Gästinlägg: Too many chiefs and no Indians

Allt fler oroas över Försvarsmaktens agerande som arbetsgivare, där just hanteringen av omregleringen av anställningsavtal till att omfatta internationell arbetsskyldighet, i många fall verkar vara den droppe som börjat få bägaren att rinna över. Reservofficerare vet inte vilket förband de tillhör och vart de ska skicka in sina blanketter, officerare som redan har obligatorium får även de hemskickat svarsblanketterna och uppmanas fylla i ändå och personal i internationell tjänst som hänvisas till information på ett svenskt intranät som inte går att nå. Ingen vet egentligen vad det är de skriver på eftersom de underliggande avtalen inte är färdiga och allt som finns att gå på är "inriktningar".

Verksamheten har på senare år i takt med införandet av "stödsystem" för att spara in på administrativa tjänster, allt mer förskjutits från kärnverksamheten i form av väpnad strid till administration. Plutonchefer och motsvarande befattningshavare spenderar nu en stor del av sin tid för att lösa sin plutons personaltjänst istället för att leda plutonens övningar, allt i enlighet med inrättandet av ett försvarsmaktsgemensamt Human Resources-centrum och stödsystemet PRIO. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt väg att gå?


Gästinlägget nedan beskriver en verklighet som många försvarsmaktsanställda lär känna igen sig i. Samtidigt ska man ha i åtanke att parallellt med detta finns det också annan verklighet där försvarsmaktsanställda på ett lysande sätt löser skarpa uppgifter såväl hemma i Sverige som i internationella insatser.


Wiseman

------------------------------------------



Försvarsmakten har under många år varit ett föredöme i ledarskap och en effektiv organisation, många gånger i form av stöd till samhället. Jag har varit stolt över att få tillhöra en sådan organisation. Men vad har hänt, sedan 1998 ser jag hur stödsystemen har tagit över och blivit så stora att de inte längre behöver den producerande delen av försvarsmakten utan genererar så mycket arbete att de blivit självförsörjande. Det är kanske därför som den enskilde får uträtta mycket av det arbete som tidigare sköttes av, rese, pers, staben o.s.v. Vi har idag fler generaler än kanoner, fler amiraler än ytstridsfartyg! HKV är den största enheten i Försvarsmakten. Kanske sitter vi allihop på ”personalavdelningen” snart och administrerar oss själva.

Dessa fantastiska stödsystem, de har koll på allt, arbetstider, kalsonger, utensilier, kopieringspapper och allt annat man kan tänka sig. Det finns dessutom en manual som skall följas, rätt blankett skall fyllas i när man hämtat en penna. Visst är det bra men vem är det som inför alla dessa system? Jo stödsystemen själva. Har någon inom Flygvapnet sett ett datastöd för vikt o balans eller driftfärdplan? Vilket man är skyldig att ha före varje flygning (RML krav). Svaret är givetvis NEJ, det visar med all önskvärd tydlighet vad som är viktigt i FM.

Så till ledarskapet, under många år har jag känt stödet ifrån min chef och organisation vilket jag stolt har besvarat. Det har varit högt i tak oavsett grad eller anställningsform. Böcker i ledarskap har landat på förbanden och anammats till stor del av medarbetarna.

Idag känner jag inte igen mig. Om personalen protesterar så skickar HKV en general för att ”hota” personalen, istället för att föra en dialog. För mig är det ett stalinistiskt sätt att utöva ledarskap på. Stick i stäv med allt vi lärt oss som anställda i Försvarsmakten. Varför inte låta en pall eller två stanna på HKV när nästa ledarskapsbok kommer ut?

Förra seklet hade flottiljchefen ansvar för verksamheten på sitt förband, liksom regementschefen och marinchefen. De hade dessutom kontrollen över resurserna de förfogade över.
Hur ser det ut idag? Tyvärr har kontrollen tagits ifrån dem, vissa beslut har flyttats upp i systemet och andra har stödsystemen tagit över.
Finns det något dokument som signeras av en chef? Nej, utan besluten tas av ett gäng där någon/några är föredragande. Riktigt smart för då behöver ingen ta ansvar.
Jag glömde ett dokument som signeras av en chef. Det är reseräkningarna som signeras av en överste……ska man skratta eller gråta?

I spetsen för den ”NYA” Försvarsmakten går givetvis ÖB och personaldirektören. De visade på ett mycket tydligt sätt hur det nya ledarskapet ter sig när de skickade ut ”Sverkers sommarhälsning” första semesterdagen.

Vad blir då resultatet av att det ser ut så här? Jag tror att tror att det kommer att bli svårt att behålla personalen och att rekrytera nya medarbetare. Efterhand som detaljstyrningen och kontrollen ökar minskar arbetsglädjen och yrkesstoltheten. Jag är också rädd för att det dåliga ledarskapet ska ”smitta” neråt i systemet.

Varför inte styra tillbaka makten till cheferna som ska ha den (en chef med fullt ansvar) och låta stödsystemen anpassa sig efter förbandens verksamhet. Låt förbanden syssla med den kortsiktiga verksamheten fullt ut och HKV med långsiktiga frågor samt stöd till förbanden. Det skulle avlasta HKV och ge förbanden verktyg att styra sin egen verksamhet.

Motivation spelar också stor roll. Om medarbetarna vann mer på att genomföra de gemensamma målen än att ta sig fram på karriärstegen skulle nog bilden vara annorlunda. Varför inte införa dubbelriktade betyg på alla nivåer för att få någon form av ”gallring”.
NATO har en klok filosofi, i sina EXTAC (övningsmanualer) står det på försättsbladet: Inget i det här dokumentet överrider sunt förnuft. Jag tycker att det visar på sunt ledarskap vilket ger medarbetarna ett mått av ansvar, det kunde vi ta efter.


Stickmonkey

20 kommentarer:

Anonym sa...
1 september 2010 06:05  

Kruxet idag är bara att den generation högre chefer vi har avlat fram tills idag - på vägen framåt tyvärr förlorat sitt "sunda förnuft" i jakten på nästa grad...

JoeS sa...
1 september 2010 06:47  

Stödsystem PRIO, förvisso i sin linda (och jag något av en novis), men det kan knappast vara Guds mening, eller den som införde programmet, att det ska ta 60 minuter att skriva en inköpsanmodan.
Jag hoppas att jag till jul har lyckats kapa tiden till hälften för det borde ju innebära en 50% förbättring?

P.S. Den gamla pappersvarianten tog 5 minuter att fylla i en dålig dag. Så även om jag kapar PRIO-tiden med 50% så har min tillgänglighet på förbandet minskat med... 300%?

Cynisk sa...
1 september 2010 07:14  

Usch!
Det där inlägget sved. Jag har själv skrivit om samma sak tidigare men på sistone förträngt verkligheten i och med att FM haft sommaruppehåll. Nu rycktes jag tillbaka till den gråa vardagen.

Spot on Stickmonkey, spot on. Nu ska jag deppa en stund.

Borneo sa...
1 september 2010 09:22  

Just nu ligger det obetalda fakturor för 281 miljoner kronor hos kronofogden, enligt frustrerade medarbetare med insyn i PRIO.

Bara en tidsfråga tills något av våra transportflygplan blir stående någonstans ute i världen därför att kortet att tanka för är indraget.
Att befälhavaren skulle gå omkring med en handkassa på någon miljon dollar är väl inte så troligt heller.

Undrar om lönerna kommer den här månaden?

Anonym sa...
1 september 2010 09:42  

Träff mitt i, Stickmonkey!

Efter snart 40 år i FM med tjänst både på "roten" och i missioner så blir man hotad med både sparken och annat. Erfarenheten man byggt upp under lång tid är inget av värde tydligen.

Angående PRIO så verkar det som om FM skall anpassas till systemet i stället för tvärt om. Kanske är jag en sur gammal gubbe men detta måste väl vara fel?

Jag har haft många fina år i FM men nu har gnistan falnat. Får väl med kraft invänta pensionen.....

Fullmaktare med kugghjul

Andreas sa...
1 september 2010 10:13  

Cynisk skriver "spot on", och jag kan bara hålla med.
Stickmonkey skriver vad jag (och sannolikt många andra) funderar på i vår dagliga gärning.
Jag skall göra en massa saker som jag i grunden inte är särskilt väl utbildad på (personaltjänst, HR, resor och annan administration) och sedan känner jag mig misstänkliggjord och omyndigförklarad när jag skall hantera sådant som jag är utbildad och tränad för (beställa am och vapen, leda skjutningar, hantera fordon och materiel med mera) eftersom det krävs bemyndiganden och "körkort" för i stort sett alla moment jag skall göra som soldat/officer. Nu raljerar jag lite när jag skriver att jag knappt får beställa ett fordon på TPA utan att översten är inblandad, men det känns så och jag är väl snart där!?

Huvaligen...vi har en hel del att återta vad gäller det Utvecklande Ledarskapet som vi alla självklart skall utöva!

Men för övrigt så är allt positivt ;-)

Anonym sa...
1 september 2010 10:44  

Se där. jag tycker du skall vara glad att det för din del verkar ha gått ganska lång tid innan du "drabbades" av ledarskapet. Beroende på tillhörighet är detta något många levt med länge. Det som händer nu beror antagligen på att försvarsledningen länge haft en felaktig bild av hur det ser ut ute i verkligheten.

När erkände en verksamhetschef, uppåt, att man hade någon form av problem på halsen?

försvarsledningen har nog gått i den tron att det här med viljan att utlandstjänstgöra faktiskt bara är en formalitet.

snart arbetslös

Micke sa...
1 september 2010 11:28  

Det är lite sjukt att HKV är så stor 1115 yrkesofficerare och 400 civilanställda.

Skulle vilja se en graf över hur deras anställda förändrats med tiden och jämföra övriga organisationens storlek.

Joakim sa...
1 september 2010 11:42  

Försvaret lägger stora resurser på att få in nya soldater och officerare, för där konkurrerar FM med alla andra möjligheter en ung människa har.

För att däremot behålla personalen behöver de inte göra någonting. Det tror jag beror på:

1. Vi har inget alternativ. Vi är jätteduktiga på något som ingen annan efterfrågar. SAS behöver ingen pilot som har bara har 1000h men kan göra loopingar. Skanska behöver ingen med erfarenhet från ubåtsjakt. Skolan vill ha behöriga lärare. Ledaskapskurserna har sprungit om FMs ledarskap.

2. Vi gillar vårt jobb. Vi gillar att vara på havet, flyga, mecka eller vara i skogen. Den speciella tillvaron vill vi inte vara utan.

Därför klagar vi men knappast lämnar vi skutan.

Har jag fel?

/Jocke

Anonym sa...
1 september 2010 15:57  

Se på Försvarsmaktens utveckling de senaste decennierna: antal förband har rasat. Avgångarna inom officerskåren har inte riktigt gått i samma takt. Vad skall alla officerare göra när det inte finns kärnverksamhet nog att ägna sig åt?

Jo, stödfunktioner, givetvis. Enkel lösning för en myndighetsledning som saknar både lagrum och mod/vilja att göra något åt problemet.

Problemet är - som gästskribenten så väl beskriver - att till slut får stödfunktionsmonstret ett eget liv. Det blir panik i ledningen, något måste göras. Och under sådana förutsättningar fattas dåliga och ogenomtänkta beslut.

Sverkers sommarhälsning är ett lysande exempel. Själv tror jag att kärnverksamheten kommer bli lidande och stödfunktionsmonstret blir kvar. Hoppas jag har fel.

/Benny

Anonym sa...
1 september 2010 16:50  

För ganska länge sedan skämtades det om att vi skulle lägga ned försvaret och koppla in en telefonsvarare i stället.

Det här är ju lösningen. Hänvisa en elak Fi direkt till stödsystemen i stället och de kommer aldrig besvära oss mer.

Kan bara beklaga alla er som verkligen tror på FM och vill göra en gedigen insats för något gott. Själv är jag bara delfinansiär till galenskaperna och trodde jag skulle få något fungerande för pengarna.
/Morfar

Anonym sa...
1 september 2010 19:15  

Bra skrivet. Spiken på huvudet. Bra kommenterat Cynisk. @Jocke: Jag lämnade skutan, och tydligen i tid. Mina uppgifter borde ha varit tillräckligt intressanta och motiverande. Från början var de det. Arbetsplatsen och kamratskapet var toppen hela tiden. Kände dock hur frustrationen och irritationen över den praktiska ledningen, beslutsfattandet utan underlag, de svepande generaliseringarna inom personalpolitiken och den allmänna inkompetensen som tillämpades inom mitt arbetsområde och dess ledning gjorde mig till en omotiverad och lågproducerande gnällspik. Den ville jag inte vara. Ibland uppväger nackdelarna fördelarna, och det ska gudarna veta att det finns många fördelar i yrket som officer som jag sörjer. Trots allt så var alternativet att lämna skutan efter 20 år det bästa alternativet. Livet och vardagen fortsätter. Skillnaden är att nu måste jag fundera på vilka kläder jag ska ta på mig på morgonen, jag är sugen på jobbet och slipper oroa mig för både internationellt tvång och att rycka upp familjen och hatta runt i Sverige. Förfallet av FM, samtidigt som jag kände hur minimala mina möjligheter att åstadkomma någon förbättring var, gav mig nog en bra ursäkt att faktiskt till sist skjuta ut mig. Det finns en värld utanför FM. FM är faktiskt en väldigt liten del av verkligheten för de flesta.

Anonym sa...
1 september 2010 20:01  

Jag är en av dom som har blivit inkastad i PRIO fullt ut. Som den enda på mitt förband, detta pga grundanställning i FM LOG. Första dagen efter semestern fick jag sitta i tfn med HR C, Servicedesk, RES, LÖN, HR C igen....med olika felanmälningar då flera av de behörigheterna jag behövde i systemet saknades.
Detta tog större delen av min arbetsdag. Efter ett par dagarna skulle felen vara ordnade.
Försökte mig då på att beställa en resa i PRIO, lyckades efter många om och men. Chefen attesterade som sig bör....
Ringde två dagar senare till RES för att kontrollera att de fått min beställning. (Som ni märker litar jag inte riktigt på systemet)
Detta gjorde jag ju helt rätt i, min beställning hade de inte fått. Fick rådet att skriva ut beställningen och sen faxa den till RES.
Då undrar jag nu, om jag ändå måste faxa mina beställningar som papperskopia till RES, varför då alls beställa i PRIO????
Ser nu att jag nog måste ägna ännu mer arbetstid åt att felanmäla och dubbelkolla allt jag gör i systemet.
För alla er som har farhågor om PRIO....de är absolut berättigade!!!!

Pellefant sa...
1 september 2010 22:42  

Jag inser att det finns problem med detta PRIO, kanske också stora problem. Ingen sann truppare eller militär strateg/tänkare vill inordna sig svensk byråkrati och administration. Jag inser också att detta inlägg kanske retar nån, men ta inte illa upp, jag menar inte illa!

Många inklusive gästinläggförfattaren uttrycker att det var bättre förr, att hav och sjö, luft och skog är mycket roligare än administration.

Men i fredstid kan inte jag se nåt enda skäl till att FM skulle undantas från kravet på redovisning och spårbarhet i hur skattemedlen hanteras. I alla andra samhällsfunktioner lever man med det här utan motsvarande knorr eller besvär. FM har belagd svårighet i den interna styrningen och kontrollen.

Det kan vara så att ni i stället ska bli avsevärt bättre på just administration, att ni bejakar och förstår de bakomliggande skälen till varför det är viktigt med att en inköpsanmodan hanteras i moderna system istället för på en papperslapp.

Mina larviga problem som resoff, hänvisningen till onåbara intranät för dem i Afghanistan, "sverkers sommarhälsning" och överklagade upphandlingar beror nog inte bara på dåliga system eller eller systeminföranden.

Den största orsaken till dessa tillkortakommanden är nog människorna bakom systemen, dvs ni och ledarskapet (också ni) som brister i administrativ förmåga och inställning!

Att en överste attesterar reseräkningar beror inte på systemen i sig, det beror på attestordningen som i mångt och mycket stödjer sig på synen på medarbetarna och hur mycket man litar på dem.

Det kan i princip bara finnas två skäl till att en överste och förbandschef attesterar reseräkningar. Antingen litar inte ledningen på överstens underordnade av ren princip. Eller också klarar inte de underordnade att delegeras denna uppgift. I båda fallen finns det sätt att komma vidare.

Uppmaningen till alla i FM blir således som följer:

-Se till att bli så bra på administration så att ni får mer tid att ägna er åt att förvalta och förädla förmågan till väpnad strid!

Jag vill i sammanhanget påpeka att det finns två undantag där jag kan se att det finns skäl till en lättare och mindre noggrann administration. Det är i krig och i utlandsmission. Där kan nog en papperslapp få vara en papperslapp och handkassan för en plutch kan vara tusendals dollar i cash. Övrig administration kanske SoldF motsv kan normera.

Anonym sa...
2 september 2010 06:10  

@ Pellefant

-Se till att bli så bra på administration så att ni får mer tid att ägna er åt att förvalta och förädla förmågan till väpnad strid!

Eller så kan vi låta administratörer sköta administrationen och soldater den väpnade striden

Anonym sa...
2 september 2010 06:58  

Pellefant har en poäng. Soldater idag förväntas bara ägna sig åt den väpnade striden. Det är normen och definition av kärnverksamhet inom FM och hos FM personal. På denna grund definieras en föregångsman och meritvärden för befordran. Alltså driver ni fram chefer som måste vara krigsmän, alltså per definition ej inriktade på administration utan på duglighet i kärnverksamheten. När cheferna stiger i karriären så är naturligtvis inte kompetensen som krävs på roten tillräckligt för att på ett professionellt sätt utöva myndighetsledning (vilket också är en av FM uppgifter). Sedan klagar ni på cheferna likt förbannat? Ni har ju precis de chefer och den ledning ni har efterfrågat?

