Jag vill passa på och tipsa om Morgonsurs blogginlägg om problematiken med att lyckas med insatsen och om problematiken med just att tro att begreppet Hearts and minds löser allt. Morgonsur har en enastående förmåga att på ett enkelt sätt diskutera svåra frågor. Som Morgonsur skriver krävs det att man som stabiliserande styrka kan uppvisa en möjlighet att uppehålla sig över tiden i ansvarsområdet för att befolkningen ska få förtroende för att man kan erbjuda säkerhet. Att då 500 svenskar och dryga hundratalet finska soldater ska kunna erbjuda det för ett område lika stort som Götaland känns något utopiskt, även om det sker i samarbete med ANA och ANP (afghanska armén och polisen). Försvarsminister Sten Tolgfors skriver att det åligger politikerna att överväga huruvida en förstärkning ska ske och andra politiker menar att Försvarsmakten måste ta initiativet. Redan i somras deklarerade Försvarsmakten att man från 2010 vill förstärka insatsen till 550 man mot dagens 500, men från politiskt håll är intresset svagt.
Det är glädjande att se att stödet för den svenska insatsen ökat, men man ska ha i åtanke att med den stridsnivå som redan nu förekommer under "lågsäsong" (vinter) tyvärr indikerar att när det väl blir fighting season till våren, kommer säkerhetsläget förmodligen försämras och större insatser att krävas. Verktygen i verktygslådan finns i form av färdiga registerförband för verkan i alla arenor, men vågar någon plocka fram dem?
SvD
Hearts and minds
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
-
-
Donald Trump är nu Ukrainas sista hopp2 veckor sedan
-
Taktisk kavalleri: Strategier och strider med hästar2 månader sedan
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
-
-
-
-
Konservativ och antikapitalist4 år sedan
-
Utom allt rimligt tvivel?5 år sedan
-
Om världens undergång6 år sedan
-
-
-
-
Savua ja peilejä7 år sedan
-
Marint intressant bok7 år sedan
-
Akademisk tåkeprat7 år sedan
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
Konsultskolan 37 år sedan
-
-
Inget gästinlägg8 år sedan
-
Liket lever!8 år sedan
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
EU-minister och parlamentarikerrockad8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
-
Utbildning, värnplikt med mera8 år sedan
-
-
Vem förmedlar desinformation?9 år sedan
-
-
-
-
-
Nu hände det.9 år sedan
-
-
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?10 år sedan
-
Gick du på den lätta?10 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
15 kommentarer:
Wiseman:
Jag har svårt med att misstolka Morgonsurs intressanta blogginlägg och som i ditt fall försöka vinna egna poäng genom att föreslå att vi skall skicka dit/ditt JAS 39 för att vinna Hearts and minds.
Synnerligen obalanserat Wiseman!
ISAF
Det som komplicerar det hela är bland annat att vi skall försöka sälja in ANA och framför allt ANP som skydd för befolkningen.
Polisen anställer ofta polischefernas släktingar och utbildningen är bristfällig.
Vi tappar ofta förtroende genom att framhärda deras "myndighetsutövning". Deras uppträdande upplevs inte som rättvist.
I sämsta fall kan deras brist på objektivitet och rättsmedvetande uppfattas som vår uppfattning och därmed också centalmaktens vilja.
Där behövs uppstyrning, anställningskrav och utbildning.
Rättsväsendet måste rustas upp och nå en nivå som inger förtroende. Där finns oceaner av arbete kvar.
Att vi uppträder tillsammans med ANA kan på liknande sätt misstolkas. Förtroendet för ANA skiftar längs hela skalan i landet.
Dessutom genomförs en del operationer som ligger utanför ISAF;s mandat i samma område.
Den vanlige Afghanen ser ofta ingen skillnad. En tydligare markering av FN-förbanden?
Dessutom måste det finnas en röd tråd mellan "biståndprojekt" och ISAF;s verksamhet.
Att dyka upp i byn en gång i månaden och dricka te löser ingenting, oavsett vad som sägs eller vad man kommer överens om. Övriga dagar i månaden är det andra regler som gäller.
Det värsta är att erbjuda hjälp, säkerhet och trygghet och sedan inte kunna genomföra det.
Att styrkan är för liten till uppgiften är väl ganska uppenbart för alla som är insatta i problemet. Tyvärr vill inte en del, som borde vara insatta, inse detta.
Man borde också ta fram en gemensam civil-militär plan för områdets olika delar. Det finns nog tyvärr ingen "patentlösning".
Afghanistan är inget homogent samhälle där en lösning fungerar på allt och alla.
Planen måste vara mätbar,spårbar och innehålla kontrollfunktioner. Man får nog i vissa fall bita i det sura äpplet och förhandla med diverse fula gubbar.
Genomförandet måste också vara långsiktigt, utan tidsbegränsning.
Man får heller inte glömma att vi har bara en liten del av problemet i knät. Rätt som det är kan det dimpa ner en "elefantrumpa" av problem som härstammar från någon annan del av landet.
Samordning,underrättelser,öppenhet,ärlighet och ett bestämt uppträdande utan solglasögon och kamelsjal är något som Afghanerna uppskattar tillsammans med realiteter. D.v.s. man vill se att sakerna,som vi pratat om i flera år, händer i verkligheten.
Om innevånarna ser att det blir lugnt, tryggt och positiv utveckling i ett område där ISAF verkar kommer de andra ochså att vilja ha motsvarande.
Det gäller att konkurera ut Talibanerna på alla plan.
Teaterdirektören.
ISAF: Jag tror inte det spelar så stor roll vad jag skriver. Du kommer ändå att tolka det som att jag tar det som en ursäkt för att skicka dit JAS 39. Fakta i målet är att det är ont om stridsflygresurser i norra Afghanistan, såväl när det gäller spaning som flygunderstöd, vilket gör att våra förband får vänta innan de får sådan resurser. I väntan på TUAV är det inget tvivel om att JAS 39 kan lösa mycket av uppgiften. Är det viktiga våra soldaters säkerhet och att de får de resurser som efterfrågas eller ska något annat prioriteras högre?
Men, det finns betydligt fler registerförband än JAS 39 som lämpar sig för insats i Afghanistan i väntan på en ordinarie utökning av styrkan och det var framförallt det jag menade. Jägarpluton, stridvagnskompani, ytterligare plutoner i den strategiska reservern. De flesta komponenter har 90 dagars beredskap, varvid det är dags att ge marschorder nu om de ska vara på plats till våren. Att fylla ut FS 19 på ordinarie vis är för sent.
Teaterdirektören: Kloka ord som vanligt.
Framtidens dom kommer vara skoningslös mot våra (från hela EU) politiker som glatt kör en sorts halvmesyr vars konsekvenser Wiseman och andra betydligt mer initierade än jag själv varnat för. Från politkerhåll tror jag man tänker så här: på vilken nivå skall man lägga sig, den optimala punkten, för att få tillgång till USA och NATO men slippa att verkligen engagera sig med allt obehag som det skulle medföra? För Sverige är det just nu 500 man men snart 550 samt några förströdda biståndsmiljoner tagna från omoderna och slarvigt sköttta projekt i Afrika. Tja, inte så dumt. Och så kan man ringa State Department och Pentagon när man vill. Billigt.
Eurokraten
Hearts and minds tolkas ofta som att vi måste fjäska oss till afghanernas förtroende.
Den idén tror jag inte alls på. Afghanistan är ett uråldrigt klansamhälle som genomsyras av den starkes rätt.
Ett fjäskande Isaf framstår som ett svagt Isaf. I själva verket handlar det om att vara så stark att både befolkningen och talibanerna inser att det inte finns någon framtid i att bekriga Isaf.
Först när det är fastslaget bortom allt tvivel så kan man vinna över befolkningen med olika incitament för att överge striden.
Om Isaf hade haft en överväldigande övermakt från första början så hade dagens situation aldrig uppstått.
500 eller 550...?
Spelar ingen roll.
Som nämns i inlägget så behöver "någon" fatta ett beslut och trycka på knappen, och det nu, som också nämns.
Om inte detta görs så kommer insatsen i Afghanistan fortsatt vara en form av politisk flaggviftning.
Dessutom så kommer, med stor sannolikhet, fler svenska soldater att få sätta livet till, precis som Morgonsur skriver.
Talibanerna och övriga aktörer i området dikterar tyvärr villkoren i det avseendet att dom väljer när, var och hur.
Våra soldater kan bara försöka vara på alerten och göra det yttersta för att påverkan skall bli så liten som möjligt.
"Boots on the ground" är det som i störst grad påverkar om vi skall vara framgångsrika eller ej.
Det kommer att fortsätta att kosta på.
Frågan är bara om det politiska intresset och den politiska viljan finns...
***
Jag vill bara lägga in en liten notis, Att ha ett flygvapen som är så "kostnadsvänligt" Som vårat JAS 39 gripen.
Vi har ett färdigt system som passar perfekt för dom behov av spaning som nu efterfrågas. Det skulle ju inte vara så dumt att ha ett litet "refferensprojekt" för framtida export? kanske skulle kännas bra för Svearikes flygvapen att verkligen prova systemet. Eller skall våra piloter bli tjocka i en flygsimulator?
Självklart behövs UAVs också, Jag tycker att man inte skall stressa med att få hem dom. Bättre skicka ner vad man har sedan under tiden kan man utvärdera exakt vad man vill ha i framtida UAVs. Jag säger att man skall skicka ner 39an utvärdera uppdragen, överför verklig data till våra nya UAVs. System skall passa oss och intergreras i vårat ledningsystem.
Måste bara säga att som svensk tycker jag det är sorgligt att inte använda system som vi lagt pengar på.
Ärligt talat Wiesman, Känner inte du också en skrattretande känsla?
Mvh
Svensk
Svensk: Faktiskt är det ganska mycket inom Försvarsmakten och försvarspolitiken som ger mig en skrattretande känsla.
@ Wiseman 18 februari 2010 05.54
Men för att det ska kunna uppfattas som en skrattretande känsla måste man väl ha gått igenom ett par andra känslostadier först?
Som t ex ilska, frustration, vanmakt, uppgivenhet och sedan den sinnesro som kommer med insikten att det inte spelar någon roll...
För det är politik och politiker som beslutar - och med det system vi har idag så är det bäst för ens egen mentala hälsa att bara luta sig tillbaka och skratta åt alltsammans...
Eller ?
Just grabb'em by their balls, and their hearts and minds will follow!
Wiseman med flera är ena riktiga krigshetsare, som helst av allt vill åka ut i strid och visa hur modiga dom är, för att sedan belönas med en medalj. Jag anser att skapa en opinion på detta sätt allvarligt skadar försvarsmaktens förtroende som redan är sargat. JAS har inget i USA´s skitiga oljekrig i Afghanistan att göra.
Anonym, vilken olja finns i Afghanistan? Eller ãr det det vanliga tröttsamma tugget om usa som roten till allt ont?
J.K Nilsson
Kommmentar till anonym.
Det handlar ju inte om ett skitigt oljekrig. Det handlar om våran insatts, våra soldater redan gör ett bra jobb. Ett jobb som kan göras bättre och effektivare med rätt utrustning. Med effektiv utrustning/insatts kan vi återvända hem snabbare och göra våran/deras tillvaro tryggare för alla.
Är inte det vi strävar efter?
Mvh Svensk
Jag skulle vilja säga att våran försvarsminister Sten Tolgfors. Ok
vi gör en insatts med 500 man, ok 500 man? Vi skulle ha 2000 man på plats för att göra nytta? Min poäng är att göra en "Rejäl" insatts. Annars lägg ner. 500 man = 20 År, för fan. Kan man inte göra något ordentligt?
Om Afghanerna har truppernas hearts and minds så behövs väl ingen kampanj för att vinna deras hearts and minds. Om trupperna däremot inte har deras hearts and minds så vill ju inte befolkningen ha trupper där eller hur. Så varför är Svensk trupp där då?
Skicka en kommentar