Härom dagen publicerades major Peter Neppelbergs brev till ÖB, där Neppelberg förklarade sin avsikt att inte skriva på det nya anställningsavtalet. Förutom ÖB medadresserades även ett antal försvarspolitiker, vilket senare ledde till att Peter Jeppson, socialdemokratisk riksdagsman och tjänstledig officer ställde en fråga till försvarsministern om hur obligatoriet handhas. Nedan publiceras ytterligare ett brev. Den här gången från kapten Jörgen Olsson till försvarsminister Sten Tolgfors. Vidare kommentarer nedan brevet.
"Bäste Sten
Jag skriver till dig med anledning av det nära föreliggande kravet på undertecknande av nytt anställningsavtal för anställda inom Försvarsmakten. Som du känner till finns ännu inget avtal färdigt och i dagsläget står de anställda inför valet att skriva på ett avtal utan angivna detaljer kring utlandstjänstgöring - exempelvis omfattningen av stödet till våra anhöriga, tjänstgöringsfrekvens samt ersättningsnivån. Om vi väljer att inte skriva på eller tackar nej till detta ofärdiga avtal blir vi i förlängningen uppsagda från Försvarsmakten och står utan sysselsättning och försörjning.
Denna situation liknar mest av allt en kollektiv utpressning som berör var och en av Försvarsmaktens personal.
Jag är övertygad om att du som Försvarsminister inte i något sammanhang skulle skriva på ett avtal där detaljerna ännu inte utarbetats. Det skulle vara som om att skriva under en försvarsbudget utan siffror och därmed gav Försvarsmakten fria händer att fylla i summorna på varje utgiftspost i efterhand..
Hur tänker du som Försvarsminister hantera denna akuta situation som vänder upp och ner på livet för drygt 25 000 människor som har anställning inom Försvarsmakten?
Bästa hälsningar
Kn Jörgen Olsson"
Neppelberg och Olsson är ingalunda ensamma om att vara bekymrade om innebörden av det nya anställningsavtalet. De försvarsmaktsanställda som valt att vara medlemmar i Officersförbundet fick i veckan Officerstidningen där ÖB intervjuas. För många försvarsmaktsanställda i huvudbry över det nya avtalet kan det nog vara läge att rama in tidningen eller lägga den i bankfacket eftersom ÖB ger svar på en av de frågor som mest oroat arbetstagarna, "När avser Försvarsmakten att kommendera folk i utlandstjänst?"
ÖB: "Det är normal personalplanering i dialog med den enskilde som gäller. Ingen kommer att tvingas. Har du hinder, fysiska, psykiska eller något annat problem just nu i din sociala situation som sätter käppar i hjulet, då är det så - och då ska vi ta hänsyn till det på ett adekvat sätt."
På samma sätt ska nog de av oss som är fullmaktare fundera både en och två gånger innan man tar tjänstledigt och skriver på det nya avtalet. Åtminstone tills juridiken klarlagts, precis som ÖB svarar i artikeln i Officerstidningen. Fram till uppsägningen har man alltid möjlighet att ändra sitt tidigare beslut och för en fullmaktare kan man då sitta lugnt i båten och invänta klarläggande av juridiken. Samtidigt ska man vara medveten om att arbetsgivaren alltid kan omplacera en arbetstagare inom landet. Man kan dock inte bli avskedad, vilket i dagsläget inte verkar helt omöjligt om man söker tjänstledigt från sin fullmaktstjänst och skaffar en parallell ny anställning med obligatorium.
Ett utlandsobligatorium är ofrånkomligt. Det är egentligen inget snack om saken. Däremot kan man ha tusen och en åsikter om hur förarbetet med obligatoriet genomförts. Över en natt skapade man en förtroendekris mellan anställda och försvarsmaktsledning och det helt i onödan. Förhållandet har redan tidigare varit något skört, värre så i vissa yrkesgrupper än andra. Inom det ledarskap som man idag utbildar i på Försvarshögskolan och anser sig utöva inom Försvarsmakten, nämligen "Utvecklande Ledarskap", är tre av de positiva egenskaparna en ledare kan ha att denne
- "strävar efter att uppnå överenskommelser om vad som ska göras"
- "talar om vad som väntar när målet uppnåtts"
- "resonerar med medarbetare om vad som ska göras"
Förtroende tar lång tid att bygga upp, men går snabbt att förlora. Vad Försvarsmakten minst av allt hade behövt idag inför framtidens utmaningar, bl a i form av ett helt nytt personalförsörjningssystem, är att personal och ledning inte delar ett ömsesidigt förtroende.
Majoriteten av alla anställda kommer att underteckna det nya anställningsavtalet, men vad skulle resultatet bli om det fanns ytterligare en valruta intill där den anställde tillfrågade om hans eller hennes förtroende för Försvarsmaktens ledarskap hade ökat eller minskat i samband med omregleringen av anställningsavtalen?
Snart blir det en ny enkät i frågan.
53 kommentarer:
I 2006 års riksdagsval fick Miljöpartiet sitt starkaste stöd i kommunerna Stockholm, Umeå och Lund, där de fick över 9% av rösterna.
För övriga partier såg det ut så här:
Moderaterna
Folkpartiet
Centern
Kristdemokraterna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Den bild av utvecklande ledarskap som ges i inlägget känner jag inte igen vare sig från FHS eller från verksamheten. Att delge vad som förväntas och ge mål och inriktning känner jag igen samtidigt som jag känner igen att anställda tillsammans får komma fram till huret...men att alla tillsammans i någon slags koncencuslösning ska komma fram till vad det är som ska göras har jag aldrig hört...
Det finns med i underlaget. Det ska väl dock sägas att det inte är "toppen" av ledarskapet i UL, även om det hör till de positiva sidorna. Ska man plocka ur de egenskaperna kanske man ska framhäva "ger erkänsla åt medarbetare som gör etiska överväganden, diskuterar inför beslut vilka värden som är viktiga, säger och gör samma sak, m m. Det är ett stort smörgåsbord, men i högsta grad subjektivt utifrån betraktaren.
Måste instämma i det Anonym 23:47 säger.
I den här frågan verkar det finnas en osaklig förväntan på ledarskap, föregångsmannaskap, förtroendeskapande och annat strunt.
Det är väl i krig dom grejjerna kommer till användning. I fred är det hårdare tag i sådana här lägen.
Med förtroende är det samma sak som lojalitet, den måste vara dubbelriktad. Som anställd bör man känna lojalitet med sin arbetsgivare, men samtidigt bör man mötas av lojalitet. Det är där det bristen i Försvarsmakten och på andra ställen.
Fundersam
Jag blir mer och mer konfunderad. Detta kan knappast ha kommit som en överraskning, och det har funnits i nyanställdas kontrakt sedan 04. Det gamla gardet är varken intresserade eller motiverade för detta.
De som nu läser till officerare är väl medvetna, har familj som känner till vad som kommer ske och dylikt. Utbildningen riktas mot internationell tjänstgöring. Ändock klagas det på oss från det gamla gardet, att vi inte kommer klara kraven som ställs när vi kommer ut.
Ja, efter denna karusell håller jag inte med. Uppenbarligen så är vi bättre formade och anpassade för det nya än "de gamla".
Bra synpunkt 07:35!
Alla bör ta sig en funderare över innebörden av det inlägget.
Hur står sig min trovärdighet mot underställda med obligatoriet om jag väljer att inte skriva på?
Hur uppfattas jag av underställda?
På insatsförbanden sker nu ett bemanningsarbete för att bemanna IO2011. Det innebär att oavsett om du skriver på eller inte så kan uppsägning bli aktuell. Vissa förband har inte fastställda TOEM vilket innebär att man bemannar efter ett föreslaget spelkort som blivit sanning. Inget färdigt avtal, ingen färdig organisation.
Något att suga på nästa gång någon säger trygghetsstiftelsen!
Jag förstår inte problemet, gillar man inte avtalet så säg upp dig. Om man tror att arbeta inom FM är ett livstidsarbete idag så bör man nog fundera vad man ska göra istället.
Tiderna förändras och det bör individerna också göra.
Det verkar som om vissa verkligen inte fattar ett dugg vad detta handlar om!
@23.47 - 10.55
Det här har ingenting med obligatorium för utlandstjänst att göra! Jag UPPREPAR! Ingenting!
Det handlar om ren kutym att ha avtal klara för en hel organisation när avtalet skall undertecknas... Det är ju som vissa påpekar igångsatt för över 7 år sedan. Hur i H-E kan detta inte vara klart i Försvarsmakten. Tro inte att det kommer bli bättre i framtiden när nya avtal, enskilda eller kollektiv, skall förhandlas. Försvarsmakten har i detta ärendet visat ett synerligt dåligt föregångssätt och förtroendekrisen kommer att kasta en skugga över organisationen under många år framåt!
JA till Utlandstjänst!
Nej till en usel Arbetsgivare!
/ En som skriver JA men som tröttnat på organisationen och letar efter något annat att göra efter 15 innehållsrika år!
Återigen dessa inlägg om att "passar det inte så säg upp dig!"
DET ÄR JU INTE DET FRÅGAN HANDLAR OM!!!
Det är oerhört oempatiskt att dissa kollegors oro med den inställningen! Var finns föregångsmannaskapet och en god värdegrund i det resonemanget?
Till alla ni som häver ur er att: "alla måste ha samma anställningsavtal som de som skrivit på i samband med anställning" si, eller "passar inte avtalet så säg upp dig" så. Jag förutsätter att ni går till banken när ni skall ta upp huslån och accepterar att "bara ni får pengarna nu så kan vi ta villkoren efter att vi gjort tillträde".
Problemet ligger i att AG sedan facket i våras begärt att man förhandlar/preciserar villkor och avtal styvnackat motsatt sig denna begäran och avfärdat den med att den anställde skall lita på att FM vill vara en "god och attraktiv arbetsgivare". ALLA Flygvapen- som Marin- som Arméofficerare förtjänar att veta vilka villkor som gäller för den omreglering som begärs av dem, även de som redan skrivit på!
Bara för att man inte tydliggjorde avtalen 2004 när kadetter skulle skriva på inför anställning är det inte OK att göra samma misstag igen. Frivilligheten till internationell tjänstgöring är en del av nuvarande anställningsavtal, ett obligatiorium en egentlig försämring av samma villkor vilka därmed SKALL förhandlas och preciseras INNAN de anställda avkrävs ett ställningstagande!
Flytta fram datumet och räta ut frågetecknen så kan nog delar av förvärrade förtroendeklyftan mellan FML och de anställda överbryggas!
/"Halvgammal" officer (anställd 2000)
För att använda en gammal liknelse:
Vissa på linan på Volvofabriken tycks vilja fortsätta bygga P1800 och kräver att få reda på hur marknaden ska se ut om 10 år för att fortsätta bygga bilar.
Vilket är en otroligt dålig jämförelse.
Hur är det med Officers-förbundet egentligen under hela denna cirkus har jag i alla fall inte hört något av dem alls? De verkar tysta som graven.
Jag tänker mig om detta hade påverkat metallarbetarna istället så hade Metall och LO tagit i rejält och det hade blivit strejk.
Fackföreningarna rör sig i kulisserna såhär "fem i tolv". Även de har förlamats av FM's tuffa inställning. Att sedan fackets främsta uppgift är att se till att medlemmarna har trygghet i sin anställning gör det svårt, utifrån FM's villkorslösa krav, att rekommendera medlemmarna till något annat än att skriva på. Hur skulle det se ut om OF rekommenderade officerare att inte skriva på och sen fick de sparken. Jovisst, man lär stötta den enskilde i AD men prejudicerande fall ger att även om en arbetsgivare fälls så behöver det inte innebära att man får tillbaka jobbet. Kan dock bli en hygglig "fallskärm".
"Mickes" reflektion avseende stora fackförbund som Metall och LO satta i liknande situation är nog dock korrekt. Det hade nog blivit ett j-la liv. Så fungerar dock inte vi försvarsanställda, vi är trots allt utbildade att lyda order...
@14.04
Hur många arbetare eller tjänstemän på Volvo hade skrivit på ett anställningsavtal in blanco där ledningen fyller i lön och villkor samt rättigheter i efterhand?
INGEN!
Du har inte heller fattat vad det handlar om.
För utlandstjänst.
För obligatorium.
För ett avtal där man vet vad man får...
"Hur står sig min trovärdighet mot underställda med obligatoriet om jag väljer att inte skriva på?
Hur uppfattas jag av underställda?"
Som en chef med omdöme?
En sådan som inte köper grisen i säcken och inte 'antar' eller 'förutsätter' mer än nödvändigt, och som tar information från motståndarsidan med en ordentlig nypa salt.
Nu ligger Officerstidningen på Officersförbundets hemsida.
20.11: Tack!
@Obertan
De hade bedömt skrivit på för att behålla jobben.
Det finns fall där verkstadsarbetare gått med på sämre villkor och lägre lön för att säkra anställningarna.
Det finns ett utlandsavtal och det finns nu givna förutsättningar för internationell tjänst. Förbanden har att rotera på de tjänster som finns just nu och de som planeras i närtid.
Flera debattörer har krävt bättre villkor och helt givna förutsättningar för att skriva på. men är det någon idé att skrika efter att få reda på vad som ska hända i framtiden? Vi har ju inte haft val ens?!
Det är ju politikerna som styr.
Mina civila anställningar har varit betydligt mer utsatta för förändringar än Försvarsmakten under motsvarande tid. En civil karriär är nog inget för officerare som inte kan ta detta.
@20.49
Jag är medveten om att det finns de som tagit ett sämre avtal för att behålla jobbet. Det hade jag också gjort.
Skillnaden här är att vi inte vet avtalet. Vi har ingen aning om vad det ska landa i.
Avtalsförhandlarna på HKV finns inte. Det är vakanta till 100%.
FM har haft många år på sig att komma fram till något men man har inte ens försökt.
Vi har alla många kollegor som lyckats och trivs i det civila. De säger att ledarskapet inte alltid är bättre.
Men jämförelsen är undermålig. Officerare ska skickas till oroshärdar med risk för eget liv.
De kollegor som gått till det civila säger nästan alla att officersyrket är fantastiskt bra.
Men i det civila får man betalt för jobbet. Och man skickas inte till Afghansitan...
@ Micke och Obertan
Detta går nu att läsa i Officerstidningen: "Rättspraxis från liknande ärenden/frågor ger dock vid hand att arbetsgivare hittills rönt stor framgång i frågan om att kunna säga upp individer som inte accepterat
omregleringar av anställningsavtalen med anledning av ändrade krav/inriktningar på
verksamheten."
Där finns bedömt svaret på vad Volvo-folket gjort, trots Metall och andra stora fackorgan.
Jag är mycket glad över debattviljan på forumet, det visar att det finns passionerade officerare kvar som ännu inte blivit luttrade. Oavsett hur det går denna gång så måste någon våga stå längs fram i fortsättningen också. Själv lämnade jag in mitt NEJ till C HR idag.
Jag ställer upp på fler utlandsmissioner – men vägrar skriva under ett nytt avtal utan att veta vad det är jag binder upp mig för. Att utlandstjänst är en naturlig del av den framtida tjänsten för flertalet är självklart, men sättet det har skötts på med ”midnattsbrev” har lämnat en mycket dålig eftersmak.
Jag hoppas nu på uppsägning 31 okt så att jag kan nyttja trygghetsstiftelsen snarast för att läsa vidare.
Nu räcker det efter 15 år i Firman.
Jag misstänkter att de flesta på denna sida som inte fattar vad det handlar om och "dissar" oss som känner stark oro vad det är vi är på väg in i, måste vara armeofficerare! De säger JA till allt bara de får öva lite soldater, få lite övn dygn och ibland åka på mission. Gör alltid som arbetgivaren säger och kör med svarta boken på kompaniet! Misssköter sina inplaceringar på förbandsnivå och alltid ondgör sig över flygets och marinens höga lönelägen!
Hade ni haft lite med förstånd hade ni tänkt till en gång till innan ni sagt ja. Hur lätt kommer det att bli att förhandla fram något nytt utlandsavtal tror ni????? Idag har vi Nordens sämsta avtal. Vi kommer snart att ha europas sämsta avtal om vi inte går samman och sätter press på arbetsgivaren.
Det kanske är så att lönen i försvarsmakten återspeglar var de smartaste tjänstgör????
// Förhandlaren
Det går rykten om att överstar och högre är exkluderade från den internationella arbetsskyldigheten . De behöver alltså inte skriva på. Är det någon som kan bekräfta detta? Om det nu skulle vara sant ..... Då försvinner ju allt som har med föregångsmannaskap och fötroende för chefs och ledarskap! / Erik K
Erik K: Det är ett ogrundat rykte. De lyder under samma regler.
Som några redan skrivit så är det omöjligt för FM eller vilken annan arbetsgivare som helst att presentera ett avtal som skulle kunna täcka alla eventualiteter. Själv tycker jag att det finns tillräckligt med information tillgänglig för att kunna ta ställning.
Ni som nu har svårt att ta ställning. Vad är det för frågor ni undrar över?
@ kapten 21:44 jag har fått det förklarat för mig att svarar jag nej och blir uppsagd, då gäller inte trygghetsstiftelsen. Är det så eller inte? Vilken soppa detta är! /Krister
Trygghetsstiftelsens fjortonde paragrafen gäller om du har mindre än fyra år kvar till pension efter uppsägningstidens utgång. exempel 55 år ett år uppsägning, vid 56 OK om du tänkt sluta vid 60, ej fullmakt. Förklarad i arbetsbrist.
Men Sydöstran skriver idag F17 o lite mer ska bort städning förbereds nog
@ anonym 23.17 & Wiseman 00.32
Nej, det är ingen skillnad på överstar eller högre i detta sammanhang - myndigheten anför ju numera solidaritet som huvudargument för den dåliga hanteringen av ärendet.
Dock var det några "Ljushuvuden" som när frågan diskuterades på ett chefsmöte 2009, inför kravet om omreglering för nivåhöjande utbildning, föreslog att hela chefskretsen frivilligt skulle omreglera sina avtal som goda "föregångsmän".
Halleluja, skrek hela FML och erbjöd chefskretsen frivillig omreglering, varvid de flesta sprang benen av sig för att frivilligt och okritiskt omreglera sina avtal. Med ett uns av eftertanke hade denna grupp kunnat utöva sin integritet och inflytande och fått myndighetesledningen att ta saker i rätt ordning. I stället, ivriga att framstå som bäst i klassen inför nästa befordringsrunda, teckande de flesta om sina avtal "In blanco".
Det är samma chefskrets som ÖB refererar till i senaste officerstidiningen där han säger:
"– Jag har haft dialog med förbandscheferna.De var överens, nästan enhälligt."
I samma officerstidning kan man läsa i ledaren:
"Vi i Officersförbundet har samverkat det här i oenighet och
även den MBL § 14 förhandling
som därefter genomfördes, avslutades i oenighet."
ÖB väljer således att lyssna på en handfull befrings***a ja-sägare istället för de som representerar samtliga hans anställda (militära som civila då alla ATO är eniga i frågan).
En föregångsman ????
Enligt ett ännu inte bekräftat rykte från HKV diskuteras nu en snabbhetspremie för de som skriver på avtalet direkt.
Premien ska vara i form av en skär T-shirt med texten "Lojal mot Göran" på ryggen.
Samma rykte säger att FM har beställt 10000 tröjor för att klara anstormningen.
Angående just detta; hur svårt kan det vara att byta jobb? Finns väl inget som tvingar den som inte ställer upp på arbetsgivarens nya inriktning. Hur skulle ett civilt bolag hantera detta? Styrelsen och VD´n är överens. Bolaget ska göra annat ett tag. Aktieägarna tror på detta. Den anställde vägrar. Synd. Glöm inte att lämna in nycklarna när du går ut genom dörren...för de yngre i företaget behöver nycklarna när de ska in på måndag.
Sluta pip om alla förändringar, börja agera och gör något åt det hela istället!
Dr Blå
@ Dr Blå 10.54
Du sällar Dig till kategorin som inte kan eller vill förstå.
Det är inte ATT det är ny inriktning på företaget som upprör.
Det är HUR styrelse och VD hanterar ominriktningen.
Trillade poletten ned ?
@ dr blå.
Hur skulle svensk arbetsrätt se ut om alla hade gjort som du förespråkar?!
Många kommer att byta jobb, men självklart måste det påpekas hur jävla illa detta är skött!
Se "Kaptenens" inlägg här. Han är inte ensam.
@cynisk
Att AG kan agera som de gjort råder det inget tvivel om.
Däreomt så har en volvoarbetare aldrig behövt ta ställning till ett "in blanco"-avtal.
Det är en sak att skriva på ett sämre avtal. Men då vet man vad man får...
@Obertan
Precis som signaturen CS undrar jag vad ni ska ha svar på och som det går att svara på?
Det finns ett anställningsavtal, ett utlandsavtal, en politisk ambition för internationell tjänst samt en truppnumerär. Dessutom finns en inriktning om att insatsfrekvensen inte ska överstiga 1:4.
Dialog om detaljer angående kommande insatser för man lämpligtvis med sin förbandschef under PU-samtal och då femårsplan eller motsvarande tas fram.
Det är testat och fungerar.
Dock uppfattar jag att folk inte är nöjda med villkoren och i stället skyller på metodval och osäkerhet.
@Krister
I det andra brevet till försvarsmaktens personal står följande:
Om du inte svarar, eller väljer att svara nej…
…riskerar du att bli uppsagd p.g.a arbetsbrist. Detta eftersom det inte kommer att finnas
befattningar att placera anställda på där det inte finns krav på internationell arbetsskyldighet.
Enligt FM forum kring det nya avtalet finns följande att läsa:
Vad händer om medarbetaren tackar nej till att omreglera sin anställning?
Då riskerar individen uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta eftersom kravet på internationell arbetsskyldighet kommer finnas på alla befattningar i Försvarsmakten.
Om en medarbetare säger nej och blir uppsagd på grund av arbetsbrist, omfattas han eller hon då av Trygghetsavtalets möjlighet till åtgärder?
Ja.
Om du blir uppsagt pga. arbetsbrist så skulle de innebära att du omfattas av Trygghetsavtalets 3§.
Vi syns på arbetsförmedlingen.
En kommentar till varför jämförelser med Volvo är bristfälliga.
En förutsättning för att militärer ska kunna utföra den politiska viljan inom ramen för en bred risk- och hotbild är en stark professionell socialisering med en demokratisk värdegrund och en tydlig förmåga till självständig agerande. Omständigheterna under vilka vi förväntas utföra vår verksamhet gör att yrket är svårt att jämföra med andra.
Den viktigaste delen av professionen för många officerare är kårandan, kårandan som ger mening och motivation till individen att utsätta sig för situationer som annars skulle upplevas som för skrämmande och osäkra. Kårandan är vid sidan av reglerna och etiken grunden till att det finns en profession som utgör en lojal, värdegrundsstyrd yrkesgrupp som fullgör den politiska maktens militära vilja.
En förutsättning för kårandan är att uppträdande, ritualer och belöningar är bestämda och accepterade av arbetsgivaren och de anställda. Att nu genomföra en stor omdaningsprocess från arbetsgivarsidan med omfattande omorganisationer och nya krav på de anställda utan att ha klarat ut vilka regler som gäller, ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, hotar följaktligen officerens upplevda kontrakt och identitet.
Därför är officerare som yrkesgrupp mer beroende av att avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren upplevs som tydliga och accepterade.
Det är i alla fall min bild.
@ Cynisk
Då jag har ett par avtalsförhandlingar med AG bakom mig så kan jag berätta att de avtal som man varit överens om i förhandlingsrummet, angående hur det skall tillämpas och vilka problem det är till för att lösa.
Även dessa har varit föremål för omskrivningar av vad man menade och egna juridiska omtolkningar som gjort möjligt att skita i intentionerna av avtalet!
Så du måste förstå att det är väldigt frustrerande att mer eller mindre bli utpressad att skriva på innan jag egentligen kan ta ställning till vad jag skall skriva på !
Dessutom så vad gäller 1:4 i insatsfrekvens eller att ta social hänsyn ... ja i den bästa av världar där allt rullar och insatsorganisationen är fullt bemannad.
Men om du tror att man kommer att minska på åtaganden bara för att se till att en "inriktning" skall efterlevas så tycker jag att du skall byta namn från Cynisk till Godtrogen
Så som vissa andra redan sagt ....
Ni som tolkar det som att vi är emot utlandtjänst har helt fel !!
Det vi är emot är hur frågan är hanterad och vad det kan få för konsekvenser i framtiden!!
/ Kn Jörgen Olsson
@Kn Jörgen Olsson
Även jag har mer erfarenhet än livet på kompaniet.
Målsättningen är egentligen 1:6 men jag har insett vart hän det bär och skrev därför 1:4.
I övrigt så står det klart för de allra flesta vad som förväntas dem de närmaste åren.
Många väljer att bortse från det uppenbara och tycker att det är för jävligt att de har fått tillbringa sommaren med att överväga fortsättningen på den militära karriären. Ställ er själva frågan om när det hade passat sig att ta ställning?
Vi har haft mer än sex år på oss men många har valt att blunda för det som komma skulle.
@Kapten
En inte allt för liten del av kårandan är föregångsmannaskap och följarskap.
Om min tjänst innefattar lösandet av uppgift internationellt och mina DUC har internationell tjänstgöringsplikt så är valet lätt för mig. Självklart skriver jag på.
Den dagen jag inte är beredd att åka ut så säger jag upp mig.
@cynisk
En politisk ambition för int tjänst?
En inriktning om insatsfrekvens?
Och så undrar ni vad mer vi behöver veta?
Avseende insatafrekvensen så vill AG kunna beodra ut oss i ett år. Sen bör man varar hemma minst sex månader innan man ska kunna beodras ut igen. C ATS kan dock göra undantag avseende tiden mellan insats. Så rent teoretisk kan man beodras ut ett år, vara hemma en månad och sen beodras ut ett år till. Med ett sämre avtal än nu eftersom nuvarande avtal snart går ut.
Får jag något extra om jag beodras ut inom sex månader från senaste insatsen?
Hur många leaver får jag isf? Lön?
Som sagt, dagens avtal går snart ut om inte jag fattat det fel...
Om jag blir beodrad att åka ut, vilket är högst troligt, och söker föräldraledigt. Vad gäller?
Om jag anser mig ringrostig i min tjänst. Vad gäller?
Jag vet inte vad du har för huvudtjänst men inom ex medicin, herculespiloter, EOD, UND, UAV mm så finns en befogad oro. En del kommer att skickas i högervarv till utlandstjänst. Som idag fast de får inte själva välja när...
Om jag blir beodrad att åka på en befattning jag inte anser mig lämpad för, eller om jag inte har förtroende för min chef eller för mina underställda, vad händer då?
Om de inte har förtroende för mig? Vad händer då?
5-årsplan. Jag har fått ett par i min karriär. Den ena höll sex månader. Det varade längst...
Dialog med förbandschef om framtid behöver inte fungera. Också testat...
Så cynisk, vad är villkoren i ovan nämnda exempel? Ni som säger att de finns...
@Obertan
Det nuvarande utlandsavtalet ska omförhandlas men tills det skett gäller det.
Inriktning finnes och policyn anger ett år hemma mellan insatser.
Insatserna anpassas allt mer för att passa arbetstagaren gällande insatstid mm. När jag gjorde min första mission för mer än 15 år sedan var det betydligt sämre än idag.
Tjänstledigt kan man få även efter påbörjad insats och med obligatorium. Det genomförs varje mission.
Pre-deployment-training genomförs av de allra flesta inför insats. Det är ytterst få som inte behöver det så jag ser inte varför du inte skulle få det om du var rostig? Finns det något som tyder på att FM vill skicka ut dig i dåligt skick?
Visst finns det områden som är MYCKET hårt ansträngda som de du räknat upp men även det hanteras av arbetsgivaren genom specialrotationer och rejäla lönepåslag. Det sistnämnda använde ATS för att få ut IEDD-personal i år.
I mitt skrå är det hög insatsfrekvens och det är slitigt, så slitigt att många funderar att byta skrå. Kamratskap och vetskapen att vi gör bra jobb håller oss kvar. Det tillsammans med den delaktighet vi har i planeringen. Det är inte fråga om "om" man ska åka utan "när" man ska åka igen, och igen.
Förhoppningsvis får du en ny chef som bättre förstår kraven så att ni tillsammans kan planera för insats. Det verkar som att det är där som ni ska jobba hårdare, att få till ett vettigt ledarskap på förbandet.
Och är det så att man inte vill åka så är det upp till var och en att inte göra det och säga upp sig.
Både teoretiskt och praktiskt kan FM beordra dig till Afghanistan redan idag även utan obligatorium.
En aspekt som många missat och som hittills inte dykt upp i diskussionerna är kraven på individens egen färdighet och att Försvarsmakten måste ställa högre krav på denna och framförallt avsätta resurser för att individen ska kunna hålla en hög personlig färdighet. Det är synnerligen av godo att så blir fallet.
Inriktningen för förbanden är 1:7 - 1:4. För individen kan detta vara helt annorlunda. Blir det akuta vakanser i ett insatt förband måste man plocka ur andra förband på hemmaplan och då krävs det att man är förberedd.
I inriktningen för den internationella tjänstgöringen anges en insatsfrekvens på 1:3 som högsta rekommenderade, men inte som absolut gräns.
Enligt utlandsavtalet definieras att ett barn som vid delad vårdnad bor mindre än halva tiden hos den anställde inte räknas som barn.
En av frågorna som arbetsgivaren (kraftfullt) inte svarar på är vad som anses som giltiga och ogiltiga skäl för att inte åka på internationell tjänst. I tidigare kommentarer har gräns vänster och gräns höger efterlysts.
Vilka av följande skäl är giltiga, ogiltiga eller ligger i en "gråzon"?
* Ny flick-/pojkvän man vill bygga relation med på hemmaplan.
* Ensamstående med hund.
* Ofta och regelbundet anlitad barnvakt av syskon/vän som är ensamtstående med barn.
* Gravid fru/sambo/flickvän.
* Delad vårdnad med barnet boende hos sig var tredje vecka.
Att överstarna glatt skrivit på är inte så konstigt. Enligt rykte finns det många överstar och få utlandsbefattningar på överstenivå. Karriärsfrämjande flaggviftning med låg risk kan jag också ägna mig åt. Jag tror dewssutom att de flesta överstarna har en familjesituation där barnen är i tonåren eller passerat tonåren och familjen redan är van med övningar och arbetsintensiva perioder.