Antingen har man ett system där chefer rekryteras ur verksamheten för att få personalens förtroende. Då måste också verksamheten innebära krav på en kompetensutveckling mot chefsrollen innebärande ett ökande mått av administration. Även en fänrik bör förberedas för framtida chefsuppgifter som inte bara omfattar uppgifter i fält.

Alternativt så har vi en specialisering där soldaterna fokuserar enbart på en roll och kompetens. Då vore det olämpligt att dessa gör karriär och blir chefer utan den uppenbara kompetens och erfarenhet som krävs när uppgifterna växer och blir mer och mer administrativa. Detta olämpliga är situationen idag. Med en sådan syn på yrkesrollen så blir min uppenbara slutsats att då behöver cheferna och administration rekryteras ur en helt annan kategori av personal och kompetens, typ "civilister" (tidigare regoff). Som vi alla vet, så leder inte heller detta till att medarbetarna på roten får förtroende för sin ledning.

Så, vad är lösningen?

Kanske ligger roten i orimliga förväntningar hos en bortskämd personalkår? Det är få arbeten som bara är roliga.

Med detta sagt, så måste jag försvara även kritiken mot "administrationen". Som en följd av att karriärvägarna premierar personal med huvudsaklig kompetens som krigare snarare än dugliga administratörer, så får ni de "stödsystem" ni förtjänar. De är kravställda av inkompetenta kravställare på stödsystem. (De som tycker kravställning och utveckling av stödsystem är intressant, gör ingen karriär och fattar inga beslut inom FM). Tro fan att den utvecklade administrationen, "stöd"-verktygen och rutinerna blir så dåliga att de snarast motverkar sina syften och mål. Det drabbar dig, men problemet är kanske inte administraton som sådan utan bottnar kanske i något mycket djupare? Du, och dina värderingar, har påverkat och kan fortfarande påverka.

Om du, som soldat, tycker mitt inlägg är flummigt och svårt att ta till sig, så kanske det är för att ingen har ställt större krav på dig än att du ska vara en duglig soldat. Är det verkligen så det ska vara i en professionell Försvarsmakt?

Anonym sa...
2 september 2010 16:53  

@Anonym 06:10

Problemet är att det så att säga inte finns tillräckligt med 'väpnad strid' åt alla officerare anställda i Försvarsmakten idag. Det finns oceaner av funktioner som sköts bättre av civila specialister eller kompetens utifrån, men som idag utförs av officerare för att fylla deras arbetsdagar. Dagar som inte går att fylla med 'väpnad strid' hur gärna den individuelle officeren skulle vilja tro det. (Såvida inte vi väljer att bemanna våra 8 bataljoner med majorer och överstelöjtnanter...)

/Benny

Anonym sa...
2 september 2010 21:59  

"Det kan vara så att ni i stället ska bli avsevärt bättre på just administration"

PRIO har hittills kostat skattebetalarna 4 miljarder kronor och det är ännu inte helt infört. Det kommer att komma fler fakturor. Vad slutnotan blir vågar jag inte tänka på. För 4 miljarder har man fått ett system som över 100 konsulter fortfarande jobbar med för att anpassa till FM verksamhet, ett system med ett gränssnitt från 90-talet, ett system som har tvingat FM att förändra sin organisation eftersom programvaran inte klarar av den vi hade vid införandet.

Klart man blir irriterad och gnäller en stund.

Det har inte så mycket med officerarnas förmåga att administrera, vi har ju administrerat sedan den dag vi blev anställda.

Apone sa...
2 september 2010 22:42  

Skrev följande annorstädes:


FM: "Hej, skriv under det här papperet, annars blir du av med jobbet."
Jag: "Uhm, vad är det jag skriver under?"
FM: "Det är bara ett litet avtal om eventuell utlandstjänst, du måste skriva på så du inte blir av med jobbet!"
Jag: "Men vad står det i avtalet då?"
FM: "Det är inte klart än, inget du behöver fundera på."
Jag: "Så jag kan bli av med jobbet om jag inte skriver under, men jag vet inte vad jag skriver under, och ni kan bestämma precis vad ni vill efteråt?"
FM: "Skriv under bara, så du slipper bli uppsagd pga 'arbetsbrist', ok."
Jag: "Skulle inte tro det, jag tjänar nästan dubbelt så mycket som civil. Hejdå!"

GMY

Carl Hult sa...
3 september 2010 11:52  

Nya avtalet är minsta problemet i personalomställningen.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade