Ny era med säkerhetspolitiska följder


Kina är idag en av de absolut snabbast växande ekonomierna och landet aptit på råvaror för att föda sin tillväxt är enorm. Förra året växte den kinesiska ekonomin med 9 % och i år talas om siffror uppemot 11 % att jämföra med någon enstaka procent för Sverige och USA. Kina närmar sig alltmer statusen som världens finansiella centrum och den dagen landet slutar köpa amerikanska värdepapper riskerar den amerikanska ekonomin att kollapsa.

På senare år har man "Nordostpassagen" blivit ett begrepp inom klimatforskningen och även handeln. I och med det något varmare klimatet och isens tillbakadragande blottas nu en ny handelsrutt mellan Europa och Kina, där fartyg i framtiden kan segla norr om det vidsträckta Ryssland, istället för att behöva gå genom Medelhavet, Suezkanalen och sedan genom hela Indiska Oceanen, med alla faror detta för med sig i form av pirater och annat, innan man når Kina.

Att istället kunna använda Nordostpassagen blir en stor besparing, såväl i transporttid som i bränslekostnader. I modern tid har endast försök gjorts med denna rutt, även om delsträckor används regelbundet av rysk sjöfart. I år går dock två fartyg hela Nordostpassagen, ett ryskt gasfartyg från Murmansk till Kina och ett malmfartyg från norska Kirkenes till Kina. Faller detta väl ut lär vi få se avsevärt fler fartyg välja denna nordliga rutt istället under det varmare halvåret.

Med ett öppnande av Nordostpassagen stärks Barentsområdets säkerhetspolitiska betydelse ytterligare och än mer så då man på allvar börjar exploatera Arktis efter de råvaror som bedöms finnas gömda under ise, inte minst olja och gas.

I en värld där de fossila energiresurserna är sinande och flera av världens största oljeproducenter redan nått Peak Oil, dvs den punkt där oljeproduktionen nått sin kulmen och därefter minskar, framstår Arktis som ett mycket lockande område. Redan nu pågår en rad diplomatiska huggsexor om vilket eller vilka av länderna som gränsar till Arktis som har rätt till området.

Säkerhets- och försvarspolitiskt för svensk del får detta två följder. Det ena är att Sverige kommer tvingas att fokusera mer på hantera en kris i Barentsområdet. Eftersom Sverige liksom Finland med råge också räknas in i området är detta av nöden. Landet gränsar till nästan tre av de huvudsakliga intressenterna - Norge, Danmark - och Ryssland och en försämring av relationerna dem emellan kommer inte att gå obemärkt förbi.

Det andra är att Sverige som nation, men inte minst Försvarsmakten, måste börja planera och ställa om för en situationen där vi ej längre får importera den olja vi behöver för landets försörjning och en situation där energipriserna stiger i höjden. Priserna på alternativ energi kommer inte att ligga stilla utan snarast följa oljan uppåt. Ett försvar är idag ett enormt bränsleslukande monster. Utan bränsle, framförallt diesel, blir det oanvändbart.

I USA har man, till liten del faktiskt med svensk hjälp, kommit långt med att ta fram alternativa drivmedel till sina stridsflygplan. Tyvärr har Sverige inte alls lagt någon större vikt vid denna utveckling, även om förutsättningarna knappast kunde vara bättre då en av de tekniker som USA anser vara mest lovande kommer från ett svenskt företag.

Tyskland är annars det enda land försvaret har börjat planera för och studera effekterna av en global Peak Oil. För svensk del är Peak Oil ännu ett okänt begrepp säkerhetspolitiskt, som inte ens FOI verkar har studerat, i alla fall inte enligt den sökbara databasen. Ej heller existerar ens en tillstymmelse till någon svensk militär planering för en situation där Sverige ej längre kan importera olja. De gamla beredskapslagren av olja avvecklades i god ordning under det gångna decenniet eftersom det bedömdes att de aldrig skulle komma till användning "under överskådlig tid", som det så fint brukar heta i svensk försvarspolitik.

Det börjar bli hög tid att fundera ut ett gångbart handlingsalternativ för svensk. Huvudet i sanden är en beprövad, men icke fungerande metod.


