Valguiden: Sverigedemokraterna

Vilka är de dimensionerande hoten mot Sverige för ditt partis försvars- och säkerhetspolitik? Vilken säkerhetspolitisk situation och vilken typ av angrepp ska utgöra dimensionerande hot och styrande krigsfall för den svenska försvarspolitiken?

Att planera mot något specifikt hot är meningslöst, eftersom det kommer att ta uppåt 25 år att återuppbygga ett nationellt existensförsvar. Planeringen bör därför under denna uppbyggnadsfas istället utgå ifrån ett rimligt ianspråktagande av Sveriges värnkraft och ekonomiska resurser.

Med de resurser som fram till 2014 kan komma att stå till förfogande kan endast ett försvar mot strategisk kupp samt lågintensiva angreppsformer ifrågakomma och då med kraftsamling främst till Stockholmsregionen och Gotland.

Försvaret skall vara så organiserat att det fyller Sveriges folkrättsliga anspråk på territoriell integritet. Under uppbyggnadsfasen prioriteras skydd av särskilt viktiga totalförsvarsobjekt, såsom riksledningen, högsta militärledningen, kärnkraftverk, känsliga infallsportar såsom flygplatser och hamnar samt vissa särskilda områden såsom Gotland och Norrbotten.

Förmågan att bekämpa terrorism, asymmetrisk krigföring, cyberkrigföring och andra okonventionella angreppsformer skall förstärkas. Försvarets förmåga att stödja det civila samhället vid särskilda påfrestningar skall utvecklas.


Hur ser ni på nivån på försvarsbudgeten? Hur mycket pengar är ni beredda att avsätta till försvarsbudgeten?

SD anser att försvarsbudgeten är otillräcklig och har i sin skuggbudget avsatt 11 miljarder kronor till förstärkning av försvaret.


Hur ser ni på ytterligare förbandsnerläggningar?

Inga förband skall läggas ner. Tvärtom skall fram till 2014 antalet brigadramar ökas från två till fyra och antalet manöverbataljoner från sju till 16. Av dessa kan t ex inledningsvis åtta utgöras av reservbataljoner med hög mobiliseringsberedskap (72 timmar). Den exakta avvägningen mellan aktiva- och reservbataljoner kan inte göras förrän det finns tillräckligt med erfarenhet av hur försvarets nya personalförsörjningssystem fungerar.

Mekaniserade förband och jägartrupp skall liksom stridande flyg- och marinstridskrafter bestå av hög andel yrkespersonal.

Understöds- och underhållsformationer kan ha stor andel reservister och även korttidsutbildade värnpliktiga (detta grundat på utländska krigserfarenheter).

Manöverbataljonerna skall ha hemdepåer, men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas.

För närvarande finns det inte tillräckligt med erfarenheter av hur personalförsörjningen räcker till sedan värnplikten suspenderats. SD bedömer det dock nödvändigt att försvarskapaciteten ökas genom återinförd värnplikt (se nedan).

Vilka är de viktigaste frågorna för att utveckla Försvarsmakten och Sveriges försvar?

Att återskapa en regional militärterritoriell indelning och ledningsstruktur med fyra militärdistrikt (S, V, Ö och N) samt militärkommando Gotland.

Fast garnisonerad trupp på Gotland samt en roterande fastlandsbataljon jämte ett avsevärt kvalitativt och kvantitativt förstärkt hemvärn.

Luftförsvar och territoriell övervakning beaktas särskilt. Antalet flygtimmar bör utökas och krigsflygbaser skall bibehållas och i viss utsträckning reaktiveras. Modernisering av JAS bör ske.

Ett begränsat antal högkvalitativa förband för insats såväl inom landet som utomlands. Tillväxt av heltidsanställda och kontrakterade soldater åren 2010-2014 så att vi i början av 2015 har i stort sett minst två brigader uppfyllda. Härtill värnpliktiga enligt nedan.
Övningsverksamhet i full omfattning. Årliga övningar i brigadram, motsvarande årets slutövningsserie i södra Sverige, är helt avgörande för att uppnå politisk vilja d v s användbara, tillgängliga, väl samövade förband för nationella och internationella uppgifter.

Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas. Av arméns insatsorganisation – före av SD föreslagna förstärkningar - omfattande ca 13 000 personer kommer ca 2 300 vara officerare av olika nivå (35% officerare och 65% specialistofficerare, d v s internationellt ”NCO:s”), ca 800 reservofficerare, ca 3 300 anställda soldater och ca 6 000 kontraktssoldater d v s deltidsanställda soldater, samt några hundratal olika specialister sjukvårdspersonal, juridisk kompetens m m. Återigen med nästa halva armén kontrakterad är det mycket viktigt att kunna genomföra kontinuerliga KFÖ för att uppnå ovan redovisade politiska vilja.

Vad gäller armémateriel så bör soldatutrustning, mörkerstridsutrustning, TUAV (beslutad anskaffas till Afghanistan 2011), Avw (beslutad 2010), Artcher (beslutad 2009) och ledningssystem prioriteras. Därutöver är det viktigt att förbandssätta RB 23 d v s luftvärnsrobotsystemet ”Bamse”(Bofors) och slutligen att utveckla ingenjörförbandens broläggningsförmåga.

Nationella skyddsstyrkorna utvecklas till en territorialarmé. Allmän värnplikt återinförs för män men skall vara frivillig för kvinnor. Inledningsvis skall denna endast omfatta grundläggande soldatutbildning (GSU) tre månader med möjlighet till frivillig vidareutbildning.

Ytterligare två korvetter typ Göteborg bör moderniseras och rustas så att vårt omfattande sjöterritorium kan kontrolleras i rimlig grad. Bristen på operativa helikoptrar med ubåtsjaktkapacitet bör snarast åtgärdas. Dessa bör även kunna stödja ytattacken med fjärrspaning.
Antalet ubåtar bör på sikt ökas till sju vilket kräver att fyra enheter av planerade typ A26 byggs. Beslut bör snarast tas om anskaffning av planerade stridsstödfartyg så att underhållsstöd kan ges utanför fasta marinbaser.
Korvetter typ Visby bör snarast utrustas med luftvärnsrobotar. Planerad modernisering av Torped 45 bör snarast beslutas och genomföras.
Förstärkt stöd till hemvärn och frivilligorganisationer.


Hur vill ni effektivisera materielanskaffningsprocessen?

Väl genomarbetade målsättningar (TTEM) och systemplaner minskar risken för fördyringar under upphandlingsprocessen. En fungerande organisation för studier på systemnivå bör därför återskapas. Svenskbaserad försvarsindustri bör som tidigare involveras i studierna på ett tidigt skede.
Samarbetet mellan stab och förvaltning bör effektiviseras samtidigt som rådande obalanser åtgärdas. Man bör reducera detta ”leka affär” inom försvaret.
Den nya materielanskaffningsstrategin ger ett antal negativa konsekvenser för såväl försvarsmakten som industrin i ett högteknologiskt land med erkänt kvalificerad försvarsindustri. Materielanskaffningsstrategin bör därför modifieras så att statsmakterna, stab och förvaltning under hela processen har kontroll över operativt viktiga system. Principen ”att köpa från hyllan” bör av funktionalitetsskäl undvikas för systemviktig materiel.
Statsmakten måste underlätta för försvarsmakten och FMV att hantera anslag för anskaffning och underhåll mer samordnat inom ramen för systemplaneringen.
De flesta bedömare anser att Sverige inte ensamt klarar av att hantera ett militärt angrepp. Hur ska vi gå till väga för att försäkra oss om att få stöd utifall det värsta skulle inträffa?

Antingen måste ett nationellt existensförsvar återskapas eller så måste Sveriges försvar bygga på överenskommelser eller allianser. Hjälp från utlandet måste avtalas, planeras och förberedas. Improviserad hjälp såsom t ex Västmakternas ingripande i Norge 1940 är i realiteten endast försvårande för det egna försvaret. I första hand bör klarläggas hur ett utökat nordiskt försvarssamarbete kan stärka säkerhetspolitiken.

Sverige bör ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en sådan tröskeleffekt att denna i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Det bör ha en sådan styrka att det kan föra en strategisk defensiv i syfte att vinna den tid, som krävs för att planerad hjälp utifrån skall kunna effektueras.
Vad är er inställning till ett svenskt NATO-medlemskap?

SD ställer sig frågan om NATO verkligen skulle vilja uppta det i princip värnlösa Sverige som medlem, eftersom vårt land inte just har så mycket att bidra med, utan mer blir en belastning. Frågan om NATO-medlemskap bör allsidigt och förutsättningslöst utredas, bl a vilka kvalitativa och kvantitativa krav NATO kommer att ställa.


På vilka sätt ska Sverige kunna realisera Solidaritetsförklaringen gentemot de andra nordiska länderna?

Genom försvarsöverläggningar skall behov och resurser inventeras. Förband skall ”öronmärkas”, utbildas och övas för att kunna ingå i kontingenter avsedda för insats i andra nordiska länder. Flyg- och marinstridskrafter är de som snabbast kan sättas in, men tillgängliga resurser är starkt begränsade. Förmågan att bidra med arméförband är ytterst begränsad. Det bör beaktas att då behovet uppstår torde den allmänna hotbilden i närområdet vara skärpt.


Vad anser ni är framtiden för den svenska militära insatsen i Afghanistan? Hur vill ni utveckla den svenska militära och civila insatsen i Afghanistan för att öka effektiviteten?

Insatsen i Afghanistan skall avvecklas på ett ansvarsfullt sätt (se nedan). I avvaktan på detta ser SD det som olämpligt att som ”backseat-drivers” från Sverige sända ut pekpinnar, utan anser att den militära och civila ledningen i Afghanistan, som bäst känner behoven, skall föreslå hur verksamheten bör utvecklas. Klart är dock att svenska helikopterresurser behövs.

Vad är ert partis målsättning med insatsen i Afghanistan? Vad anser ni bör vara end-state och/eller slutdatum för den svenska militära insatsen där?

Målsättningen är att upprätthålla ordning och säkerhet, skydda befolkningen och civila hjälpinsatser samt att genom utbildningsinsatser stödja uppbyggnaden av afghanska förband, så att dessa kan överta ansvaret för säkerheten i aktuellt område. Inriktningen är att den svenska militära insatsen i Afghanistan bör vara avvecklad senast 2014.


Hur vill ni utveckla förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser?

Detta anser SD vara en förhandlingsfråga mellan arbetsgivaren och berörda fackförbund.

Sverigedemokraternas försvarspolitiska utskott.

Krister Maconi, ordförande tillika föredragande i säkerhetspolitiska frågor.

Stellan Bojerud, föredragande sakområde 1: Strategi, militärterritoriell organisation, underrättelsetjänst och arméfrågor.

Bertil Malmberg, föredragande sakområde 2: Flyg och marin samt logistik och materielfrågor.

Tommy Hansson, föredragande sakområde 3: Personaltjänst, informationstjänst, frivilligrörelser och civilsamverkan.



Wiseman kommentar:

Sverigedemokraterna var ytterst snabba med att svara och till skillnad från många av de övriga partierna har man sammanställt svaren i en arbetsgrupp. Svaren känns militärt väl avvägda och det märks att man förfogar över en utbildad militärstrateg i det försvarspolitiska utskottet och svaren är på flera punkter mer detaljerade än övriga partiers. Man sätter tydligt den nationella förmågan i främsta fokus med en starkt ökad förmåga och vill se att Sverige binder upp reella försvarsgarantier från andra länder. En prioritering av Stockholms- och Gotlandsområdet är ur militär synvinkel rationellt utifrån dagens trånga kostym. Utan tvivel kommer ett förverkligande av Sverigedemokraternas planer att kosta betydligt mer än vad som idag avsätts som försvarsbudget och ta tid att genomföra. Sverigedemokraterna sällar sig också till de partier som vill avveckla insatsen i Afghanistan, men man håller öppet för ett NATO-medlemskap.