Regeringen fattade idag beslut om att Försvarsmakten ska inleda förhandlingar med NATO om svenskt värdlandsstöd (Host Nation Support) till NATO. Avtalet ska gälla i alla konfliktskalor från fredstida övningar till kris och krig. Tidigare under våren tecknade Finland ett liknande avtal med NATO, vilket torde ha inneburit att den svenska beredningen av ärendet kom att prioriteras högre. Sannolikt har anspänningen i Östersjöområdet till följd av Ukrainakrisen också bidragit.
Jag har i ett antal tidigare inlägg efterlyst ökad svensk planering för mottagande av stöd då svenskt försvar idag är fullständigt beroende av utländskt för att framgångsrikt kunna försvara landet. Detta har dock låtit vänta på sig och dagens beslut är till sist ett steg i rätt riktning. Härnäst följer att likt grannlandet Norge öva mottagande av stöd. Såsom tidigare påpekat är ett effektivt mottagande av stöd betydligt mer krävande än det är för Sverige att lämna militärt stöd till andra länder.
De främsta problemen avseende mottagande av stöd är lagrum, logistik och inte minst ledning. Lagrummet hanteras till del av det beslut som idag fattades där den rättsliga statusen för NATO:s militära högkvarter med personal regleras vid verksamhet i Sverige. Likväl återstår frågan vilken insatsrätt eller delar av insatsrätten Sverige är berett att släppa till t.ex. NATO. Vilka befogenheter ska NATO ha att anfalla mål på (tidigare) svenskt territorium i en krigssituation där man stöder Sverige med förband på svenskt territorium? Det finns många frågor av den här typen som måste regleras och som det är mycket svårt att hinna reglera om situationen skulle uppstå.
Logistik är den mest kända delen av Host Nation Support. Vilka förnödenheter ska Sverige ställa upp för tilltransporterade NATO-förband och hur ska transporter ske? Vilka tilltransportshamnar och flygplatser ska användas? I vilken mån behöver man förhandslagra drivmedel och övriga förnödenheter i Sverige för att stödet ska fungera snabbt och effektivt? Hur och av vem ska dessa logistiknoder skyddas?
Ledning är sannolikt det mest komplicerade området. Ur politisk synvinkel är det svårt att se att det skulle vara acceptabelt att NATO övertar ledningen av försvaret av Sverige. Samtidigt är inte det svenska högkvarteret alls dimensionerat för att även leda tilltransporterade NATO-förband. Det är därtill i så fall ett scenario som måste övas, övas och åter övas för att kunna fungera – precis så som görs i våra grannländer i Baltikum, Norge och Polen som är tänkta mottagare av stöd i NATO. Då Sverige heller inte är medlem i NATO saknar Försvarsmakten alla de sambandssystem som krävs för säker och skyddad ledning av förband. Det är teknik och krypton som icke-medlemmar ej får tillgång till.
Om man inte reglerar hur ledningen ska ske, dimensionerar efter detta samt övar, finns bara en enda lösning och det är geografisk separation av förband och ansvarsområden, t.ex. att svenska förband finns och agerar norr om linjen HALMSTAD–NORRKÖPING och leds av svenskt högkvarter medan NATO övertar ansvaret för området söder om denna linje. Detta skulle i praktiken innebära att den del av landet som ska försvaras av NATO också är helt i händerna på NATO. En lösning som jag inte tror skulle vara politiskt acceptabel, men som är den enda gångbara om inte ledningsfrågan reds ut och övas långt i förväg.
Tiden går och det finns mycket att reglera och utreda i frågorna om värdlandsstöd – inte minst på politisk nivå.
Pentagon Pauses Once Again V-22 Osprey Flight Operations
2 timmar sedan
13 kommentarer:
Framtiden kommer att visa hur mycket uppriktigt allvar som ligger bakom beslutet om Host Nation Support. Kommer det att avsättas medel för alla del förberedelser som krävs, kommer regeringen, oavsett färg, att tillåta de övningar som måste till, kommer ... osv?
Om inte blir det bara en planläggning som är ett spel för gallerierna, ett sätt för politikerna att visa handlingskraft utan att egentligen behöva binda upp sig för något och det slutliga beviset på att svenska beslutsfattare ännu inte insett att risken för konflikter med militära förtecken faktiskt är en realitet även i vår del av världen, like it or not!
Peter Hammarberg
Prima Wiseman!
Bra inlägg med fokus på det militära istället för konspirationsspekulationer om hur Sverige förs in i Nato. Jag besvarade Cornus snabba inlägg här och ska därför inte återge den diskussionen som handlade om vad en Nato HNS MoU egentligen är. Tror också att Du har tillräcklig erfarenhet av att specifiera krav i SOR, kolla upp TA, och ha koll på framework-dokumentet (dvs det som nu görs) för att gå in på en djupare diskussion, vilket Du mycket väl gjort.
Av det Du skriver om - lagrum, logistik och ledning, så kan endast en del av lagrum regleras eller påverkas av en MoU. Logistik och ledning i kris regleras mest av interoperabilitet, dvs. hur väl vi har förmåga att samverka och samarbeta förband och system emellan. Här finns inget magiskt tekniskt avtal (Technical Agreement, TA) som skulle ordna allt. Om ett partnerskapsland vill ha stöd i kris (och det ligger i Natos intresse) så är förutsättningen för en insats att man är "interoperabel" och insatsberedd på ett entydigt sätt. För arena flyg är innebär detta certifiering TACEVAL, mark CREVAL och sjö MAREVAL samt förband i Natos truppregister.
Logistik - Utöver fullständig interoperabilitet i materiel, logistik, delvis i informationsflöde (ja, logistik är både mtrl och info flöde!) så krävs det krigsplanering (försvarsplanering) som Ni tyvärr försummat. Ni ska ha infanteri och logistik förband med särskild uppgift att skydda hamn, flygplats, konvojer och ordna värdlandsstöd.
Ledning - Ledning känns alltid komplicerat, men kom ihåg att vi hade tyskarna hos oss 1944 och det gick hur bra som helst. Bara det finns den pragmatiska approachen att dela upp Sveriges försvar mellan Nato och Sverige och sköta resten med samverkansofficerare. En viss utmaning finns i gemensamma insatser (joint) men faktum är att sådana även gjordes 1944, t.ex av flygavd Kuhlmey.
Lagrum - Här måste jag säga att jag inte är bekant med svensk beredskapslagstiftning eller lagar under kris och krig. Du vet bäst. Berätta gärna
Här en kort kommentar, hoppas den bidrar till ökad insikt. Läs gärna min kommentar till Cornu, innehåller även länk till Allied HNS Droctine och mallarna för MoU, TA och SOR. Lägg gärna upp en länk på Ditt inlägg till den färska NATO Logistics Handbook!
Mvh,
James
bloggarkollega
kn, Försvarsmakten (.fi)
Ett litet tag så trodde jag faktiskt att det hänt något i ankdammen....
men det villfarelsen försvann snabbt!
Nu ska musikkårerna utredas...
Nåde den riksdagsledamot som blir utan sin musikkår!
Fast vi kan kanske ha marinens musikkår som paraderar på kajen när de utländska trupper som ska rädda nationen kliver iland....
"Band support" återfinns ju som eget kapitel i många amerikanska reglementen.
Jag skulle kunna skriva att det är en patetisk samling ynkryggar som inte vågar stå upp för konsekvenserna av sina egna beslut, men så illa kan det ju inte vara med våra "förtroendevalda" ledamöter....
Mycket intressant ur alla synvinklar, Wiseman!
Jag är bara rädd för att förberedelser på denna detaljeringsnivå kommer att anses de facto ligga alltför nära en NATO-anslutning för att komma att accepteras av (v), (mp) och - Gud förbjude - (fi) i de regeringsförhandlingar som kan väntas efter valet. För att nu inte tala om i en koalitionsregering ... !
Innan vi förlorar oss i allt för mycket yrkesspecifika
eller historiska jämförelser/information- det finns det nog inget som helst folkligt stöd, bakom något "värdlandsstöd", Sverige -Nato. Klart att Nato och USA:s flygövningar, i Norrbotten/+ AWACS, tysk luftlandsättning på Gotland, ger besked om att Sveriges alliansfrihet är ifrågasatt av regeringen, och kanske militära kretsar, en krigisk logik tar över. Så vind - skörda storm.
Regeringar vill väl lägga fast många frågor, innan den avgår (i september.) Löfvén kommer nog ej att tillåta denna öppna orientering mot Nato. liksom påminnande om Kievkuppen.
Att Finland drog på sig fyra krig, även som " värd-land", för NaziTyskland, och fick sin nation,amput-erad är inget att se fram emot. Svenskar föredrar nog ett Sverige i fred, framför att störtas i kaos, som USA/Nato lyckats med i : Afganistan/Irak/ Libyen/ Syrien. Hur kan man blunda för det ?
London/ Paris gjorde sitt bästa för att flytta vk2, till Sverige, 1940, även Helsinki (fi) ville dra in Sverige i krig och katastrof, helst. Norge fick Chur-chill tyskockuperat iaf.
Vi bör nog akta oss för de finländska erfarenhet-erna, Sverige är en gammal värdig nation, och ingen aggressiv " rookie-stat". (Som Finland 1918-44/ Som Ukraina idag.)
Men what-if ? Stalin borde ha ockuperat hela Finland 1940, när möjligheten fanns, men avstod (t/r-pakten), då hade många allierade vk2-pro-blem, offer kunnat undvikas. En "öm" tå i historien, men nog korrekt.
Finnarna slapp en "tysk fred", 1940, som i ockup-erade Norge, 1940-45, plundring och SS-styre, av de norska Quisling-militärer som förrådde sitt eget land, men Finland släppte återigen in tysken, 1940, (utan offentligt beslut) (som 1918), som tack. Stalin var för snäll där. Kan man svära värre i Wiseman´s church ? Visa det då...
Jag finner Dina synpunkter mycket intressanta. Istället för att gå på saken om ett HNS-avtal, så ska jag kommentera det Du säger om Finland och Sverige.
Jag vill hävda att vi 1918 befriade oss från ryskt tsaristiskt övervälde. Här vore kanske en jämförelse med Krim som nu framgångsrikt befriade sig från "ukrainskt vanstyre" en jämförelse som bättre passar i Din världsbild. Med oss hade vi de nationerna som hade intressen i denna region och styrka att se efter dem. Jag kommer ihåg att ett fredligt konungarike västerom Finland som ockuperade Åland en stund.
Orsaken att Stalin avstod från att ockupera Finland var två. För det första var motståndet så hårt och den största striden någonsin i Norden, Tali-Ihantala gav begränsad utdelning. Fortsatta "all-in" insatser mot Finland skulle ha försinkat kapplöpningen mot Berlin. Stalin lär ha sagt till sina militära chefer om att ockupera Finland: "Vem vill stoppa en igelkott i fickan?"
Vad gäller Tyskland, så ska jag förenklat konstatera att Tyskland förådde Ryssland (Molotov-Ribbentrop) och vice versa. Båda spelade sina intressen på vår plan. Vi blev utan offentlig brittiskt, amerikanskt, svenskt och övrigt stöd och spelade våra kort så bra det gick. Krigsbytet av ryssen var den största materiella hjälpen. Sedan pumpade vi Tyskland på allt dom hade och kunde ha dom i norr och sköta den biten av rikets försvar våra krafter inte räckte till. Den svenska frivilliga hjälpen var stor. Det visar en solidaritet som fanns i folkets hjärta om än ej i statsledningens handlingar.
Vad kommer till den svenska värdigheten och freden finner jag det konstigt att Du så här slår kil mellan Finland och Sverige. De två markstridstruppförband där jag tjänstgjort har sedan de grundades av Gustav II Adolf 1626 till dess att ni övergav oss i 1809 stridit i ALLA konungarikets krig. Vi har även gjort fredsinsatser tillsammans sedan G01 i Suez 1956. Vi har stridit längre tillsammans för fred än vi har varit isär.
Vad beträffar svensk värdighet, så kan man se saken på ett annat sätt. Svenska dåliga försvarsbeslut under 20- och 30-talen försatte riket i en situation, där man då man borde ha tagit ansvar för fred i världen och närområden, och sagt ifrån förhatliga ideologier, förtryck och ockupation iinte kunde göra något annat än ge vika och köpa sin neutralitet med eftergifter i materiel och transporter till Tyskland. Sveriges roll under andra världskriget må efteråt förklaras som en seger för neutralitetspolitiken, men det finns flera andra sätt och tolkningar av det. De flesta svenska, som uppriktigt och rakryggat vågar tala genom skammens slöja.