DN 9/9
DN 17/9

9 kommentarer:

Anonym sa...
5 september 2010 12:32  

Den enda realistiska lösningen på medellång sikt är drivmedel ur stenkol. Alltså den teknik Tyskland använde under senaste världskriget för sin krigsmakt.

Etanol är uteslutet, då en miljard människor svälter.
Metanol kräver för mycket energi,vätgas likaså.
Batteribilar och hybrider blir för tunga och dyra.
Olaus

Cornucopia? sa...
5 september 2010 13:00  

En lösning av många för försvaret skulle kunna vara tt börja köra på flytande ammoniak, iaf för markfordon. Skall med små förändringar gå att använda i såväl diesel- som bensinmotorer.

Tillverkningen sker via vindkraft, och ammoniaken skapas via el+luft+vatten (kvävet från luften och vätet från vattnet). Förslagsvis kan försvaret helt enkelt sätta upp vindsnurror eller vågkraftverk på några övningsområden (som man får avstå) eller anläggningar i kustbandet och sätta igång att producera sitt eget bränsle och lägga upp sina egna lager.

Att gå över till NH3 som bränsle kanske är svårt för privat bruk, men om försvaret har lust att peka med hela handen så borde det gå alldeles utmärkt att renovera försvarets motorer och gå över till NH3. Borde fortfarande gå att köra diesel i samma motorer i möjligaste mån, eller på utlandsuppdrag där man inte har NH3 som lokalt bränsle.

Men stoppar man som du skriver huvudet i sanden så får man väl börja använda stridsfordonen som stationära kanonpjäser tids nog.

Sumatra sa...
5 september 2010 13:09  

Det råder delade uppfattningar om det isfria Arktis. Bloggen Andas lugnt behandlar ämnet, en även för övrigt intressant blogg att följa.

http://andaslugnt.blogspot.com/2010/07/isfritt-vid-pitlekaj-just.html

Wiseman sa...
5 september 2010 13:12  

Sumatra: Vi får se om det var en engångsföreteelse eller ej. Förmodligen blir det åter en blöt och grå vinter i Stockholm istället för en vit.

Sumatra sa...
5 september 2010 17:18  

@ Wiseman

Wakie, wakie. Det var en vit vinter förra året. Här i Stockholmsområdet låg raserade veranda- och farstukvisttak i drivor i villakvarteren p.g.a snötyngden ;-)

Den globala temperaturen har inte ökat de senaste 10-15 åren, men nu var det ju inte detta som ditt inlägg handlade om.

Hade vi haft ett användbart försvar, kunde vi haft möjlighet att blanda oss i denna potentiella konflikt, men i nuläget bör vi nog huka oss och ligga lågt. "Musen som röt" är väl den liknelse som ligger närmast tillhands.

Det vi har för uppgifter i arktisk miljö är nog flygstridskrafter.

Våra små plastbåtar bör hålla sig i isfria farvatten. En riktig isvinter är de nog obrukbara i samtliga oss omgivande farvatten.

Vårt intresse av att markstridskrafterna skall vara användbara i arktisk miljö verkar minimalt. K4 och Östersund nerlagt och de fåtaliga ingenjörerna i norr är på väg till Raskens hemtrakter. Hur lång tid avsätter K3 till utbildning och övning i myggfri miljö årligen. Något år vet jag att dessa övningar ställdes in helt p.g.a ekonomin. Hoppet får stå till att vi kan delta oövade i NATO-övningar i nordnorge.

Wiseman sa...
5 september 2010 18:16  

Sumatra: Det var ju en återgång till blöta vintrar från den gångna vita som åsyftades :)

Edis sa...
5 september 2010 21:12  

De enda alternativa bränslen som har visat att de kan ersätta petroleumbaserade bränslen i en större skala är syntetiska bränslen tillverkade genom förgasning.

Med förgasning så utgår man från en kol och eventuellt vätehaltig råvara vilket man tillverkar syntesgas av, en blandning av vätgas och kolmonoxid. Vätehalten kan vid behov ökas med vatten vilket frigör väte samtidigt som syret bildar koldioxid från kolmonoxiden. Syntesgasen renas och leds sedan över en katalysator varvid flera olika kolväten kan bildas. Bränslen som metanol och dimetyleter ger det högsta bränsleutbytet, men det går likaväl att producera diesel, bensin, jetbränsle osv. Diesel och bensin kan bildas genom Fischer-Tropsch, men bensin kan även produceras via metanol genom att använda ExxonMobils Methanol-To-Gasoline process.

