Gästinlägg: Ryska påsken – Sverige har förändrats mer än Ryssland sedan 2009

Signaturen Grodman har under våren kommit med ett antal gästinlägg. Det nedanstående avhandlar den senaste veckans stora nyhet, "Ryska påsken" och kan sägas ta avstamp i §2 i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.

Försvarsmaktens devis är sedan något år tillbaka "Vi syns, vi verkar, vi respekteras". Den gångna veckan har inneburit att vi nu officiellt kan sätta upp problemet "Ryska påsken" ≠ (vi syns, vi verkar, vi respekteras). Det är hög tid att göra något åt detta.

Wiseman


––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––


Ryska påsken – Sverige har förändrats mer än Ryssland sedan 2009

“From what I have seen of our Russian friends and Allies during the war, I am convinced that there is nothing for which they have less respect than for weakness, especially military weakness.”

Citatet av Winston Churchill kommer från en annan tid, men tänkandet inom Rysslands militära och politiska ledning följer även idag andra maktpolitiska tankebanor än vad många svenskar kan föreställa sig.


2009 genomförde Ryssland de stora övningarna Zapad 09 i Vitryssland och i enklaven Kaliningrad samt Ladoga 09 vid sjön Ladoga nära gränsen mot Finland. Övningarna genomfördes ungefär samtidigt och man övade olika offensiva uppträdanden i stor skala, som exempelvis landstigningar, pansar-, kryssningsrobots- och flyganfall.

Parallellt med dessa övningar initierade dåvarande insatschefen Generallöjtnant Anders Lindström beredskapsövningen Dagny II. Scenariot för övningen var att ett brandskadat ryskt landstigningsfartyg hade sökt nödhamn på norra Gotland och att dess skärrade ryska officerare hade gått iland med sina soldater i hamnområdet. För att hantera och stabilisera denna fiktiva kris skickades ett sammansatt förband till Gotland. Ca 800 man flyttades över till ön och ca 700 man aktiverades i Stockholmsområdet.




Jämfört med de ryska övningsscenarierna i Zapad och Ladoga 09 kan det svenska scenariot närmast beskrivas som gulligt, men det var ett mycket bra scenario på det viset att det både var realistiskt och väl avvägt gentemot vad det svenska försvaret kunde klara av.

Dagny II omfattade merparten av alla gripbara soldater i Sverige vid tidpunkten, och många av soldaterna, som var värnpliktiga, hade vid tillfället en mycket grundläggande utbildningsnivå men övningen visade att man i alla fall kunde genomföra krishantering.

Zapad återkommer vanligtvis vart fjärde år, och Ladoga lite oftare, och de är de största övningarna i det västra militärdistriktet. 2009 genomfördes de samtidigt. 2013 genomfördes däremot Ladoga 13 vid påsk och Zapad 13 kommer att genomföras i september. Man kan tänka sig att motivet till att övningarna är tidsseparerade i år är att militärledningen och Putin ville genomföra en överraskande beredskapskontroll parallellt med Ladoga 13, vilket man också gjorde genom att skicka 7 000 man mot Svarta Havet med bara timmars varsel till befälhavarna, samtidigt som Ladoga 13 genomfördes i full skala vid finska gränsen, och ungefär samtidigt som detta valde den ryska militärledningen även att oväntat genomföra en övningsflygning mot svenska gränsen.

Att tidsseparera övningarna, och att åtminstone i Ladoga 13:s fall parallellt genomföra en stor beredskapskontroll i annan riktning visar tydligt den ökade intensiteten i det ryska övningsmönstret som ofta omnämns i debatten.

Vi får se vad som händer i september, men det är möjligt att Ryssland även då genomför en större beredskapskontroll parallellt med Zapad 13. I så fall troligtvis med fokus på flygstridskrafter eftersom Zapad kommer involvera en stor del av markförbanden med hög beredskap samt Östersjöflottan, och man vet aldrig, delar av den eventuella beredskapskontrollen kanske sker med flyg över Östersjön och i närheten av Sverige likt anfallsövningen i påskas.

När nu Ladoga 13 genomförts berättade, uppseendeväckande nog, insatschefen Generallöjtnant Anders Silwer i en intervju med Expressen att han inte kände till att Ryssland skulle genomföra denna övning, men på sin presskonferens senare berättade han att det visat sig att kunskapen fanns i andra delar av Försvarsmakten. Frågan man tyvärr kan ställa sig är om individerna under Anders Silwer som planerar den ”kontinuerligt anpassade” incidentberedskapen kände till den välannonserade ryska storövningen.

Skillnaden i svenskt uppträdande parallellt med de ryska övningarna mellan 2009 och 2013 är hur som helst hittills slående. 2009 använde vi hela vår lilla och symboliska styrka till att visa att Gotland, trots att ön är obemannad ändå är svensk, och att vi tar ansvar om något militärt missöde skulle inträffa på vårt territorium. Man kan också gissa och hoppas att Sverige under de ryska storövningarna 2009 hade incidentberedskap med stridsflyg dygnet runt, men oavsett så innehöll åtminstone Dagny II JAS-insatser på Gotland.

2013 däremot, var försvarsmakten helt inaktiv under Ladogaövningen, till den milda grad att vi inte ens hade beredskapsjakt någonstans i Sverige på Långfredagsnatten, något som det påpekats i debatten att Ryssland förmodligen visste och därför initierade en anfallsövning mot Sverige just då. Något som höga ryska officerare respekterar väldigt lite är undermålig militär beredskap. Kanske kände sig till och med de ryska planeringsofficerarna förnärmade av att Sverige inte reagerade på ett relevant sätt mot den ryska storövningen, men de kände sig i alla fall stolta när de genom vad Wilhelm Agrell skulle kallat ett ”verifierande underrättelseexperiment” kunde visa för sina chefer att det ryska underrättelsesystemet fungerar och att Sverige har tappat en del av sin kapacitet eller snarare politiska vilja till genomtänkt och underrättelsestyrt militärt uppträdande på vårt eget territorium sedan 2009.

Detta misslyckande i att ”anpassa beredskapen” efter underrättelser sker dessutom samtidigt som Försvarsmakten via Regeringens senaste direktiv måste göra neddragningar på kvalificerad personal både på Högkvarteret och i den Militära Underrättelsetjänsten.

Det är på flera sätt farligt och internationellt pinsamt när Sverige visar sin oförmåga samtidigt som NATO går upp med incidentflyg över Baltikum. Som internationella tidskriften Jane’s Defence Weekly’s chefredaktör Peter Felstead sa till TT så är det internationellt sett unikt att Sverige inte alltid har jaktflyg i incidentberedskap, och NATO har exempelvis arbetat målmedvetet med sin incidentberedskap i Baltikum de senaste åren för att dämpa det offensiva uppträdandet av ryskt flyg där. Direkta ryska kränkningar av Baltikum har förekommit men, som det verkar, avtagit i takt med att NATO:s baltiska incidentberedskap blivit bättre och snabbare på att reagera.

Förutom medvetna kränkningar är dessutom risken för militära olyckor, likt vad som övades i Dagny II, en viktig aspekt som Sverige dygnet runt måste ha beredskap för. Olyckor är helt oförutsägbara och kan lätt bli gränsöverskridande. När de inträffar gäller det att vi har beredskap för att situationen inte snabbt ska förvärras. Stridsflyg som får akuta haverier hamnar lätt på fel lands territorium även om de avsett att uppehålla sig i internationellt luftrum. Ett bra exempel på detta var när ett ryskt stridsflygplan störtade i Litauen 2005 och orsakade mycket aggressiv rysk retorik mot det lilla grannlandet.


Litauisk soldat vaktar i Litauen havererad rysk Su-27


Vad hade Sverige kunnat göra om ett ryskt stridsflygplan störtat på, eller i territorialvattnet vid Gotska Sandön på Långfredagsnatten?

Vi kan ju knappast säga nej till att Ryssarna drar igång en egen militär räddningsoperation på svenskt territorium om inte vi hinner göra det först. Om det inte finns svensk incidentberedskap direkt att tillgå kommer ryska stridsflygplan börja leta efter sin egen pilot i Sverige. Det vore nog inte heller lämpligt för Stockholms eller Gotlands Landsting att skicka sin räddningshelikopter till området samtidigt som det svärmar av ryskt stridsflyg där..

När brittisk incidentberedskap i förrförra veckan eskorterade ett SAS-flygplan som slutat svara på radion till ett flygfält i Skottland så var det ett rutinuppdrag i deras ögon. Ska vi be något annat land om hjälp, Ryssland till exempel, nästa gång det händer i Sverige? Nej, två JAS dygnet runt måste av många olika orsaker ses som ett kontinuerligt minimikrav.

Uppenbart är att oavsett vad Anders Silwer och Carl Bildt säger, så hade nog rätt agerande under påskhelgens Ladogaövning varit att ha kontinuerlig incidentberedskap med jaktflyg samt helst att tillfälligt flytta fram den till Försvarsmaktens beredskapsflygfält i Visby eller Uppsala för att korta ner reaktionstiden samt befinna sig närmare skeendet och visa närvaro ”i provinserna”. En liten beredskapsövning hade uppenbarligen även varit motiverad under Ladoga, exempelvis i Stockholms skärgård eller på Gotland.

Varför ser vi då ett så radikalt annorlunda uppträdande av Försvarsmakten 2013 jämfört med 2009? Svaret är enkelt. Då hade vi gripbara soldater i form av värnpliktiga. Idag har vi en organisation som är mycket ansträngd personalmässigt.

I vår ovilliga och ointresserade Regering har det dessutom inte funnits incitament till reaktivt agerande tidigare eftersom det ryska uppträdandet fram tills de nyliga läckorna hållits skiljt från debatten genom hemligstämpeln. Även NATO hade en viss startsträcka från Baltstaternas NATO-medlemskap 2004 till dess att offentlig debatt och oro över kränkningarna i framför allt Estland och Litauen gjorde det nödvändigt för dem att spetsa till incidentflygets uppträdande mot de offensiva ryska flygföretagen runt 2005. Sveriges Regering slår däremot rekord i lång startsträcka och inkonsekvensen i säkerhetspolitiken är tydlig när relevant reaktivt svenskt uppträdande tycks ha försvunnit sedan 2009.

I september under Zapad 13 i Kaliningrad hoppas jag att Sverige vänligt och tydligt visar Ryssland att svenskt luftrum och obemannade svenska öar inte är ett säkerhetsvakuum som behöver fyllas av någon annan. Gör vi inte det kanske Ladoga 17 innehåller moment där ryska överljudsbombare faktiskt flyger rakt över någon liten obebodd svensk sandö mitt i havet, och inte bara vid sidan av den.

Grodman

17 kommentarer:

Jägarchefen sa...
29 april 2013 kl. 22:13  

Betänk även svensk arbetslagstiftning, Försvarsmaktens arbetstidsavtal. Som lägger krokben på att ha någon form av vetig grundberedskap utöver BerTo på markstridsförbanden. Samt svensk semesterlagstiftning...

Kan ju vara dags att inse om man vill ha en gripbar FM så får det kosta några tusenlappar extra i månaden för att kompensera ej tidsreglerad...

Unknown sa...
29 april 2013 kl. 22:13  

Mycket bra inlägg som utan att vara alarmistiskt visar hur fel vi har bedrivit vår politik. Yrkesförsvarets "här och nu" är avslöjat som "vardag och mellan 08 och 16?". Denna fina omorganisation som skulle leda till en billigare och effektivare organisation, vad hände med den?

Det är en fruktansvärd nesa att "här och nu-försvaret" har tagits med byxorna nere. Därav intensiteten i regeringens bortförklaringar. Det som är mer oväntat är genlt Silwers agerande. Hoppas han bli näste ÖB?

Sedan kan man ju fråga sig var ideologerna bakom "här och nu" håller hus. Intet pip har hörts från Johan Kihl, Michael Moore och Johan Hederstedt. Var är ni?

Cornucopia? sa...
29 april 2013 kl. 22:15  

Mkt bra och välformulerat.

Vplförsvaret var mer här och nu än dagens försvar.

Wiseman sa...
29 april 2013 kl. 22:27  

Peter Andersson,

Hederstedt lär ha fullt upp som ledarskapskonsult

http://gaialeadership.se/om-oss/konsulter/johan-hederstedt/

"Jag vet vad som krävs för att verkligen åstadkomma förändring"

Magnus Redin sa...
29 april 2013 kl. 22:35  

Jag som trodde att "här och nu" innebar att soldaterna skulle finnas kvar efter utbildning och kunna sättas in på kort varsel.

Unknown sa...
29 april 2013 kl. 22:36  

@Wise 22:27

Varför är jag inte förvånad?

Dessutom är det ju sant. Hederstedt vet verkligen vad som krävs. Det räcker med ett antal syltryggade underlydande och politiker som vägrar förstå sakfrågan. Finns de ingredienserna så har man grunden till det eufemistiska begreppet "förändring". I andra sammanhang - måhända mer hederliga - betyder generalens "förändring" inte bara försämring, utan katastrof.

Bygdemajoren sa...
29 april 2013 kl. 22:37  

"Johan Kihl, Michael Moore och Johan Stedt. Var är ni?"

Glöm inte Föhlstad i denna samling av fula fiskar.

Anonym sa...
29 april 2013 kl. 23:25  

Betänk följande scenario för en övning: Ryskt lastfartyg landsätter på ett fredligt sätt ryskt luftvärn på Gotland för skydd av gasledningen Northstream pga att Sverige inte kan garantera säkerheten. Vad gör vi då?
Bevisligen kommer vi ju veta om det först när media skriver om det...

Magnus Redin sa...
29 april 2013 kl. 23:51  

Om Ryssland inte hade rustat enormt och börjat provocera utan agerat lugnt hade ryssarna i en mera ekonomiskt rationell med ändock korrupt värld kunnat skippat gasledning 3 och 4 och i stället byggt en pumpstation på Gotland och betalat fett arrende till Sverige och kunnat köpa fler yachter till oligarkerna.

Anonym sa...
30 april 2013 kl. 02:59  

Efter ”Dagny II” drogs en massa slutsatser som FM snarast skulle förhålla sig till. En av de största och viktigaste var att övningen skulle vara årligen återkommande!

”Beslutet” att inte känna till den ryska övningen under påsken togs förmodligen på samma ekonomiska grunder som mycket annat inom FM. Blunda för problemen så kostar det inget!
Jag skulle nog kunna skriva en bok om alla de problem som man från FM och det politiska systemet valt att blunda för av kostnadsskäl, under de senaste åren!
Att sedan ingen lade märke till herr Putins ”Dagnyövning” är jag inte förvånad över. Den startade ju på bara några timmar och någon sådan beredskap hade vi ju inte vid tsunamikatastrofen och tydligen saknar vi den fortfarande! Hoppas det bara är en kostnadsfråga!





Många gånger under de senare åren har det från flera håll påpekats om att vårt ”nya” försvar är att betrakta som ett militärt vaccum och bidrar till instabilitet i vårt område. Flera länder är djupt oroade och anser sig tvungna att göra egna förstärkningar på grund av den ”nya” FM i Sverige.
Det kan vara så att även vår store granne tycker att vår FM lämnar ett osunt tomrum som de inte vill ha. Läser man lite mellan raderna börjar de bli osäkra på om Sverige klara av att upprätthålla säkerheten kring gasledningarna!

De inser givetvis vem som kommer att iträda sig rollen som vår försvarare och detta har de nogsamt sett till att varna för i sin försvarsdoktrin.
Den insikten har alla utom vår FM och regering!
Sverige vill inte inse detta som så många andra redan har insett på grund av det skulle kosta pengar att rätta till.
Jag skulle inte vara förvånad om NATO, inom en snar framtid, diskuterade vissa operativa förändringar med hänsyn tagen till vår sjunkande förmåga.
Fortsättning följer...

Anonym sa...
30 april 2013 kl. 03:00  

Sedan vet jag inte om man kan kalla Dagny II för beredskapsövning. Eftersom vi här på teatern fick reda på övningen ca tre veckor innan av Chefer ur HV och två veckor innan av personal från FMlog så måste båten legat på Gotland under en väldigt lång tid innan några styrkor larmades.
Upplägget var lite underligt då många ansåg att det snarare var en polisiär fråga. Skadade skulle nog snarare landstinget tagit hand om. Speciellt som båten tydligen låg där i flera veckor innan FM kom fram!

Jag är tveksam till om en övning av de gamla typen ”kuppövning”, där det plötsligt dök upp ett antal prövande herrar i kasernvakten en morgon vid tretiden, skulle kunna genomföras på något förband idag. Betänk att det första de gjorde var att stänga av strömmen!
Stanna här en stund och tänk på konsekvenserna idag!
Det verkar inte finnas planer, personal, fordon/förare, materiel eller ekonomiska resurser.
Personalstyrkan i tjänst är så liten vid vissa förband att de inte klarar av att hissa eller hala flaggan en vardag!

Sedan är det tyvärr så att stora delar av vårt ”nya” här och nu försvar som eventuellt blir färdigt någon gång efter 2023 är förband som har 30 eller 90 dagars mobiliseringstid.
Dessa är ju inte aktuella vid en beredskapsövning!
Nu vill dessutom regeringen utöka den andelen av kostnadsskäl.

Avslutar med en historia från luftvärnet som väl beskriver hu vår FM tänker.
Scenen är följande.
Tidig morgon.
Utanför stabstältet står en grupp förväntansfulla DUC och väntar på dagens order.
Väntan drar ut på tiden.
Plötsligt uppenbarar sig chefen.
På de ställen där trycksvärtan inte satt sina spår är hans ansikte högrött.
Hans svarta händer ger eftertryck åt vad han säger.

”Det blir ingen order idag, för skrivaren är trasig.”

Han vänder och går in i tältet och lämnar ett antal ”fågelholkar” utanför.
En ”blågul” kapten, med en kladdig sopsäck, ses försvinna iväg i en inhyrd bil, i hög fart mot regementet.
Ridå!

Berättelsen är före PRIOtid, omsätt den till idag och betänk arbetet/tiden i PRIO för att ersätta/reparera skrivaren!
Jag vill gärna tro att vår klena förmåga endast beror på pengabrist. Tyvärr gör vissa aktörers yttrande att andra brister inte kan uteslutas.

Jag skulle heller inte bli förvånad om det regnade ner små nallebjörnar/dockor över Gotland under midsommarhelgen!

Teaterdirektören.

Texten kan innehålla spår av ironi!

P.S. Hm… september. Mitt i älgjakten! Snälla fru Widegren som har så goda kontakter i Moskva, kan du inte försöka ändra lite på tiden för Ladoga 13?



Anonym sa...
30 april 2013 kl. 09:20  

Mycket bra inlägg.

Att vi inte har anpassat vår beredskap efter förändringarna i omvärldläget är bara att inse. Jag menar dock att det är en utopi att tro att man mha underättelsetjänst ska kunna finjustera och ständigt ha "rätt" beredskap. Det skulle vara mycket intressant att få se historiska data på det. Dvs hur ofta det genomförts proaktiva beredskapshöjningar pga att underättelseanalyser påvisat behovet innan vi ställts inför fullbordat faktum.

Att höja beredskapen "inom ram" för vårt "här och nu" försvar torde enligt min mening vara möjligt även om vi då får välja bort andra saker. Så det är inte det största problemet.

Det som jag ser som löjeväckande med hela det anställda försvaret som primärt skapades för att "här och nu" kunna delta i expeditionära insatser (typ Afghanistan, Kosovo mfl) kan upphöra att
existera över en natt om en impopulär mission kommer på fråga då alla helt enkelt kan välja att sluta.

Det hela känns inte riktigt seriöst.




Unknown sa...
30 april 2013 kl. 09:57  

September är väl enda månaden med beredskap? Så mycket skarpladdat lär vi inte få se åtminstone under min tid i FM.

Zico sa...
30 april 2013 kl. 11:03  

Ärligt talat, kände inte Anders Silwer till den ryska storövningen?! Jisses! Det är ungefär som om en IT-tekniker inte kände till att Microsoft lanserat Windows8 eller om en bildesigner på Volvo sade sig inte känna till att SAAB gått i konkurs.

Att vara så fatalt oinsatt i sitt eget högintresseområde kan inte annat än anses bevisa att herr Silwer inte är rätt man på rätt plats. Och här talar vi inte om IT- eller bilbranchen - här pratar vi om nationens säkerhet och övlevnad.

Rikard Hagman sa...
30 april 2013 kl. 18:36  

Stöd oss Gotlänningar (och även andra) som vill ha tillbaka Gotlands försvar. https://www.facebook.com/MerForsvarPaGotland

LIE-mannen sa...
1 maj 2013 kl. 10:33  

Det snackas/skrivs i samband med ”incident-incidenten” om svensk arbetstidslagstiftning, FM arbetstidsavtal, att FM borde ”kosta på sig” att betala för utökade/mer arbetstid, m.m. Men de berörda personalkategoriernas numerär råder det idag inget överskott i/på. Tvärtom gör få för mycket och en del saker som de borde göra, som kanske är ”nice to have” eller rentav ”need to have”, får stå tillbaka. Visst skulle man kunna spänna bågen lite till genom att låta varje arbetslag arbeta några timmar till, men att under flera dagar per vecka/period tjänstgöra under långa arbetspass och/eller under udda tider på dygnet sliter hårt på kropp och själ – oavsett hur mycket man får betalt. Att ha sliten personal är som att tigga om olyckor, dåligt omdöme, dåliga beslut och liknande. Och vem vill ha sådana ”inbyggda” risker i verksamhet av den typ som incidentberedskap är? Eftersom man åtminstone måste få sova ostört några timmar krävs således minst två skift för att kunna bedriva incidentberedskap jakt 24-7-365. Resurser måste då tas någon annan stans ifrån och i det här fallet är det sannolikt den dagliga flygtjänsten, d.v.s utbildningen av våra krigs-/insatsdivisioner med tillhörande delar, som kommer att påverkas negativt. Om man, med existerande personalnumerär, väsentligt utökar incidentberedskapen kan detta leda till att Flygvapnets krigs-/insatsförband inte kan utbilda sig och öva i tillräcklig utsträckning. I ett riktigt dåligt läge skulle det kunna bli så pass illa att Flygvapnet endast klarar av att bedriva incidentberedskap jakt och i den dagliga/vanliga tjänsten bara klarar av att utbilda personal för att kunna bedriva sådan beredskap.
Att utöka arbetstiden, förändra arbetstidsavtal, ”fixa och trixa, eller att betala för mer arbetstid hjälper, som jag ser det, således föga.
En stor framgångsfaktor är dock att utöka de berörda personalkategoriernas numerär. Först då kan få/många blir fler och göra mer och under längre tid. Om jag hade varit den ansvarige ministern hade jag givit FM i uppgift att ta fram en plan för hur man avser utöka de berörda personalkategoriernas numerär, hur man avser säkerställa att numerären upprätthålls över tiden och vad detta kan tänkas kosta. Det råder dock ingen tvekan om att incidentberedskap jakt 24-7-365 tar stora resurser i anspråk och således kostar mycket pengar.

uppgiven sa...
1 maj 2013 kl. 11:53  

@LIE-mannen

Helt rätt. Men som det ser ut just nu så ska vi istället gå åt andra hållet, dvs vi ska bli färre eftersom det ska sparas pengar på löner...

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade