Jultrafiken och en God Jul (uppdaterat 27/12 21.00)

Man bara suckar och stönar. SJ och Trafikverkets oförmåga är egentligen det yttersta beviset på vanvettet i att slå isär myndigheter, varvid ingen kan ta det övergripande ansvaret i en fråga. Samtidigt är det också ett för allmänheten mycket tydligt tecken på hur illa ställt det är med samhällsberedskapen och beredskapen i allmänhet i Sverige idag. Samhället klarar inte längre ens enklare, cykliska friktioner som går att planera bort. Endast genom försynen slipper vi undan en ny färjekatastrof, ett utsläpp av giftigt avfall, ett större terrorangrepp. Vi har nämligen inte längre resurser att hantera något sådan. De utgör "svarta svanar" av 100-årstyp och ryms därför inte i en budget, där Sjöfartsverket tvingas prioritera att bryta is åt expeditioner i Antarktis istället för i Östersjön för att det är mer "vinstgivande".

Tydligare tecken än SJ och Trafikverkets fullkomliga totalhaveri på "ansvarslöshetssverige" går knappast att få. Ingen kommer att ställas till ansvar för det inträffade. Ingen chef kommer att gå ut och säga att ansvaret är mitt. Ingen kommer att tvingas lämna sin post för att man inte löst sin uppgift. (Härvid menas uppgiften som skattebetalarna förväntar sig få löst, inte de politiska uppdragsgivarna)

För 15-20 år sedan hörde man aldrig talas om att SJ hade svårigheter liknande dagens. När man tänker efter så har man nog inte sedan dess sett plogar på vanliga tåg. De är ju inte så estetiskt tilltalande (raljerande) och saboterar säkerligen en hel del för strömlinjeformningen. Å andra sidan borde de lösa några av spårtrafikens problem. Fungerade det förr, fungerar det i andra länder (se videon) så fungerar det även i Sverige idag. Det räcker med att se över Östersjön till hur det fungerar i Finland och Ryssland. Där lär man skratta åt oss med all rätt. Sedan finns det ju andra fel som de ständigt återkommande "signalfelen", som man inte heller träffar på annat än i Sverige.

I dessa dagar lider man med dem som utsätts för svensk infrastrukturs vanvett, men inte minst med familjer i svårigheter och de som är utan nära och kära, t ex vår personal i Afghanistan och andra insatsområden. Låt oss ägna dessa människor en tanke när vi nu sitter vid våra julbord.


God Jul!






Exp, 2, 3
SvD, 2,
DN, 2, 3, 4
Aft, 2, 3, 4, 5, 6, 7
Syds, 2, 3


Uppdatering 27/12: 21.00: Som sagt, lösningar som fungerade igår fungerar ofta även idag, även om de är 100 år gamla. Generaldirektören för SJ, f d moderatledaren Ulf Adelsohn, har nu kommit fram till att han gärna skulle se att de strax under tiotalet aktörer som en gång tillsammans var Statens Järnvägar, borde samlas ihop till ett närmare samarbete. Det ser dock infrastrukturministern inget behov av. En god tanke av Adelsohn kan tyckas och något som de flesta resenärer säkert önskat tidigare. Att hålla på och bryta isär myndigheter och sedan bedriva någon form av intern pseudo-marknadsekonomi kan inte vara ett framgångsrecept.

Det finns visst fog bakom talesättet "ju fler kockar, desto sämre soppa".

När färre ska finansiera större utgifter

De senaste dagarna har man överösts med löften om ny skattehöjningar från de rödgröna. Igår var det återinförd förmögenhetsskatt, som trots namnet inte kommer att slå mot de som har högst inkomster (de tenderar att vara bäst på att ha tillgångarna i andra länder och att planera för sin skatt) utan framförallt mot de pensionärer i storstadsområdena som har ägt sina hus i större delen av sina liv och nu ska betala 25 000 kr extra om året för att taxeringsvärdet på deras hus numera är enormt. Men hur ska skatten se ut? Liksom mycket annat av "vallöftena" finns det inga raka besked utan mest utkast.

Idag är det höjd bensinskatt med 49 öre "av miljöskäl". Om miljöskäl är att svenskarna ska "uppmuntras" att köra mindre bil och bilindustrin att ta fram snålare bilar, är jag rädd att effekten uteblir. 49 öre högre pris utgör snarast en tillvänjning och inte ett hinder, speciellt eftersom höjningen ska ske i två steg. Det effektivaste sättet att få fram miljövänligare bilar är lagstadgade utsläppsgränser. Gränser liknande den på 120g/km för att definiera en miljöbil har varit effektiva, men ännu effektivare vore en successiv lagstiftning att från och med år X får en bil med tjänstevikten Y ha maximalt Z g/km i utsläpp för att nyttjas inom EU.

Varför höjs då skatterna? Utgifterna ökar ständigt, samtidigt som andelen av den svenska befolkningen som ska generera skattepengar åt den resterande delen blir allt färre, vilket jag tidigare skrivit om (läs även Cornucopia, 2). När andelen som genererar skattemedel i förhållande till förbrukar blir allt färre finns fyra möjliga scenarier för att komma runt problemet:

1) Försöka öka andel privat företagsamhet och därmed generera mer skattepengar
2) Se till att gruppen som genererar skattepengar tjänar mer och därmed betalar mer i skatt, t ex genom att höja pensionsåldern
3) Höja skatten för de som genererar skattepengar
4) Sänka lönen/ersättningen för de som "lever" på skattepengar (t ex pensionärer) och allmänt minska de statliga utgifterna.

För egen del anser jag alt. 1 vara det smakligaste. Vilket alternativ de rödgröna nu väljer är rätt tydligt.


Ca 3 av tio svenskar är idag sysselsatta inom den privata sektorn, medan de övriga 7 på ett eller annat sätt får sin inkomst av skattemedel (offentliganställda, sjuka, barn, pensionärer osv). Andelen inom den privata sektorn har genom åren stadigt minskat, vilket är ett problem då det framförallt är dessa som genererar skattemedlen som någon gång under livet ska försörja oss alla. Naturligtvis är det så att vissa privat företag i sin verksamhet helt lever på skattepengar, medan det finns offentlig verksamhet som genererar "friska" pengar till kassakistorna. Mycket av den offentliga verksamheten är också sådana funktioner som ett fungerande samhälle måste ha. Det ligger i sakens natur. Det är därför vi har en stat.

Problemet kvarstår dock och blir bara värre och det måste lösas. Det måste bli fler svenskar som genererar skattepengar i förhållande till förbrukar, än vad vi har i dagens samhälle.

Skärpta hastighetskontroller

Under den kommande veckan skall polisen i flera län genomföra en hastighetskontrollkampanj runt framförallt skolor. Det tycker jag är högst motiverat.

Jag har länge önskat att se hastighetskamerorna inne i samhällena, framförallt runt skolor och liknande. Det lär det dock inte bli någon ändring på. Även om det skulle se bra ut i statistiken eftersom säkerligen lika många bilister kör för fort vid skolorna som på landsvägarna, prioriteras de senare. Skillnaden är att när man kör 20 km/h för fort där det är 30 km/h har man ökat hastigheten med nästan 70% och därmed avsevärt förlängt sin reaktions- och bromsträcka än om man kör 20 km/h för fort där det är 90 km/h, i vilket fall ökningen "endast" blir drygt 20%. Vägverket vill ju snarast använda kamerorna för att övervaka att hastighetssänkningarna till följd av undermåligt byggda vägar hålls, så att man slipper betala pengar för att komma närmare Nollvisionen uppfyllnad.

Det är ju inte utan att man tar sig för pannan när man läser att årets kvot av fartsyndare som ska tas med kameror snart är fylld och när den fyllts stängs kamerorna av till nästa år. Är det Fiskeriverket som bestämmer detta? Man får nog vänta ett par år till innan det blir några kameror i tättbebyggt område.

Rätta medicinen?

Som gammal saabägare och svensk gläds jag åt nyheten att Koenigsegg blir det företag som får ta över Saab. Jag har inte satt mig in i exakt vad affären innebär, men spontant känns det bra. Det känns som Koenigsegg har ett större intresse av ett starkt svenskt varumärke (nordiskt i alla fall) än tidigare ägare. Förhoppningsvis kan nu också Saab få fullfölja alla de idéer som GM tidigare bromsat eller satt stopp för som t ex fyrhjulsdrift. GM:s agerande tror jag är en stor del i varför Saab har haft det svårt.

Så höjs då dieselskatten igen, vilket hyckleri!

Regeringen tar sig återigen an ett gammalt sosseknep för att få tillskott i kassan, en liten lagom höjning av bränsleskatten - i detta fall på diesel. 40 öre blir höjningen och det är alldeles lagom för att det inte ska påverka bilisternas körande, men väl ge ett tillskott i statskassan. Så oerhört lämpligt att dieseln för första gången på några år ligger under bensinen i pris också, med ungefär 40 öre... Kör man 2000 mil om året med en dieselbil som drar i snitt 0,7 l/mil kommer merkostnaden med denna skattehöjning på diesel bli 560 kr/år. Knappast något som får Svensson att köra mindre. Däremot klirrar det som sagt till lite hos herr finansministern.

Sverige är ett av de få länder där dieselbilar bestraffas, då de fortfarande anses mindre miljövänliga än bensinbilar. En dieselbil av samma modell och år som en bensinbil släpper ut ca 20-30% mindre koldioxid och med de moderna partikelfiltren är också de farliga partiklarna borta. Det dieslarna är sämre på är NO, men som snabbt bryts ner.

Sverige har en av världens största andelar bensinbilar kontra dieselbilar, även om fördelningen vridits om lite de senaste åren. Få länder slår Sverige i andel bensinbilar, och det är mest länder som man inte direkt vill förknippas med i miljösammanhang, t ex USA.

Eftersom dieseln är ca 30 % effektivare som bränsle jämfört med bensinen, skulle man också drastiskt minska behovet av drivmedelstransporter som naturligtvis står för sin beskärda del av den tunga trafiken i landet.

T o m Vägverket hävdar idag att dieselbilarna är miljövänligare än bensinsyskonen, vilket i än högre grad får dieselskattehöjningen att framstå som dubbelmoralisk. Det kommer fortsatt inte vara något problem att tanka sin nya skattebefriade etanolbil med bensin (eftersom ju etanolen är hutlöst dyr), medan dieselbilägare som framställer egen biodiesel får fortsätta betala höga vägskatter.

Naturligtvis vore det allra bästa om vi kunde slippa både diesel och bensin. Det är knappast konsumenterna som kommer att leda den utvecklingen för att regeringen höjer dieselskatten med 40 öre. För att få till en förändring krävs det istället att man sätter press på fordonsindustrin, lämpligtvis med långsiktiga och stegvisa utsläppsregler. T ex 2015 får en nytillverkad bensinbil släppa ut max X antal g/CO2 per km, 2020 X-30 g/CO2 per km o s v. Det kommer att sätta betydligt större fart på miljöbilsutvecklingen och utvecklingen av alternativa och miljövänliga drivmedel än att man långsamt avlägsnar plåstret från såret, vilket nu sker med de små höjningarna av drivmedelspriset. Personligen skulle jag gärna köra en elbil om det fanns tillräckligt bra modeller. Dock tror jag inte den svenska energiförsörjningen klarar en bilpark med majoriteten elbilar.

Man kan ju inte låta bli att fundera över vad drivmedelspriset hade varit idag om kronan knutits till euron för 5 år sedan istället för att ha tappat 50 % mot dollarn på ett halvår... Sverige BNP är i år för första gången lägre än Norges, trots att vi har i princip dubbla befolkningen. Detta är dock mer lämpat för ett annat inlägg.

420 från målet

Vägverket och alla vi andra kan i år glädjas åt antalet trafikdöda äntligen är på väg neråt. Den största minskningen har skett på de mötesfria vägarna och vägar med hastighetskameror. Lågkonjunkturen kan självklart också ha viss inverkan om människor när människor reser mindre.

För en gångs skull slipper man höra från Vägverket att sänkt hastighet är a och o för trafiksäkerheten. Den nya E4:an runt Uppsala med högre hastighetsbegränsning än vad som tidigare varit tillåtet i Sverige har ett år efter invigningen hållit nollan i trafikdöda. Det visar att det går att kombinera hög hastighet och trafiksäkerhet. Problemet är bara det att staten verkar högst ovillig att betala för att bygga fler sådana vägar.

I intervjun i Aktuellt med Ingemar Skogö, generaldirektör för Vägverket, är det också mitträckena och kamerorna som hyllas mest och lyssnar man till Skogö är det också den enda vägen framåt. Jag kan lova herr generaldirektören att på det viset kommer man aldrig någonsin att uppfylla nollvisionen.

Även om vägarna är utmärkta är bilarna aldrig bättre än deras förare och det är oftast inte vägarna som dödar utan det är förarna som på ett eller annat sätt misslyckas i framförandet av sina fordon.

Ser man till förarutbildningen, ställs det inga krav på att körkortseleven ska kunna framföra sitt fordon i mörker eller dåligt väder (någon enstaka elev per år slumpas att köra upp i mörker och det är krav på att eleven ska ha kört på halkbana under sin utbildning). Utan att kunna backa upp det med statistik har jag en stark känsla av att en mycket stor del av alla trafikolyckor inträffar med dåligt väder och mörker som starkt bidragande faktorer. Ändå är Vägverket fullt nöjt med att eleverna bara behöver besitta teoretiska kunskaper om detta.

Har man en gång fått ett svenskt körkort är det ända in i döden ingen myndighet som ifrågasätter ens kompetens att köra bil. Undantaget är om man synnerligen straffar ut sig på ett eller annat sätt och får körkortet återkallat, eller indraget. Man ska ha en extrem otur om man ska träffa på en läkare som vågar föreslå ett medicinskt återkallande av körkortet.

Jämför man med en annan sektor där "körkort" krävs för att framföra fordon, nämligen flyget, måste piloter regelbundet genomgå läkarundersökningar, med tätare mellanrum ju äldre de blir, där synen är en mycket stor faktor i det hela. Varje år måste också piloterna genomgå praktiska prov för att få behålla sina behörigheter och det är på inget sätt automatiskt att man tillåts framföra sitt flygplan i dåligt väder bara för att man har fått flygcertifikat. Erfarenheter skrivna i blod har gjort att en mycket stor del av utbildningen fokuserar just på mörker och dåligt väder, framförallt den praktiska utbildningen.

Slutligen har vi också de som medvetet gör sig till sämre bilförare. Först och främst de som kör sömniga, men framförallt de som kör alkohol och drogpåverkade. På något sätt i Sverige ger man aldrig upp hoppet om att kroniskt rattonyktra människor som mer än tio gånger åkt dit för rattfylla en dag ska ställa in sig i det nyktra ledet och de tillåts att behålla bilen, ta nytt körkort (om de nu ens bryr sig om det), trots att de i flera fall har liv på sitt samvete. För att raljera lite så ibland kanske inte kriminalvården behöver vara så mycket vård, utan kanske mer förvaring för andra människors väl? Man chockas ju också av vad små befogenheter och möjligheter polisen har att agera mot olämpliga förare, vilket jag fick förstahandserfarenhet av i somras.

Det är ju också för sött när vi nu snart ska kunna se andra säsongen av programmet "Sveriges sämste bilförare". Att se programmet får en direkt att inse att så länge sådana människor tillåts ha kvar sina körkort och köra bil på våra vägar, kommer nollvisionen aldrig ens komma i närheten av att uppfyllas. Läs den här artikeln och fråga dig själv, ska sådana människor få ha körkort?

Mitt recept för att bättre uppfylla nollvisionen:

• Större krav på praktisk utbildning
• Körkortet förfaller efter några år om man inte avlägger ett nytt färdighetsprov (kanske också ett enklare teoriprov på de senaste nya regleran och vägmärkena?)
• Vid färdighetsprov skall nytt körkortsintyg från läkare uppvisas
• Krafttag mot alkohol- och drogpåverkade förare
• För att få äga en bil måste man ha körkort (vid tillfälligt indraget körkort får man givetvis behålla bilen)

och ja... bygg bättre vägar också.

Hoppsan!

Nu tror jag minsann att sossarna fick något att tänka på. Det moderata utspelet där man ställer mycket tuffa krav på framtida personbilar känns mycket mer miljöpolitiskt realistiskt än sossarnas tal om oljeoberoende år 2020.

Samtidigt blir jag väldigt glad att man äntligen verkar ha insett att (straff)skatter på fordon i syfte att få användarna att påverka tillverkarna att skapa miljövänligare motorer, är en stor omväg. De som missgynnas mest är användarna, Svenssons medan den som gynnas i första hand inte är miljön utan statskassan.

Genom dessa hårda krav där nytillverkad bil ska få dra mer bensin än 0,5l/mil och ett utsläppstak på 95g/CO2 gör man en brakentre i miljöpolitiken. Nu gäller det bara att få med EU, vilket kan bli en utmaning.

Tekniskt är blir det en utmaning för biltillverkarna, men med tanke på att bilmotorerna på tjugo år har halverat sin bränsletörst samtidigt som effekt ökat trefalt, känns det definitivt inte som ett omöjligt uppdrag.

Fler programpunkter som denna, och jag kan börja överväga att bli moderat igen. Men det krävs förstås att man river ut och skriver om den nya kapitlet i försvarspolitiken.

Bravo, m!

För mycket att välja på?

En stor del av svenska befolkningen måste kunna kategoriseras som rättså lat och ointresserad. Helst ska någon annan bestämma åt dem, göra deras val och säga åt dem vad de ska tycka och göra och då passar det ju ganska bra att rösta på (s).

Den här mentaliteten brukar bli tydligare så fort något ämne med flera valmöjligheter dyker upp i den allmänna debatten och är under införande. "Varför hålla på med PPM? Då måste ju jag själv välja och det orkar jag inte, och dessutom kommer det säkert vara någon annan som väljer bättre än jag och då får mer i pension och det är ju inte rättvist!"

Det kommer ju knappast som en chock att det finns de som rasar mot de nya hastighetsbegränsningarna som kommer att sträcka sig i 10 km/h-steg från 30 till 120 km/h. Marita Ulvskog uttryckte ju under socialdemokraternas sista regeringsår sitt ogillande för denna trafikreform. "Det var för mycket att välja på och det klarar inte folk".


Jag har spenderat stora delar av det senaste året i ett testområde för dessa hastighetsbegränsningar och har bara positiva erfarenheter. Ställen där det tidigare var 50 km/h men där folk ändå körde betydligt över p g a vägens beskaffenhet höjdes till 70 km/h och i mer tättbebyggt område där 30 km/h var för lågt men 50/h för högt blev 40 km/h. Mycket bra, tycker jag.

Det enda jag kan beklaga är att man inte höjde högsta hastighetsbegränsningen till 130 km/h på de motorvägar där körbanorna är ordentligt separerade och stängslade, t ex E 4 i trakten av Ödeshög och nya E 4 utanför Uppsala. Det kanske kommer som en chock för vissa, men moderna bilar klarar faktiskt de hastigheterna utan problem.

Det känns ju också lite märkligt när man nu ska sänka hastigheten på flera vägar i norra Norrland p g a vägarnas dåliga skick. Några gånger när jag har varit i den regionen och man har åkt över gränsen till Finland har jag chockats av vilken skillnad det är i kvalitet på vägarna. På den svenska sidan är E 4:an som en sämre länsväg i södra Sverige med gupp och potthål, men på den finska är den som E 4:an i Östergötland - helslät. Det kanske är någon norrlänning som kan komma med en förklaring? Klimatet följer knappast landsgränsen utan kan det möjligtvis vara så att man i Sverige är dumsnål vid vägbyggande?

Det måste vara jobbigt att vara anställd på vägverket och hela tiden vara så politiskt korrekt och vara tvungen att hävda att allt blir bättre med sänkt hastighet. Ingemar Skogö påpekar faderligt att om man kör 120 istället för 90 km/h under en sträcka på 10 mil, sparar man bara en kvart. Det låter ju inte mycket, men faktum kvarstår att man egentligen sparar 25 % av restiden. Jämför det med Citytunneln i Malmö för drygt 8 mdr kr där tidsbesparingen var 3 min...

Trots att Vägverket ständigt sänker hastighetsgränserna i Sverige ökar bara antalet trafikdöda - TROTS Vägverkets nollvision. Kanske är det så att orsakerna till trafikdöden är betydligt fler än bara hastigheten? Hastigheten är ju tveklöst det som är billigast för staten att påverka. Men hur vore det med att se till att förbättra trafikutbildningen, ställa större krav på förarnas kunskaper och fysiska status (så kanske man slipper fall som detta...) och bygga bättre vägar?

Obehagligt i trafiken

Under gårdagen tillbringade jag ca 12 timmar på våra svenska vägar och mestadelen av detta på en av våra största europavägar.

Halvvägs in i resan kom vi ikapp en mindre röd bil som verkade framföras av farmors lilla kråka. Ena stunden var den ute i vägrenen, andra passerade den mittlinjen. Farten varierade mellan 50 km/h och 100 km/h. Jag misstänkte direkt att personen ifråga var rattonykter trots att klockan endast var sen eftermiddag.

Jag ringde 112 och polisen undrade då om jag hade något egentligt belägg för att personen var rattonykter (mer än att föraren varit hårsmånen ifrån att en stunden krocka med mötande trafik och andra köra i diket)? Det visade sig att bilen jag låg efter ägdes av en äldre kvinna och man undrade om det var hon som körde bilen. Lättare sagt än gjort för mig att kolla när föraren så fort det var dubbelfiligt valde att lägga sig på mittsträcket. Till slut beslöt man sig ändå för hos polisen att låta stoppa fordonet efter att jag och familjen skrikit högt i telefonen när den framförliggande bilen var metern ifrån att grensla en refug. Som tur var fanns det en patrull i närheten. Efter att ha haft andan i halsgropen ytterligare ett antal gånger innan patrullen hann ikapp, fick man så stopp på bilen efter att ha legat efter den i någon minut med blåljusen igång (föraren verkade inte förstå eller använde inte backspegeln i onödan).

Efter 5 min blev jag åter uppringd av polisen i patrullbilen som meddelade att det varit den gamla kvinnan som satt bakom ratten. Hennes mål för dagen visade sig att vara att köra ca 100 mil hem (förmodligen efter att ha besökt släktingar). Nu visste hon inte riktigt om hon var på väg norr eller söderut längre eftersom hon var så trött. Eftersom hon inte var onykter lät patrullen henne fortsätta med uppmaningen att vila en stund.

Det sistnämnda gjorde mig rätt upprörd. Efter att under de senaste tio minuterna ha följt kvinnans framfärd där hon gång på gång var hårsmånen från att antingen krocka med fasta föremål eller mötande trafik, var vi ganska övertygade om att det bara var en tidsfråga innan olyckan skulle vara framme. I bästa fall skulle hon bara skada sig själv och sin egen bil. I värsta fall skulle hon frontalkrocka med en mötande bil och ta flera andra oskyldiga människor med sig i döden. Lyckligtvis har jag idag inte kunnat hitta något om någon bilolycka längs de 40 mil som återstod till kvinnans mål. Förhoppningsvis tog hon in på hotell över natten.

Nu undrar jag vad som egentligen hände när patrullen lät henne fortsätta sin färd? Så vitt jag kan minnas jämställs påtaglig trötthet vid bilkörning med grov rattonykterhet nuförtiden? Om man själv uppger att man är så trött man inte längre vet om man är på väg åt rätt håll - norrut eller söderut - borde det inte vara något snack om saken. Bestämde sig patrullen för att vara snäll mot en gammal dam och därmed riskera allmänheten eller hade man inte koll på lagen?

Oavsett vilket anser jag att polisen i fall liknande detta borde ha bemyndigande att tillfälligt förverka fordonet.

Mina övriga åsikter om äldre förare, rattonykterhet etc hittar ni under trafik.

Lek med livet - framförallt andras

Alltför många byter till sommardäck väl innan vintern slut. Somliga lägger inte om alls till vinterdäck. Varje vinter kan man läsa om "snökaoset" i olika delar av södra Sverige. Kaoset orsakas i stort sett alltid av att människor chansar och inte bryr sig om att lägga om till vinterdäck. Även om man har lagt om till vinterdäck klarar man inte av ens decimetern nysnö. För dessa människor måste det komma som en chock att man i norra Sverige kör på vita vägar. Då är det lätt att förstå hur illa det går för många från södra Sverige som beger sig upp till fjällen.

Nu väntas det komma in ytterligare ett snöoväder till påsk. Än fler kommer att placera bilen i diket - i bästa fall. I värsta fall blir det i fronten på en annan bil, som kanske hade vinterdäck.

Jag hoppas innerligt att polisen ser till att trycka dit varenda en av kommande "snökaos" dikesåkare med sommardäck enligt lagen om vinterdäck.

SvD. Aftonbladet

Som vanligt är det en större tragedi för andra oskyldiga om man kör ihjäl någon än som vållande. Låt oss slippa det.

Den havererade nollvisionen

Det måste ju vara dags för våra politiker och Vägverket att inse att trafiksäkerhetsåtgärderna som vidtagits de senaste åren inte är tillräckliga. Jämfört med året innan dog 10 % fler i den svenska trafiken 2007. Jämfört med 1996 skulle antalet döda ha halverats. I själva verket ligger siffran drygt 200 över målet - 490 döda 2007 mot 540 1996.

Mantrat från myndighetshåll är som vanligt att hastighetsgränserna ska sänkas och fler kameror sättas upp. Den senaste förklaringen är att högkonjunkturen är orsaken till det ökade antalet trafikdöda.

Det är enkelt att konstatera att våra bilar utvecklats enormt vad det gäller säkerhet och skydd sedan 1996. Både avseende bilarnas konstruktion, såsom antisladdsystem, bromshjälp, luftkuddar, deformationszoner men även avseende tillbehör såsom däckens prestanda.

Sedan 1996 är de största skillnaderna på våra svenska vägar att vajrar för att skapa fattigmans mötesfria vägar införts liksom fartkameror. Hastighetsbegränsningarna har självfallet också sänkts.

Det är dags för våra myndigheter att inse att man inte kommer längre med snålåtgärder som sänkta hastighetsbegränsningar och vajrar. Vad som krävs är istället att man tar i med hårdhandskarna mot rattfylleriet (avser självklart även drograttfylleri) och ser till att de trafiklagar vi har efterlevs. Straffet för rattfylleri (självklart även på sjön och i luften) måste vara så kännbart att det avskräcker även i onyktert tillstånd. Ertappas man som rattonykter bör förutom körkortet även ägda motorfordon förverkas, samt ett kännbart fängelsestraff utmätas.

Inom flyget har man en kraftfull reglering avseende bibehållen kunskap och medicinsk status på den som ska framföra ett flygplan. Med regelbundna och täta intervaller måste piloter ge prov på sina praktiska kunskaper, samt genomgå läkarkontroller. Ju äldre, ju tätare läkarkontroller.

I trafiken är det bara att tuta och köra efter att man fått körkortet. Det är inte ens krav på att man ska kunna köra i mörker och olika väder, trots att vi lever i ett land där det halva året är mörkt större delen av dygnet. Att kunna köra i halt väglag får man prova på under någon timme under trafikutbildningen, utan krav på färdighet. Läkar är skyldiga att rapportera om de anser patienter medicinskt olämpliga att köra bil, men i själva verket rapporteras bara en handfull personer varje år. Min mormor hade körkort ända till sin död vid 96 års ålder, men körde inte bil efter att hon (enligt egen uppfattnin) börjat se för illa vid drygt 80.

Jämför man hur många människor som dör varje år i trafiken jämfört med i flygolyckor framstår det som mycket märkligt hur man kan tillåta i princip vem som helst att framföra ett dödsredskap mitt i tättbebyggt område medan det är enormt reglerat vem som får framföra ett flygplan över våra stora norrländska skogar.

Varför inte se till att ändra regelverket och ställa krav på faktiska färdigheter med regelbunden uppföljning? Var femte år fram till 60 års ålder ska man genomföra en uppkörning, därefter var tredje år och efter 70 vartannat år? I samband med detta skall även medicinsk lämplighet intygas.

Här, riksdagsledamöter och övriga i beslutsfattande ställningar, ska ni få fyra exempel på konkreta åtgärder som kommer att förbättra trafiksäkerheten:

1. Riktiga krafttag mot rattonykterhet med mycket kännbara påföljder som gör att det ALDRIG kommer att vara värt att köra onykter.

2. Fler riktiga poliser på vägarna för att komma åt rattonykterhet, undermåliga fordon och trafikbeteende.

3. Ny lagstiftning för införskaffande och innehav av körkort med krav på praktiska erfarenheter och periodisk kontroll av färdigheter och medicinsk status.

4. Snåla inte på vägarnas kvalitet utan bygg riktiga motorvägar där bilar ej möts och där man FÅR köra snabbt.

5. Se till att det finns fartkameror i städer och samhällen också och inte bara där de ger mest avkastningar. Det är betydligt värre för reaktionsförmåga och bromssträcka att köra 50 på 30-väg än 110 på 90-väg. Kameror vid skolor, daghem m m!


Nollvisionen i dagens press:
Aftonbladet 1, 2
DN 1, 2, 3, 4
SvD
Expressen 1, 2, 3
Vägverkets pressmeddelande
HD 1, 2, 3
Sydsvenskan

Tur att man tankade igår då....

Nu vid årsskiftet höjs skatten på drivmedel för fordon med 29 öre för bensin och 55 öre för diesel.

Självklart kan man se ett syfte med detta - att minska bilismen i Sverige och därmed miljöförstöringen.

Dock anser jag det fel att ge sig på dieselbilisterna. Genom att köra på diesel istället för bensin kör man ca 33% mer bränslesnålt än om man kör på bensin. Ser man på bilismen ute i Europa ser man att en överlägsen majoritet av Europas fordon drivs med diesel. Varför? Jo, därför att dieseln är ett effektivare drivmedel. Skulle alla svenskar köra på diesel istället för bensin skulle man kunna minska drivmedelstransporterna avsevärt eftersom vi gör av med betydligt mindre bränsle än vi gör idag med dagens bensinbilar.

Idag är dieselbilarna mycket oförmånligt beskattade trots partikelfilter och andra åtgärder för att minska utsläppen. En modern dieselbil är miljövänligare än en bensinbil. Tyvärr är svenska politiker som vanligt minst tio år efter sin tid och vägrar inse detta.

Etanolbilarna har sedan ett par år marknadsförts som framtidens miljöbil. Faktum är dock att etanolen stjäl resurser från vår och framförallt tredje världens näringsförsörjning. Dessutom är etanolen det minst effektiva drivmedlet av bensin, etanol och diesel.

En större dieselbilspark i Sverige skulle dessutom gynna en omställning till svartlut i framtiden, vilket är ett drivmedel vi i Sverige i princip skulle vara självförsörjande på.

Synpunkter välkomnas som alltid.

Gott nytt år, trots dieselskatten!

Aftonbladet,

Medhåll

För övrigt var det ju roligt att man får medhåll av trafikpolisen att det inte är farten eller vägarna som orsakar trafikdöden utan förarnas beteenden.

Trafik

30-sträckor och utbildning

Överallt läser man om hur effektiva våra svenska fartkameror är för trafiksäkerheten. De beräknas förra året ha sparat 16 liv på våra svenska vägar och det är ju bra. Hastighetssänkningar är det enda sättet att minska trafikolyckorna, om man får tro predikan.

Jag har ingenting emot själva företeelsen fartkameror som sådan. Däremot tycker jag mig skönja lite girighet i utplaceringen av dem. Hittills har jag inte sett en enda kamera utanför en större väg. De kameror som finns i orter sitter längs t ex E 4 eller andra mer trafikerade stråk. Kan det vara så att placeringen längs de mest trafikerade vägarna också ger största möjliga vinst i fråga om inkomster?

Vad jag saknar i Sverige och som man ofta ser utomlands är fartkameror längs vanliga stadsgator och liknande. Speciellt skulle jag vilja se dem utanför byggnader där det rör sig folk med minimalt trafikvett - skolor, daghem och liknande. Utanför dessa institutioner är det med rätta oftast en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Hur ofta ser man inte andra bilister som glatt fortsätter köra 50 km/h, eller kanske lättar lite på gasen och får ner farten till 45 km/h?

Själv tycker jag att våra svenska landsvägar, motortrafikleder och motorvägar generellt sett har en för låg hastighetsbegränsning. Vi har samma eller lägre gränser idag som för 30 år sedan. Jag har en känsla av att bilarna idag är avsevärt mer kapabla att säkert framföras i dessa svindlande hastigheter (Skrotbilarna får väl besiktningen i så fall sätta en maxfart på?) Jag ser inga problem med högre hastigheter på de vägar där körriktningarna är separerade av vajer eller räcken och jag tror inte bilisterna blir farligare för det. Höjer man hastigheten från 110 till 130 km/h har man höjt den med 18 %. Kör man 50 km/h istället för 30 km/h har man höjt hastigheten med 67% och gjort sin bromssträcka nästan 3 ggr längre. DET är farligt.

Något jag också gärna skulle se är periodiska förnyelser av körkortet som blir tätare ju äldre man blir, liknande de för flygcertifikat. Vid förnyelsen krävs ett nytt läkarintyg och en förnyad "uppkörning" och kunskapskontroll. De två sistnämnda borde kunna hanteras av körskolorna. Genomför man inte något av dessa tre steg förfaller körkortet. På detta sätt skulle man bättre fånga upp de medicinskt olämpliga förarna, liksom avsevärt höja kompetensen hos landets bilförare. Visst skulle det kosta, men säkerligen också förbättra trafiksäkerheten mer än 345 nya kameror. Läkare anmäler idag mycket sällan äldre människor som olämpliga att köra bil eftersom det känns kymigt gentemot patienten. Min mormor hade körkort fram till sin död vid 96 års ålder. Hon förstod dock att inte köra bil, men legalt hade det inte funnits något som hindrade henne.

Mer vett i trafiken, tack... och trafikpolitiken.

Edit (15:15)

Robert Collin håller tydligen med mig om att kamerorna på de stora vägarna mest är för statistiken. Aftonbladet