Förgasning för synetisk bränsleproduktion användes i andra världskrigets Tyskland, och kom att vidareutvecklas av bland annat Sasol i Sydafrika under apartheid-tiden. Så tekniken har visats fungera i större skala med kol som råvara, både med Fischer-Tropsch, metanolproduktion och MTG processen i bland annat Nya Zeeland och med naturgas i bland annat Malaysia där Shell tillverkar diesel från strandad naturgas. Nästa steg är att använda biomassa, avfall och biogas som råvara istället. Med biomassa som råvara så är det syntesgasproduktionen som är den svåra nöten att knäcka, vilket det också forskas om i Sverige. Chemrec är en av de som sysslar med tekniken i Sverige där man använder svartlut som råvara. Enligt Chemrec så skulle förgasningsanläggningar på alla svenska massabruk täcka ungefär 25% av det svenska drivmedelsbehovet. Anläggningar som använder energiskog, spill från skogsindustrin eller liknande råvara kan byggas som energikombinat där man producerar bränsle, fjärrvärme och eventuellt också el med en total verkningsgrad på 90-95%. Det är i princip alltså möjligt, ihop med en lägre drivmedelsanvändning, att ersätta en majoritet av den svenska oljeanvändningen med lokalt producerade syntetiska drivmedel. Att enbart ersätta Försvarsmaktens behov skulle förstås inte vara speciellt svårt. Det är egentligen bara en kostnadsfråga.

Etanol har också en given plats i drivmedelsförsörjningen. Det är det enda förnybara bränsle som finns tillgänglig i större mängder idag och i den närmaste framtiden. Det har inte den potential att bli en ersättare av bensin som exempelvis metanol har, men det finns tillgängligt idag och vid produktion så får man djurfoder som en biprodukt vilket kan ersätta importerat foder.

Tallolja och olika bioraffinerade vegetabiliska oljor och animaliska fetter är också en möjlig källa till dieselbränsle som bland annat Sunpine (produktion av råtallolja), Preem och Neste Oil i Finland sysslar med. Har inte de problem som feta metylestrar som ex. RME har.

Ammoniak är knappast att beakta som ett realistiskt bränsle på grund av dess giftighet, korrosiva egenskaper, låga energitäthet, låga kokpunkt på -33 grader celsius och ineffektiv produktion genom elektrolys.

P.S. Vill vi minska svältandet så kan vi börja med att avskaffa EU's jordbruksstödet som utgör merparten av EU's budget. På så vis kan fattiga länder klara att producera sitt egen föda istället för att vi ska ge dem bidrag bara för att de sedan ska kunna köpa subventionerad mat från oss. D.S.

S sa...
6 september 2010 22:12  

Apropå blöta eller vita vintrar.

Det finns ju en teori om global uppvärmning => påverkad Golfström => kallare Sverige.

/S

Anonym sa...
6 september 2010 23:07  

Förutom några mindre lokala tidningar i norr anser inte media i Sverige att Arktis är något att skriva om.
Ryssland avser att börja exploatera Shtokmanfältet i Barents hav.
I samband med detta har man börjat göra den största ekonomiska satsningen i norra Europas historia. Man kommer att satsa mer än 50 miljarder dollar på upprustning av infrastruktur, militära baser i och kring Murmansk, bostadsbyggande och en total upprustning av den s.k. Oktoberjärnvägen mellan S;t Petersburg och Murmansk.

Kina har nyligen ansökt om en obsevatörsplats i Arktiska rådet.
Vissa geologer anser att en femtedel av jordens olje-och gastillgångar finns i området.

Alla inblandade länder, utom Sverige, har utarbetat strategier och vidtagit förberedelser. Där ligger vi ohjälpligt efter.
Vi har, vad jag kan se, gjort som vanligt. Tittat i plånboken och stoppat huvudet djupt ner i sanden.

Teaterdirektören.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade