Vem är mest lurad?

Den norske försvarskommentatorn John Berg skriver i en debattartikel att Norge med avsikt lurade Sverige när man bjöd in Gripen till upphandlingen av nya stridsflygplan och sedan valde JSF. Berg anser att Sverige ska kräva en ordentlig granskning av hela upphandlingsförfarandet. Jag förstår det norska valet av JSF och skulle nog ha gjort samma val själv, men jag anser likväl att förfarandet var ohederligt.

Jag har svårt att se att något sådant skulle se. En sådan granskning där alla fakta lades på bordet skulle med all sannolikhet spräcka den norska regeringen. Även om "alla" vet att Berg har rätt räknas det inte riktigt förrän media i Norge väljer att ta tag i affären ordentligt. Svenska regeringens intresse av att den norska faller är föga.

Från början trodde man att det norska agerandet och lögnerna om pris och prestanda som presenterades av den norska regeringen skulle avsevärt skulle skada försäljningsmöjligheterna för JAS 39 i andra länder. Nu, nästan ett år senare, verkar det inte som om så vore fallet. Snarare verkar det som om de flesta länderna som intresserar sig för ett eventuellt köp av Gripen ifrågasätter det norska agerandet. Den offert som under våren lämnades till Nederländerna var ytterst specificerad och med all tänkbara garantier och ytterst tydlig på alla de områden som Norge utnyttjade till att motivera JSF och kom därför att imponera stort på fackpressen.

Frågan är vem som blev mest lurad egentligen, Sverige eller norrmännen själva? Det pris Norge i vintras hävdade gäller för JSF är ungefär hälften av det som amerikanska försvarsmakten då förväntade sig att kunna köpa JSF för. Sedan dess har en rad andra faktorer dykt upp som talar till Norges nackdel. Amerikanska flygvapnet talar sedan i somras om att reducera sitt köp av JSF från drygt 1700 flygplan F-35A till avsevärt färre. Amerikanska flottan funderar på att reducera sina köp av F-35B och F-35C med drygt 400 flygplan, vilket fått flygvapnet att säga att då lär det bli ännu färre för dem. Det är nämligen så i en marknadsekonomi att enhetspriset stiger när volymen sjunker och när de största kunder avsevärt reducerar sina köp, kommer styckepriset att bli dyrare. Det lär Norge få märka av. Om inte på flygplanens kostnad så lär i alla fall industrin ta igen kostnaderna på reservdelarna och liknande. Norge har t ex inte ännu räknat på kringfunktionerna till JSF. Något man definitivt lär märka av är att JSF sedan i somras officiellt ligger två år efter schemat och förseningarna minskar inte, vilket kan få konsekvenser för Norges redan slitna F-16. Det är dessutom inte förrän nästa år som priset på JSF för Norge ska förhandlas och låsas.

Frågan är alltså vem som är mest lurad? Sverige eller den norska allmänheten?

En sak man faktiskt kan kritisera den svenska regeringen för är de tveksamma garantierna till Norge att köpa nästa version av JAS 39. Ingen vill stå som ensam brukare av ett dyrt stridsflygplansystem, speciellt inte när det inte ens är den egna nationens industri som tagit fram det. Detta kommer att fortsätta att ligga försäljningen av Gripen i fatet, tills regeringen klart går ut och säger att Sverige kommer att köpa nästa version av JAS 39 oavsett andra nationers agerande. Man ska ha mycket klart för sig att en stor del av den framtida utvecklingen av JAS 39 redan är betald, samtidigt som alternativet till att inte köpa nästa version av JAS 39 kommer att vara att köpa in nya utländska stridsflygplan och vid den tidpunkten lär det inte finnas mycket annat kvar i produktion än JSF och de ryska flygplanen. Det alternativet lär knappast bli billigare.

Det finns dock de som har större problem med sitt framtida flygvapen och det är USA där man under det kommande decenniet kommer att ligga under det antal stridsflygplan man behöver eftersom de gamla slits och slitits otroligt hårt under konstant krigande i Mellanöstern och inga nya (JSF) är någonstans i närheten att bli operativa.


Jag kan dock hålla med John Berg om att det hade varit trevligt att se ett nordiskt försvarssamarbete också inom flygindustrin, men den möjligheten är nu ljusår bort.

21 kommentarer:

Roland A sa...
30 augusti 2009 12:24  

"Det är nämligen så i en marknadsekonomi att enhetspriset stiger när volymen sjunker och när de största kunder avsevärt reducerar sina köp, kommer styckepriset att bli dyrare."

Det stämmer inte. Det beror på om marginalkostnaden på varan är degressiv, progressiv eller linjär. I ditt fall beskriver du degressiv marginalkostnad. D v s att flygplanen blir billigare ju fler som tillverkas.

Just degressiva marginalkostnader brukar finnas i enkla fabriker som tillverkar exempelvis kläder eller andra basala varor.

Militärproduktion och specifikt stridsflygplan brukar ha linjära eller progressiva marginalkostnader.

chefsingenjören sa...
30 augusti 2009 12:37  

Frågan är om inte den norska staten i det långa loppet blir lika lurade som den norska allmänheten?

De norska insatserna i Afghanistan har möjliggjorts genom att dela logistiken mellan Danmark och Holland. Detta har dom kunnat göra eftersom Danmark och Norge har samma typ av flygplan, F-16 MLU. Om Danmark och Holland inte har råd med JSF så står Norge där helt plötsligt med samma förutsättningar som Sverige har haft med Gripen för internationella insatser. D.v.s. det blir rackarns dyrt.

Då mycket av Norges försvarsstrategi bygger på samarbetet med NATO så kommer dom antingen få betala mer för insatserna, eller alliera sig hårdare med USA och England, de två andra säkra kunderna för JSF.

Anonym sa...
30 augusti 2009 13:39  

Jag tror att det som avgjorde Norges val var samma faktorer som gjorde att finnarna köpte Hornet, dvs US Army är något helt annat att hålla i handen än den svenska armén om något verkligen händer ....

Och så år också frågan om vilka vapensystem som Norge kan få tillgång till för att beväpna sina plan. Sverige har inte så mycket att komma med där.

Sedan är det också att det faktum att Sverige alltid ynkar sig med att inte sälja utrustning år krigsförande länder. Om ett land nu skulle köpa JAS och sedan blir tvunget att använda JAS i strid, kan landet då lita på att Sverige levererar reservdelar mm? Det är inte alls givet att Sverige gör detta, utan föredrar att skenheligt plocka poäng hemma i svärige på vänsterkanten.

Och i Norges fall spelar säkert norrmännens erfarenheter av svenskt stöd och välvilja från 40-talet in, inte att undra på att bla norska kungafamiljen inte tål Sverige .....

Wiseman sa...
30 augusti 2009 14:18  

Roland A: Samtliga bedömare som uttalat sig om JSF i militärpressen är överens om att styckepriset kommer att avgöras framförallt av hur många flygplan USA beställer.

Chefsingenjören: Det blir lite knepigt för norrmännen att samarbeta med britterna eftersom de avser att köpa -B och -C-varianterna och en stor del av flygplanens reservdelar och utbytesenheter kommer att skilja sig åt. Kanske får man slå påsarna ihop med Turkiet som också verkar vara en lågoddsare som kund.

13.39: Finland var i desperat behov av ett modernare krigsflygplan under 90-talet när man tittade på JAS. Den version som erbjöds Finland skulle inte vara fullt operativ förrän efter millennieskiftet medan F-18 fanns som hyllvara.

Vapen är en betydligt mindre faktor när det gäller att köpa Gripen. Det är därför så många oberoende länder såsom Indien och Brasilien är intresserade av Gripen. Man behöver bara anmäla vilka system man vill ha integrerade oavsett om det är amerikanska, franska, svenska, israeliska eller sydafrikanska vapen.

Med tanke på de kontrakt som skrivs tror jag inte att det är något större problem med reservdelar, såvida man inte går emot Sverige som nation eller drar på sig en EU eller FN-sanktion.

Norrmännen är snabba att glömma sin egen inställning till omvärlden innan 9 april och ytterst få svenskar känner till den och vad Sverige egentligen gjorde för Norge under kriget. Båda områdena är intressanta att läsa in.

Anonym sa...
30 augusti 2009 14:30  

Om Norge skulle göra om sin upphandling kan vi sockra budet med att ge dom statens SAS-aktier på köpet. De är ändå bara värda 2 miljarder kronor, och så länge företaget har tre olika statliga ägare kommer det fortsätta att köras åt h-vete.

/Starvid

Urban sa...
30 augusti 2009 15:08  

@Roland A
"Militärproduktion och specifikt stridsflygplan brukar ha linjära eller progressiva marginalkostnader."

Det låter konstigt, för vad gäller stridsflygplanstillverkning så brukar ju t ex en större andel lämna fabriken utan att behöva efterjusteringar ju fler man har tillverkat och ju fler man har tillverkat ju kortare tid tillbringar varje i fabriken.

Vad gäller F-35 specifikt hoppas man i projektet med att enhetskostnaderna ska gå ner med 12% varje gång produktionstakten fördubblas. Och takten beror till en del på hur många man ska tillverka.

Anonym sa...
30 augusti 2009 16:33  

Starvid -
Den var bra! Lös ett problem åt norrmännen och ge dem ett större!

Rickard W sa...
30 augusti 2009 16:46  

@Roland A:
"Militärproduktion och specifikt stridsflygplan brukar ha linjära eller progressiva marginalkostnader."

Med lite tur går det förmodligen att hålla marginalkostnaden för produktion per enhet linjär, det som skulle göra den progressiv är väl stora kostnader för hantering av end-of-life på ingående komponenter, vilket blir väldigt tydligt på ett så långt projekt. Däremot bortser du ju från att enhetspriset består inte enbart av marginalkostnaden utan också av den inte oansenliga andelen utveckling, konstruktion, prototyping, forskning och inte minst testning i form av såväl flygvärdighetstester som First of Class-tester.

Om du ändå hävdar att enhetskostnaden skulle vara progressiv får du gärna förklara vilken faktor som orsakar det. Det stämmer inte med min erfarenhet.

Daniel "Mouse" Eriksson sa...
30 augusti 2009 18:04  

@debatten progressiv/linjär

Som jag tolkar er två kan den väll vara båda två? Dvs: Planet får en baskostnad som baseras på produktutveckling och sedan en tillägskostnad som är byggkostnad och tillägskostnaden kan bli mindre om många plan beställs...

@Blogginlägg

Kan inte uppdrag granskning ta tag i det här? Dom har ju lagt sig i JAS affärer förut och även i andra länders affärer och allt annat möjligt eller omöjligt. Det kanske skulle få fart på Norrmännen i samma stil som man fick igång Fransk press i samband med dokumentären om op artemis och tortyren...

@wisman

Tack för dina eviga ansträningar, jag hoppas man längre upp på stegen av hopplösa idioter(läs politiska bords officerare och politiker i allmänhet) ska börja ta till sig av vad du skriver!

Wiseman sa...
30 augusti 2009 18:24  

Tack, Daniel!

Lövet sa...
31 augusti 2009 13:55  

Roland A: Jag skulle vilja se en källa till ditt påstående om progressiva materialkostnader: Påståendet strider - i min värld mot bondförnuftet; Exempelvis borde följande gälla:
Komplexa materielsystem = mycket mjukvara (engångs utvkostnad) = lägre utvecklingskostnad/st vid ökad volym. Samma torde gälla för viktiga delsystem såsom sensorer och beväpning.

Löpande produktion ger nästan per automatik mindre felkostnader p g a att man håller uppe "skills and competencies" hos personal och organisation.

Förvisso kan en långt (i tiden) utsträckt serie kräva omkonstruktion pga av att komponenter går ur tiden etc, vilket naturligtvis minskar utväxlingen. Men att göra m-kostnaden proggressiv - nej jag tror inte på det.

Jag efterlyser således en källa som både förklarar och exemplifierar.

Anonym sa...
31 augusti 2009 20:30  

Även om norskarna var lika fula som svenskarna var naiva i stridsflygaffären, så är de nära banden med USA Norges viktigaste försvarstillgång.

Således hade det varit försvarsmässigt oklokt för Norge att köpa Gripen även om planet är ett klokare val än JSF, bortsett från de politiska faktorerna.

Det som Norge hade tjänat på ett billigt och effektivt plan och ett Nordiskt samarbete hade de förlorat i sämre relationer med USA.

Naturligtvis är norskarna smartare än vi eftersom de har ett försvar och en försvarsallians medan vi står med rumpan bar medan någon nosar bakom vår rygg.