Men för civila är risken odefinierad. Det behövs väl förrådsmän, IT-tekniker och stabsmedlemmar i Afghanistan också? När blir FM behov större än tillgängliga "frivilliga" och på vilka grunder väljer man då vem man skickar?
/M, civilanställd som funderar på annan arbetsgivare
M sa
"* Ny flick-/pojkvän man vill bygga relation med på hemmaplan.
* Ensamstående med hund.
* Ofta och regelbundet anlitad barnvakt av syskon/vän som är ensamtstående med barn.
* Gravid fru/sambo/flickvän.
* Delad vårdnad med barnet boende hos sig var tredje vecka."
Sannolikt är ingen av de skälen tillräckliga för att inte tjänstgöra utomlands, då hade FM berättat det. Jag hoppas i alla fall inte att de är tillräckliga för i så fall skulle en alltför stor del av officerskåren vara oanvändbara under alltför lång tid och övriga få ta en alltför stor del av arbetsbördan. Möjligen skulle den delade vårdnaden kunna få leda till ett uppskov intill en annan lösning är ordnad.
Men avgörande för att lyckas med att hålla ihop både familj och yrkesliv är planering och kommunikation med sin arbetsgivare. Vi har femårsplanen och utvecklingssamtal. Verktygen finns och fungerar de inte så är det främst ens eget eller den närmsta chefens fel. Det kan man påverka.
Det brukar vara populärt att jämföra med USA när vi pratar villkor. För mig ter det sig något märkligt eftersom vi ofta bara tittar på deras positiva delar. Inget av ovan hade varit giltiga skäl att stanna hemma förutom om den planerade födseln ska ske inom en månad från den planerade rotationen. I de fallen beviljas en månads uppskov.
@ CS
Jag hoppas att du inte sitter i ledande befattning, men det är väl precis vad du gör. Samma inställning som FML.
"Sannolikt är ingen av de skälen tillräckliga för att inte tjänstgöra utomlands, då hade FM berättat det. Jag hoppas i alla fall inte att de är tillräckliga för i så fall skulle en alltför stor del av officerskåren vara oanvändbara under alltför lång tid och övriga få ta en alltför stor del av arbetsbördan."...
"...Men avgörande för att lyckas med att hålla ihop både familj och yrkesliv är planering och kommunikation med sin arbetsgivare. Vi har femårsplanen och utvecklingssamtal. Verktygen finns och fungerar de inte så är det främst ens eget eller den närmsta chefens fel. Det kan man påverka."
I vilken värld lever du? Varför skall jag som AT tvingas lägga upp hela mitt sociala liv på obduktionsbordet för skärskådning. Vem skall värdera dessa när inte ens en formulerad policy finns? Rövslickeri kommer premieras i än större utsträckning med andra ord...
Och ditt resonemang avseende USA haltar betänkligt. Vill du åberopa de tvingande delarna i deras avtal så SKALL du även diskutera förmånsdelen (skattebefriad "overseas duty", anhörigstöd mm).
Jag vidhåller att jag är positiv till utlandstjänstgöring och att ett obligatorium är av nöd tvunget med kommande lagar och tilldelning av uppgifter. FM kan välja på vilket sätt man inför detta, och man valde en riktigt rutten väg.
Önsketänkade, Resursslöseri, Ansvarslöshet
Gör om, Gör rätt!
@CS
Som jag ser det så är det väl enbart den delade vårdnaden som borde vara giltigt skäl. Möjligen graviditetens sista månad och de första två månaderna efter beräknad/faktisk födsel också.
Fast när det gäller din tolkning av FM så finns det ju två sidor av myntet. Om om man som anställd tolkar FM direktiv och svävande svar just så generöst som generaler m.fl. ger sken av, så ska de övriga punkterna vara giltiga också.
När det gäller delad vårdnad kan barnets andra förälder ha ett jobb som kräver regelbundna tjänsteresor och då är frågan vilkens arbete som är viktigast...
Sedan finns det säkert de som kan genomföra en utlandstjänst med betydligt "svårare" förhållanden än så, men som ändå får till "hemmapusslet" på ett tillräckligt bra sätt.
När det gäller långsiktig planering av personal så är det en fin tanke och jag har som civilanställd ingen egen erfarenhet. Men min bild är att den långsiktiga planeringen i bästa fall har en 50% chans att verkställas.
När det gäller jämförelsen med USA så haltar den något, eftersom FM även inkluderar SAMTLIGA civila befattningar i den internationella tjänstgöringsskyldigheten samtidigt som man vägrar att ange några som helst ramar för vad som är giltiga "stanna hemma"-skäl eller inte.
@CS
På ett sätt är det bra att det finns människor som du, personligen skulle jag önska att det inte var i samma organisation som jag tillhör.
Det finns ett par faktum som du inte verkar kunna ta till dig:
Det gamla utlandsavtalet omfattar personal som ingår i utlandsstyrkan. Det finns ingen utlandsstyrka när insatsförbanden är uppsatta, således gäller inte det avtalet.
Det ÄR dåligt ledarskap att tvinga sin personal att genomföra något som man själv inte skulle göra. FML skulle ALDRIG skriva på ett "in blanco"-avtal.
Tänk dig en situation som denna i en inte alltför avlägsen framtid: Personalkostnaderna ökar sannolikt när yrkesförsvaret kommer igång fullt ut (individer inom FML tycker redan de är för höga med nuvarande avtal). Ett avtal för de anställda som skall åka med sitt förband på utlandstjänst skall tas fram.
Varför skulle arbetsgivaren välja att öka ersättningarna för denna personal och därmed kostnaderna?
Varför skulle arbetsgivaren bibehålla de "höga" ersättningsnivåerna som bidrar till de höga personalkostnaderna?
Man behöver ju inte längre locka personal utomlands, man kan ju beordra!
Jag ser framför mig att 1,3- koefficienten försvinner, likaså utlandstillägget om 8000 Sek. Missionstillägg- varför det? Du tillhör ett insatsförband som har till uppgift att verka internationellt.
Jag vet att detta är ett krasst synsätt, men min tid i FM har visat att det är så här våra nuvarande chefer beter sig, "obligatorie- ärendet" är ett lysande exempel på det.
Det är en sak att vara lojal- en helt annan att vara dum!
Jag räknade med att mitt svar skulle få lite mothugg men jag tror det speglar FM syn på vad som är giltiga skäl och inte. Även om jag uppfattar att många chefer tonar ner effekterna av utlandsobligatorie så vet jag att huvuddelen av de exempel som gavs ovan inte kommer vara tillräckliga för att stanna hemma. Särskilt inte om man tillhör någon av de bristfunktionerna som ständigt efterfrågas internationellt, vilket jag själv gör.
Jag är också övertygad om att utvecklingsamtalet med sin närmaste chef är det viktigaste instrumenten för att minska risken för konflikter mellan familjeliv och yrkesliv. Jag är dock medveten om att det inte fungerar som det ska på alla förband.
När det gäller Utlandsavtalet så är det giltigt intill dess att det ett nytt är framtaget. Skulle det nya avtalet bli sämre, som Masterblaster erfar, då kan jag förstå om det blir protester. Då kommer även jag söka mig en annan anställning. Jag är dock övertygad om att så inte är fallet.
När det gäller jämförelsen med USA pekade jag bara på en skillnad där vi har det avsevärt bättre än USA eftersom det ofta i debatten jämförs med dem när villkor diskuteras. Oftast tas tyvärr bara deras positiva delar upp. Sammantaget vågar jag påstå att vi har avsevärt bättre avtal. De pensioneras tidigare, har studiefonder och skattelättnader (vilket FM slutat driva politiskt för oss!?) å ena sidan men å andra sidan har de 12-15 månaders utlanstjänstgöring med endast en leave, lägre betalt, i princip ingen spärrtid mellan utlandstjänstgöringarna, båda föräldrarna (om de är i krigsmakten) tvingas tjänstgöra utomlands samtidigt mm. Man kan alltså inte jämföra avtal utan att se till helheten.
@CS: Jag tror att vi ligger ganska nära i vad vi tycker är giltiga skäl eller inte.
Men det uppstår ett problem när generaler m.fl. dels pekar på att det hela ska ske i "dialog" och dels säger att huvuddelen av de civila aldrig kommer att bli aktuella för utlandstjänst samtidigt som man inte ens ger ingångsvärden för en diskussion om en eventuell "gråzon" för skäl. Då blir det inte trovärdigt för fem öre.
Trovärdigheten i införandet samtidigt som jag faktiskt inte vet hur delad vårdnad kommer att tolkas i ett kärvt läge gör att jag i dagsläget inte kan tacka ja. Eftersom jag egentligen inte vet vad jag svarar på så kan jag inte tacka nej heller...
/M
En intressant frågeställning framkom idag, som jag inte vet om det finns något bra svar på.
Om en person på ett framtida prod.förband tackar "ja" och det visar sig att det saknas folk på ett insatsförband - kan den personen då bli tvingad att byta förband (dvs flytta)?
Om så är fallet så står F7 inför en knepig situation då både F17 och F21 redan idag saknar t ex flygtekniker som skall fylla platserna i den kommande insatsorganisationen. Och kan likväl de som på F17 och F21 tackar "nej" och eventuellt hamnar i övergångsorganisationen bli förflyttade till F7 för att fylla ut prodorganisationen?
Well, well...allt är inte svart och vitt i denna värld.
BEHOV AV LEDARSKAPSUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTSLEDNINGEN?
För att få personal att jobba bra så krävs MOTIVATION. En film som beskriver detta väldigt väl och som de flesta i FM-ledning bör se finns på youtube:
http://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc
Som någon sa så bör ÖRA kanske ändra betydelse till något annat, kanske detta:
Ö = Överkörda
R = R¤vkn"//ade
A = Arbetshjon
Det sista A-et betyder egentligen AVSKEDAD!!!
CS sa: "Jag är också övertygad om att utvecklingsamtalet med sin närmaste chef är det viktigaste instrumenten för att minska risken för konflikter mellan familjeliv och yrkesliv."
Innebär detta att närmsta chef har mandat att utfärda "fribrev" och har tolkningsföreträde när det gäller tolkning av giltiga skäl?
Kanske skall någon anonym handläggare på HR Centrum tolka resultatet av utvecklingssamtalet, sådant det framstår i PRIO? Som hos försäkringskassan.
@Sumatra
Hanterar försäkringskassan sina utvecklingssamtal med personalen på det viset?
Skicka en kommentar