Jag har lätt att förstå Din längtan efter fred. Men att blunda och tillåta despoter göra folkmord på sitt eget folk (Libyen, Syrien), tillåta ockupation av grannar (Irak-Kuwait) och avfärda begäran om hjälp eller hjälpa en krigshärjad stat (Afghanistan efter Sovjet) med ett extremislamistiskt styre som i regel bränner och mördar kvinnor, män och barn som inte underkastar sig svärdet? Tycket Du faktiskt så? Det verkar i min mening motstridigt. Sveriges fredsarbete går ju ut på att trygga mänskliga rättigheter med engagemang på alla plan runt världen. Det arbetet har varit väldigt lyckat och bra. I dagens värld krävs mera (och våldsammare) militära insatser för fred. Då är det dom kunniga som gör dom.
En fråga som jag tycker Du ska fundera på: Var och när har Ryssland senast gjort en insats för fred?
Jag läser vad du skriver men när jag läst klart så blir jag ändå frågandes....wtf just happend.
Snälla utveckla
Termen "Värdlandsstöd" ger mig kalla kårar, sär-skilt Finlands upprepade versioner, april, 1918, då tyska Östersjödivisionen tog Helsingfors. Innan dess hade t/r Brest-freden slutits, varför Kaisern fick skydda Ryssland, mot finsk expansion, mot Petrograd. Om bolsjevikerna hade avsett att in-gripa i sociala inbördeskriget ( ej frihetskriget !, då,) , hade de aldrig låtit den tsarryska Östersjö-flottan, 300 enheter, i Helsingfors segla hem till Kronstadt, i april, 1918, utan pulvriserat Helsing-fors.
Så läget är komplicerat. När freden kom 1918, 11 november, kan man säga att det räddade Lenin. Och Finland fick skifta skyddsmakt till väst, som bombade torpederade örlogsfartyg i Kronstadt, från Björkö/ Koivisto, 1919. Sen var Finland på expansionsstråt i ryska Karelen,1919-1921, en sväng i Estland,
Klart att detta bäddade för 1939 års konflikt som, 1941-44, som eldade på ryska farhågor än mer, kanske samma tänk som tog hem Krim till Ryssl-and, detta "1914-år", av alla, + Sarajevodagen 28.6
Men det fanns inget officiellt avtal 1940, från riksdag/regering (lagrum) om tyska trupper till norra Finland, för att 1941, flankera ut den sovjet-iska fronten.Inte heller vid deltagandet i Barb-arossa i juni/juli, fanns det finskt avtal. Istället
" drivvedsteorin ", separatkrig" , vapenbröder" idag historisk makulatur. Även Ryti/Ribbentrop-avtalet i juni 1944, om tysk hjälp (efter D-dagen. t.o.m.) var en tvivelaktig, fint.
Vad gäller insats för fred, nog bättre att hålla sig på mattan, som fredsbevarande insats, som Ryss-land, som nog är Wiseman på det området, jmf. med USA/Natos permanenta krig.
Hur som helst blev den tyska ockupationen av Norge, en brygga till finska fronten, å andra sidan
ansåg Kreml, att bättre det, än en brittisk/fransk
invasion " för Finland" 1940, med " värdlands-ockupation" av norra Sverige, och Luleå hamn-bombad, något som kanske väntar nu enligt reg-eringsdirektivet, men riktat mot Murmanbaserna, områden med mindre befolkningscentra.
Miraklet vid Tali/Ihantala, "till det utvalda folket"
berodde på att den sovjetiska sidan, var mer sliten än en finska, som haft fred sedan 1941,(3 år) och grävt ner sin försvarsbudget på Karelska näset, istället för att satsa på flyg/pansar. Ändå rev ryss-arna upp Näset, på 10 dagar, allt som finnarna kände som sin egen "igelkottsficka", konstruerad (som VKT-linjen), med hjälp av tyska Org. Todts byggförband, som blev helt tagglös. Finnarna blev helt överraskade av sovjetisk " maskirovka", ca 3 finska divisioner revs upp, och var på flykt.
Att ockupera Finland, kunde Stalin göra ändå. vid behov, men avstod, ett fint drag, så "Finland kom bra ut, trots allt från kriget" , enl. A.Ehrensvärd/ Fst. Ockupation uteblev, pga av strategiska läget, men även för att det fanns en fredsopposition i Finland, (25% i valet ´45 /vänsteralliansen), som Stalin kunde lita på, samt Paasikivi och andra.
Tyska 20.bergsarmén fick finnarna köra ut själv, 1944/45, en förfärlig historia, där hela Nordkal-otten brändes av, 40.000 hus, hela Rovaniemi, 100.000 flyktingar, varav 50.000 till Sverige.
När finska officerare smugglade bort statliga va-pen 1945, för 30 bataljoner, (Staybehind) och bröt mot Moskva-avtalet 1944,(inkl. UK) fick man göra upp detta själv, hade det varit i västzon, hade det blivit andra bullar, för de 1.200 officerare som dömdes, som Tanner/Ryti, m.fl. Helsingforsproc-essen 1946.
Och det var Storbritannien, som främst bestämde att Finland, skulle endast få ha en årsklass(30.000)
man i värnplikt, samt förbud att köpa tysk krigs-materiel, inte en skruv, fram till 1977. (fmashiri... spåren förskräcker...)
I stridspauserna på Näset,(satt finnarna och koka-de te) vill jag göra en hacka på denna nyhet, "äpplen mot päron". Hur kunde Wisemen missa " Miss MARJATA" , Norges nya superspionfartyg i Barents hav, 1,3 miljard,SEK finns ej på sajten, av alla nyheter, 12 juni. Någon som aspirerar på krigsrätt ?
OSLO, Norway — In early March, a mysterious ship the size of a large passenger ferry left a Romanian wharf, glided through the narrow Bosporus that separates Europe and Asia, and plotted a course toward Scandinavia. About a month later, at the fenced-in headquarters of Norway's military intelligence service, the country's spy chief disclosed its identity. It was a $250 million spy ship, tentatively named Marjata, that will be equipped with sensors and other technology to snoop on Russia's activities in the Arctic beginning in 2016.
"There is a demand from our political leadership to describe what is going on in this region," Lt. Gen. Kjell Grandhagen said in an interview at the hilltop surveillance base outside Oslo. Of particular interest, he said, are Russia's ambitions to develop oil and gas and shipping opportunities in the Arctic — and the "military aspects in terms of being able to defend that."
Nguyensam6 har sin egen agenda, sin egen världsbild och sin egen historieskrivning. Det får vi bjuda på i västeuropeiska demokratier, hur tendentiösa och osakkunniga vi än må tycka de är. Skulle han få samma frihet i Ryssland, Vietnam eller Nordkorea?
Är det bara Max som förbarmar sig över mig, av medkänsla, men utan argument.
Är det bara jag som förbarmar mig över norska
signalspaningsfartyget, miljardskeppet, m/s Marjata, som nyss gått av stapeln för insats i Barents hav 2016 ?
Kolla västerut även, trodde ni att det var en norsk valkokare, som dök upp vid horisonten, då har ni torskat ordentligt.
Stalin sa redan våren 1940: "- Finnarna kan inte göra motanfall, de sitter inne i sin bunkrar, dricker te, med färdiguppmätta skjutfält, kan vinna med tricks, 1-2 gånger - men saknar en modern armé."
Även domen över Wiseman´s ?
Verkar som endast jag har den svenskaste av alla
attityder här - dvs: Mot alla odds ! (Nördar är vi allihop !)
Situationen i Östersjön påminner, om 1920/1930-talet och Ålandsfrågan, som nu har flyttat ner en våning,(i källaren ?) till Gotland. Åland ansågs vara en " pistol, riktat mot Sveriges hjärta", men Molo-tov kontrade 1939: - " Tsaren hade Åland i 100 år, utan att hota Sverige." De som anfallit Åland var England i Krimkriget, 1854, som bombade ön, Bomarsund, Sveaborg, konfiskerade alla (tsar) fin-ska fartyg, brände och plundrade Ouleåborg,med ångslupar, från kolningsbaser på Fårö.
Sen blev det befästningsförbud på Åland, men tsaren grundade sen Mariehamn, som fick fart på ön igen, (segelsjöfarten) han ville ju spela ut sven-skarna mot Finland. Tack vare Tsarryssland blev Finland "till", fick skriftspråk, valuta, riksdag, från 1809 och framåt, oberoende genom Lenins bolsje-viker, 1918. Många finnar var i tsartjänst, som C.G. Mannerheim, samt fanns många finska amiraler i tsarflottan.
Det är nog finlandssvenskarna som skapat finsk
motvilja mot Ryssland, av kända skäl, (1809), och
även C.G Mannerheim, typ, som lämnade tsar-hovet 1917, drog in Svenska brigaden samt tyska trupper (Svinhufvud) deltog i inbördeskrigets slakt, 30.000 personer, (folkmord på finnar) och nog var Sverige den som hetsade Finland, 1939, men inte 1941.
Idag dissar Finland det svenska (språk)inslaget, 12 % 1930, idag 5 %. Men de gamla krigen, 1918´, 1939 /41 blev en del i den finska " skapelsebe-rätt-elsen", men behövs inte idag, efter snart 100 års existens. Som Sverige har sina dansk-krig, 1658, tog vi tillbaka Skåne, m.m. men det firas ej som den triumf, det faktiskt var, bara " märkes-året , 1809.".Vad danskarna tycker, är en annan fråga.
Finland var en " klientstat" till Sverige på 1920/30-talet, (även 1945-1990, emigration, fick stora lån, nu avskrivna, Sveriges grå DDR-halva,och nog drog Sveriges försvarsbudgetar, största lasset, denna period), trots Ålandsockupationen 1918.
Idag verkar Baltstaterna ha övertagit denna roll, mer hjälplösa än Finland, förr. Men Baltstaterna har en sammanlagd yta, som är större än Danmark men har aldrig haft (råd till) en gemensam armé, flyg, etc. Om de inte själva kan samarbeta, varför skall andra då lägga ut sig ? Skall de fungera som tändsats för Nato och USA ? (De nordiska länderna
inte särskilt vänskapliga, heller sinsemellan, lite Balkanstuk.)
Men varför har Gotland utrymts, militärt ? Något befästningsförbud råder som bekant ej. Skall Got-land erbjudas på bricka, inte till Ryssland, men USA/Nato, och fungera som en fälla, att ockupera,
varpå USA, befriar ön, och drar in Sverige i kriget ?
Det fanns ju samma planer, 1938, Ålandsplanen,
där Sverige skulle delta i befästningen av ön, och dras in i kriget, trodde man, allt var ju förberett
i minsta detalj, för en svensk Rajajoki/Systerbäcks
intervention, med ca 80.000 man, fartygstrans-porter, järnvägsperronger uppmätta, och förlägg-ningar, samt 13 olika krigsfall.
Tycks vara fallet även idag, men insatsen verkar högre, åtagandena större, och krigsriskerna för Sverige betydligt ökade, trots bråkdelen av 1950-1990 års kapacitet/hot.
Sverige tycks nu tvingas erbjuda, sina egna ut-marker", Gotland och Norrbotten, som "värdlands-stöd", hemska ord, "värddjur" som en parasit, som nu skall introduceras, på bred front, utan att riktigt veta hur ett sånt scenario kan sluta, som 1938/39. Svenska folket vill nog ha ett och annat ord, med i det laget, så vi inte får ett finskt "1918"
på halsen, 2018.
Här har vi ett annat exempel på analfabetismen på
Wiseman ! En som skulle rätta min stavning, som är helt korrekt, skulle inte skriva här annars, vad en del andra inte skäms för, som @ Martin W:
@ Martin W: sa " Med tiden med lite bättre översättningsverktyg kan du bli vass! Surplus! Kamratelig! Undervegitation!
************************************************
Martin W.tror att ord stavas som i hans torftiga talspråk, se en sån klant ! I högskoleprovet skulle Martin W, krascha ömkligt, som en lågflygande, men tom " Tunna" !
Skicka en kommentar