Anonym sa...
31 augusti 2009 21:43  

20.30

Korrekt. Samma princip gäller för Brasilien och Indien, det är tyvärr redan klart.

Wiseman sa...
31 augusti 2009 21:45  

21.43 Det tror jag inte.

Anonym sa...
31 augusti 2009 22:27  

Baserat på resonemangen ovan om JAS

- Vad borde gälla för anskaffningen av AMV (SEP / Patria)?

Nyfiken Gul (och Blå)

Phoenix sa...
1 september 2009 12:17  

Argumentet att det är viktigt att regeringen bestämmer sig för att köpa nästa JAS är framförallt viktigt för försvarsindustrin inte för Försvarsmakten. Att ett system som JAS fortfarande är så omoget efter 20 år är i försvarsynpunkt och flygsäkerhetssynpunkt inte acceptabelt. Att låta systemet mogna och prövas under insats är nog det viktigaste steget i nuläget inte köpa annu mer "prylar".
Tyvärr vill inte regeringskansliet skicka flygplanet på insats....

Wiseman sa...
1 september 2009 20:44  

Phoenix: Det resultat vi ser idag är först och främst till följd av slapphänt hantering från köparna, dvs Flygvapnet och FMV där man varit för mån om att vara säljaren till lags.

Faktum kvarstår att antingen blir det nästa version av JAS (vilket egentligen innebär en MLU av de nuvarande) eller ett utländskt flygplan. Köper vi inte nästa version blir man tvungen till ett utländskt inköp av två anledningar: 1. Planen börjar falla för åldersstrecken och måste ersättas. 2. Industrin klappar ihop p g a uteblivna ordrar och kan helt enkelt inte leverera stöd till de flygplan vi redan har.

Så otrevlig är verkligheten.

Anonym sa...
2 september 2009 10:57  

JAS 39 framtid ljus/mörk!

Wiseman

Låt oss spela med tanken att det inte blir någon affär med Brasilien och/eller Indien, vad gör vi/Sverige/SAAB då?
Skall vi köpa JAS 39 E/F till försvaret och hoppas att några andra nationer också vill köpa samma flygplan.
Eller skall vi plötsligt inse att vi inte lyckas sälja JAS 39 i någon större omfattning och lägga pengarna på annat?

Wiseman, var finns vägskälet?
Jag anser att det finnas ett vägskäl framför oss och vi är snart där.

ISAF

Wiseman sa...
2 september 2009 21:01  

ISAF: Visst är det så. Köper vi inte en uppgradering, kommer vi i alla fall att bli tvungna att snabbt köpa nya flygplan då Saab rätt snart försvinner från marknaden och då har vi ingen som kan leverera reservdelar o s v till flygplanet. Samtidigt börjar många skrovdetaljer bli så gamla att flygplanen måste ersättas.

Frågan är då: Ska vi lägga pengarna på att köpa in ett helt nytt system och dessutom lägga om all vår logistik, stridsledningssystem, taktik o s v att passa detta eller ska vi betala för att förlänga de flygplan vi har som är passar vårt uppträdande och vår situation?

Någon måste ta ett beslut och det snart. Tar man ett beslut nu att fortsätta det svenska spåret kommer det i hög grad att gynna exportförutsättningarna och därmed göra affären billigare för oss och förmodligen också ge oss en hel del utbyte i form av taktiska erfarenheter.

Anonym sa...
7 september 2009 20:44  

Wiseman!

"Anonym sa...
Korrekt. Samma princip gäller för Brasilien och Indien, det är tyvärr redan klart.
den 31 augusti 2009 21:43"

"Wiseman sa...
21.43 Det tror jag inte.
den 31 augusti 2009 21:45"

Men man skall väl inte lita på media, eller?

Anonym sa...
7 september 2009 20:59  

Kommentar till Wisemans

Lägg pengarna på ett nytt system istället.
Försvarsmakten har inte rådd att finansiera ett JAS-system, övriga delar av FM blir lidande.
Visst, många fördelar för ett litet land med att utveckla ett sådant projekt, men ta då inte pengarna enbart ur försvarsbudgeten.

Tror att Sverige kommer att köpa ett nytt utländskt stridsflygplan om 15-20 år, det gynnar kommande försvarsalllianser. Det blir dock inte så många som 100 flygplan. Det är bäst för försvaret.

ISAF

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade