undrar bara. Logistik på den operativa nivån är inget jag kan särskilt bra.

TForce sa...
22 januari 2009 00:35  

Magnus B

Jo men för ge ett exempel.

En archer ersätter i effektivitet
10 st. haubits 77B. (Min uppfattning baserat på www.fmv.se)

En Amos (stridsfordon 90 med dubbla 120 mm granatrör) är en ännu effektivare eldmaskin jämfört med ett vanlig släpburet grk pluton.

Tekniken för att avge eld samt precisionen att dirigera eld har ökat så enormt så jag tror att
bataljoner har tillräckligt med tänder för lösa uppgifterna samt att svansen på logistik inte behöver vara så stor med färre fordon samt bättre eldprecision.

Givetvis tar jag in dina synpunkter på underhållsbiten.

En annan synpunkt är att Sverige bör slåss asymmetrisk. Små enheter
leder in eld och sticker därifrån

Vi har som störst fördel med att vara i städerna och skogarna.

Ett eldöverfall skulle ju kunna vara 2 spanare i terränglådan som leder 2-4 st. archer/Amos som befinner sig 1-3 mil därifrån. De gör en målmätning, skicka kordinater och därefter sticker därifrån eller belyser ett mål med laser åt archer/Jas.

En sista åsikt är att oavsett vi slåss konventionellt eller asymmetrisk så kommer kriget vilket fall som helst åstadkomma
enormt lidande för vår civilbefolkning och infrastruktur.

Vi för små för kunna slåss konventionellt samt att stormakten
har ett övertag när det gäller flyg, FAE, klusterbomber osv osv.
Assymetriskt har vi större chans att lyckas.

I ett inledningskede kommer det regna bomber och kryssningsmissiler
samt att Ryssen som soldater är vidriga pennalistsvin och som bevis på detta anför jag Tjetjenen krigen samt Georgien.

Andersson sa...
22 januari 2009 01:35  

Arvid: Nu är jag inte en expert men jag har läst lite på ämnet/haft kort försvarsupplysning på ämnet och det jag lärde mig var att efter andra världskriget så började de flesta arméer att jobba mer på brigad nivå och mindre på division/fördelning eller högre nivå.

Från vad jag läst mig till så härstammar det från Tyskarnas Kampfgruppe doktrin och amerikanernas Regimental Combat Team doktrin.

En KG var ofta på bataljonsnivå och sattes ihop tillfälligt i syfte att genomföra en specifik uppgift. De enheter som man lade på KGn var oftast det som fanns till hands, art, strv, panzergrenadier, odyl.

RCT baserades på ett vanligt Amerikanskt infanteriregemente och sen förstärkte man det med vad som behövdes för uppgiften. Alternativt kunde man sätta ihop ett RCT någorlunda semi-permanent för en längre kampanj.

Summering Brigaden är inte för stor inte för liten utan mer lagom.

Olle sa...
22 januari 2009 19:07  

Roligt att det blev lite diskussion kring brigadens vara, icke-vara, för och nackdelar. =)

Jag hävdar att skälen till att vi skall bibehålla brigadstrukturen i armén är: Stridsuthållighet, Handlingsfrihet, Möjlighet till kraftsamling samt att en brigad har en tillräcklig storlek för att kunna operera autonomt.

Stridsuthållighet: Oavsett hur bra materiel vi än har måste vi ha ett "tillräckligt" antal. Materieln kommer inte att ha 100% tillgänglighet. Exemplar kommer förloras pga FI bekämpning, gå sönder, vara på fel plats, underhållas, inte ge 100% effekt pga FI motåtgärder av olika slag. Jfr Wisemans resonemang kring vårt flygvapen. =)

Handlingsfrihet och Kraftsamling: En brigadchef har möjligheten att ha styrkor i reserv. En oväntad framgång kan t ex utnyttjas snabbt när den uppstår med förband som har slagkraft, alt parera där det behövs. Tänk om t ex en av Bataljonens Acherpjäs kör fast.. Ska då mekkompaniet avbryta sin strid med en pluton för att eskortera sin bärgare en mil eller två för att dra lös pjäsen, och samtidigt minska sin egen bärgarresurs med 50%. Väldigt stora delar av bataljonen som inte längre löser huvuduppgiften. En Brigad kan också, när så behövs, koncentrera stora resurser och eld på en och samma plats för ett avgörande. En bataljon är helt enkelt för liten för krigets osäkerheter.

Logistik: Om vi fortsätter på art exemplet. En Acher tar 21 granater i granatmagasinet. troligtvis kommer dessa inte räcka hela kriget. Som jämförelse är 100 emballerade granater med drivladdn ca ett lastbilslass. Så där får vi nog lägga ett dussin lastbilar på vårt trosskompani i bataljonen. En uppfyllning drivmedel av en bataljon (stridande delar) bestående av säg 10 strv, 20 strf90 av olika slag 20 309or blir en 30 kubikmeter. Blir ett gäng lastbilar det med.. osv. Frågan är om det inte är bättre att ha mindre manöverenheter med endast ett förstahandsbehov av underhåll och låta dessa sköta krigandet. Och sedan en enhet som bara sysslar med att försörja föregående med underhåll, och då börjar vi helt plötsligt närma oss brigad igen..

TForce sa...
23 januari 2009 00:20  

Olle

Hej det hade inte funkat med
flera typer av självständiga bataljoner? utan brigadledning.

Luftburen stridsbataljon för få snabbheten. I en drömvärld skulle
alla bataljoner vara luftburna men
realistiskt kan vi nog aldrig få råd med fler än 3.

Mekaniserad stridsbataljon för de vanliga striderna som förstärkta med lite extra lastbilar för det egna underhållet.

Mekaniserad underhållsbataljon med lite närskydd som skall kunna serva minst 3 stridsbataljoner med bränsle och ammo.

Sen tycker jag stridsbataljonen borde satsa på att ha med sig maximalt med ammo och drivmedel i de egna fordonen och utöver detta ha släpvagnar som bataljonens fordon drar på. Släpvagnarna kan ju eventuellt bara dumpas av.
Syftet är att förlängda den självständiga underhållsbiten för bataljonen.

Hursomhelst. Försvaret måste stärkas. Tvivlar på att Sverige som nation någonsin varit så svaga
historiskt.

MagnusB sa...
24 januari 2009 13:24  

TForce

Läs igenom den här länken http://208.84.116.223/forums/index.php?showtopic=27026 så får du en liten inblick i de logistiska kraven som en modern mekaniserad krigsmakt ställs inför.

Sedan en liten fråga, du hävdar att brigader är en dum idé för att de inte kommer att kunna ledas på grund av fiendens telekrig. Hur har du då tänkt dig att få flera självständiga bataljoner att samverka? Hur ska de "mekaniserade underhållsbataljonerna" kunna veta var och när de ska sammanträffa med de "mekaniserade stridsbataljonerna" när ledning är omöjligt? Hur ska "2 spanare i terränglådan" kunna skicka eldledningsinformation till skjutande enheter när sambandet är utstört?

Du kan inte både ha kakan och äta upp den...

TForce sa...
24 januari 2009 21:17  

MagnusB

Nej jag har nog fel. Det som gjorde att jag trodde på mekaniserade bataljoner som högsta nivå var vapenteknik utvecklingen
samt det faktum att alla armér rent generellt har krympt.

Hursomhelst. Jag skeptiskt till att politikerna återinför brigader pga av att de helt enkelt inte vill betala för vad det kostar varken politiskt eller ekonomiskt.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade