I den mycket sevärda dokumentären om Palme uttrycker Carl Bildt om utrikespolitiken på 70- och 80-talen under Palme att man aldrig fick utrycka kritik eller fördömande mot Sovjetunionen och övriga diktaturer i Östeuropa utan Palmesverige kunde bara agera utrikespolitiskt i frågor i andra världsdelar.
Det var inte utan att uppleva en viss déja-vu jag i vintras såg den nuvarande utrikesministern uttrycka detta. Faktum är att vi idag befinner oss i en mycket snarlik situation.
Idag är dock diktaturerna i Östeuropa hädangångna liksom Sovjetunionen. Däremot har vi fått en nytt starkt och odemokratiskt land i vårt närområde i form av Putins Ryssland. En närmast autokratisk stat vars framtida ambitioner till stor del verkar bygga på militär rustning och kraftspråk mer än ekonomiska och sociala reformer. Liksom situationen med regeringarna Palme under det kalla kriget verkar Sverige inte ha något manöverutrymme gentemot Ryssland om man får tolka svensk utrikespolitik.
Följer man svenska regeringars utrikesdeklarationer ett antal år tillbaka i tiden finner man att de är märkligt milda gentemot Ryssland jämfört med situationerna i Vitryssland och Ukraina, trots att situationen där i många fall är jämförbar eller värre.
Sedan sommaren har vi bjudits på betydligt fler exempel, men då inom det säkerhetspolitiska området. Ett är den dåvarande ryske generalstabschefen Makarovs besök i Finland och sedan Sverige. I Finland gjorde Makarov det mycket tydligt vad han och Ryssland anser vara ryskt intresseområde och vad man anser att de nordiska länderna ska göra och inte göra. Medan Finland uttryckte sin ståndpunkt offentligt var det pinsamt tyst från svenskt håll. Ett annat område där den svenska tystnaden varit pinsam är de ryska "agentlagarna" där biståndsorganisationer och medborgarrättsorganisationer sedan förra året måste registrera sig som "utländska agenter".
Det mest flagranta exemplet är dock ”ryska påsken”. Statsminister Reinfeldt har hittills inte yttrat ett ord i frågan, men kallar däremot till presskonferens för något som han som djurgårdare tydligen anser vara ett allmänintresse mer än ett särintresse, nämligen att Djurgårdens tränare och ordförande valt att avgå efter hot. Med andra ord fotboll. Nog för att utvecklingen kring svensk toppfotboll och de svansar som står för denna utveckling är mycket oroväckande för samhället. Prioriteringen blir ändå märklig när statsministern håller helt tyst avseende händelser som för svensk politisk handlingsfrihet är mycket bekymrande.
Minst lika dålig smak får man av utrikesminister Carl Bildts tystnad gentemot de ryska övningarna med tungt bombflyg i svensk flyginformationsregion och hur han försöker översläta den icke-existerande jaktincidentberedskap genom att försöka få det att framstå som att det var ett medvetet val. Tystnaden är dock inte lika massiv i andra länder utan Bildts kollega i Polen går däremot ut och fördömer det ryska agerandet (Lars Gyllenhaal har också en länk till en polsk analys av ryska påsken).
Uppenbarligen är den svenska utrikespolitiska handlingsfriheten gentemot Ryssland kraftfullt begränsad. Det bådar inte gott. Är vår handlingsfrihet redan i djupaste fredstid så pass begränsad betyder det att redan nu har rysk DIME* haft framgång. Baltikum ska nog inte vänta sig alltför mycket solidaritet från Sverige om det skorpar till sig.
Den ryska påsken var inte bara ett lackmustest för svensk beredskap utan även för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
*DIME är ansträngningar inom områdena diplomati, information, militär och ekonomi som används av en aktör för att påverka en annan på den internationella arenan. Bäst resultat anses uppnås ju fler av områden som samordnas.
Se även The Atlantic Council om ryska påsken.
SvD, BT, NA, UNT, AB
Uppdatering 29/4 13.05: Nu kommer enligt SvD även reaktioner från Estland på "ryska påsken".
Polisresursen i blåzonen måste förstärkas!
3 timmar sedan
20 kommentarer:
Det är underlåtenhet av dess yttersta rang, hade varit en sak om de valt ett dåligt agerande men nu har de ej agerat överhuvudtaget.
Så frasen "Obeslutsamhet bristande handlingskraft får oftast allvarligare följder än misstag i fråga om tillvägagångssätt." kan strykas ur våra Reglementen för det är fritt fram att skita i att agera...
// Jägarchefen
Sverige och Ryssland har tillsammans gått till godisaffären och köpt en Dubbel-DIME och delat på den. Vi fick D och I. Ryssland tog M och E.
Eller: "Uraktlåtenhet att handla får ofta svårare följder än konsekvenserna av ett felaktigt taget beslut." Äldre variant på samma axiom.
"Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i krig" var det någon som sa. Det ligger tyvärr mycket i detta..
Jag börjar bli obekvämt missnöjd med politiska adelns agendor, hycklande och dess frånvaro av ledarskap. Det verkar vara korpen och amatörernas afton både högt och lågt.. Suck och dubbelsuck..
Om det nu är så att vi tar beslutet att rusta upp, så går det visst o göra det snabbt. Kunde "Reichwer"förvandlas till "Wehrmacht"med slagkraftiga förband på en kort tid. Stammisarna blev stommen man byggde runt.
Det kräver allmän värnplikt.
Fördelarna med det är.
1. FM får tillgång till högteknologiskt kunnande utan att behöva betala skjortan för det.
2. Intregation. Alla dessa ynglingar med rötter i mellanöstern. Får inget jobb osv. Livet på en "lucka", borde lära dom ett och annat.
3. Sveriges konkurrenskraft. Killarna behöver komma bort från "morsan"och lära sig stå på egna ben.
4. Fullgjord värnplikt är ett bra instrument för en arbetsgivare vid anställning efter "lumpen"
Hur sen förvaret ska se ut, så får proffsen räkna ut det.
"Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i krig"
Omsatt inom FM torde detta då bli:
PRIO i fred syftande till försvarslöshet i krig.
Vill tillägga:
Stort heder åt er som är verksamma inom FM och skriver här. Rakryggat!
Jag svor soldateden i Vaxholms kyrka 1970.
Min militära karriär var på den tiden mycket "myglande", för o slippa repmöten o dyl. Fick sen chansen och reparera det då jag utmönstrades och blev överförd till civilförvaret. Blev krigsplacerad på min arbetsplats istället. Har där under 24 år sett alla de skador som ett krig ger. Så jag vet vad krig är. Alla som varit utomlands och sett döden och skadorna, vet att Sveriges befolkning måste skyddas från detta.
dagens " public service " i sr p 1 är klart hörvärt. Särskilt avsnittet om sveriges satsning på "förarlösa " flygplan.
Sverige som nation är redan beroende av Ryssland då vi får hälften av vår olja från Ryssland. Likaså är EU beroende av Rysk gas och olja. Sverige kan både betala med hårdvaluta och industrivaror och rimligtvis tjänar ryske intressen på exporten, omlastningen i svenska hamnar och raffineringen i Sverige. Handel brukar gynna en fredlig utveckling och Ryssland sitter med den starkaste positionen men ändå rustar Ryssland och har nu även börjat mobba i den lugnaste riktningen utmed hela sin gräns. Något har gått sönder på ett oroande sätt och vi måste reagera på en verklighet som är utanför vår kontroll där ledare inte garanterat beter sig långsiktigt och klokt.
Om man vill minska vårt beroende av Ryssland kan man i mikroskala t.ex. köpa aktier i Värmlandsmetanol och byta till en bränslesnålare bil. I allmänhet kan vi stödja alla olika lösningar på klimatförändringen och de som ger ett tillskott av elproduktion hjälper även våra grannar. Varje kubikmeter olja som vi sparar gör oss mindre beroende av Ryssland samtidigt som raffinaderierna i Sverige finns kvar och kan raffinera Rysk olja för export om utvecklingen blir fredlig.
Vår, och min regering då jag är moderat, har stora skygglappar på sig och det blir parodiskt när statsministern äntligen uttalar sig om mobbningen, mobbningen av en fotbollstränare.
Mitt sökande efter logiska förklaringar för vad regeringen håller på med ger än så länge inga vettiga resultat.
@ Thomas Berkland
Upprustning (eller investering i FM) har fler fördelar
Du tog ju bara upp dem som kommer av återinförande av värnplikten
En snabb och rejäl "modernisering" har ju flera dimensioner. bl a skulle den kunna få oerhört positiva effekter på arbetslösheten
Att "investera sig ur" en kris genom att satsa på försvaret har ju löst arbetslöshetsproblem förut
Bara man släpper sargen avseende att ha en svensk statligt ägd försvarsindustri (som många andra länder har) så skulle detta faktiskt kunna bli bra
Om dessutom värnplikten var genusneutral och omfattade alla delar av totalförsvaret (sjukvård mm) så skulle vi kanske kunna lösa problemen i vården också...
Om försvarsmakten får en mindre budgethöjning på säg 10% och en order i stil med "Uppnå insatsorganisation 2014 och förbered för starkare territorialförsvar och samarbeten med grannarna". tror jag att det händer mycket inom två år när officerare som har förmåga och fantasi äntligen får göra ett bra arbete.
Om vi har tur blir utlandsinsatserna i närtid billigare än Afghanistan och ger det lägre rekryteringsvärde kan det kompenseras av att fler försvarsmaktsanställda börjar utstråla trivsel i vänkrets och sociala medier.
Tyvärr borde det krävas ännu en budgethöjning om vi skall kunna skaffa oss ett par förmågor som kan fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll när kriser bränner till här i norden och samtidigt påverkar oss och våra grannar. Min gissning är att det bästa vore en förstärkning av flygvapnet och ubåtsvapnet.
Om vi även skall rusta upp armén behövs det en tredje budgethöjning och troligtvis även ett återinförande av lumpen för att få tillräckligt många genom GMU för att kunna rekrytera en större mängd bra personal till insatsförbanden med utlandskontrakt samt hemvärnet.
Utlandskontrakten är viktiga om det skall vara politiskt och personligt lätt för soldaterna att hjälpa våra nordiska granna. Politiskt underlättar det även fördjupade nordiska försvarssamarbeten och helst att vi går med i Nato.
Om vi tycker att avvecklingen av vår Kalla Krigs försvarsmakt och uppbyggnaden av det nya svider och är invecklat, så kan vi försöka föreställa oss ur det är i de andra européiska länderna.
Det är nog lika besvärligt där, om inte värre. Dessutom brottas flera av dem med väldiga statsfinansiella obehagligheter.
Det vi borde fundera mera över är vad man avser med alla dessa yrkessoldater som Europa skaffar sig.
Vart skall insatserna ske, och i vilket syfte? Finns det en européisk tidsplan när de européiska yrkesarméerna skall vara redo för storkrig?
MVH Göran Mellblom
@Göran Mellbom
Varför måste det ske insatser bara för att det finns yrkessoldater? Eller menar du även att IBSS, högvakt med flera fredsmässiga beredskapsuppgifter ska likställas med insatser?
Har det inte slagit någon att detta kan vara ett medvetet politiskt agerande för att motivera ett medlemskap i NATO?
Nej, och det tror egentligen inte jag heller, men det hade på något sätt känts bättre om det var så.
Tycker ändå att det är intressant att det är NATO som står upp för Sverige och reagerar. Dels genom polskt uttalande och dels genom danskt flyg stationerat i Litauen.
FM Ing,
Polen har under en tid visat intresse för ökat försvarssamarbete med Sverige, men hittills har det inte blivit något av det vilket jag finner konstigt.
@Uppgiven@ Alla länder i Europa skaffar sig yrkesarméer, fastän dessa är mycket dyra i jämförelse med värnpliktsarméerna. Tror du det finns ett sammanhang?
Skillnaden dem emellan är väl i första hand att de kan användas för insatser utomlands.
MVH Göran Mellblom
@Göran Mellblom
Jag vet inte, det var därför jag frågade. Det lät som om du hade ett svar, men så var det uppenbarligen inte.
Ang Polen och försvarssamarbete.
Det har pratats om detta under några år och det har upprättats MoU grupp mm. Men det är förstås vanskligt att gå för djupt med samarbetet så att man måste lägga korten på bordet - då visar sig ju den riktiga förmågan här och nu...
Då kanske det inte finns så mycket att samverka om än...
Till Gustav: Håller med. Dessutom ger stora försvarsordrar en ökad tekniknivå. Som kommer även civilsamhället tillgodo. Min åsikt är att man ska ha både yrkesarme och en värnpliktig sådan.
Men först och främsta måste försvarsviljan väckas. Vilket inte är lätt i Sverige.
Är det så att Bildt glömt bort att vi hade borgerliga regeringar 1976 - 1982? Dessa regeringar tycke om att fördömma kommunisstater offentligt samtidigt som de saknade hämningar när det fanns affärsmöjligheter. Det var borgarna som gav den rumänske diktatorn Serafimerorden, Sveriges finaste utmärkelse.
Skicka en kommentar