Opinionsundersökning på g

Med anledning av den nyss publicerade försvars- och säkerhetspolitiska valguiden här på WW är det ju inte utan att man funderar på hur läsarna avser rösta. Från midnatt och ett dygn framåt kommer det därför att genomföras en enkel opinionsundersökning på WW inför Riksdagsvalet.

Till veckan kommer att också att bli en ny gallup om hur de försvarsmaktsanställda ställer sig till det nya anställningsavtalet med internationell arbetsskyldighet. Det ska bli intressant att se om siffrorna har ändrats sedan den förra i juli.

4 kommentarer:

Anonym sa...
5 september 2010 21:00  

Wisemans viktigaste tid är nu!

Kära kollegor i försvarsmakten. Kära medborgare.

Det är inte ofta jag har känt frustration och osäkerhet på min och min familjs framtid. Det är inte ofta jag har känt mig så förnedrad och besviken på det land jag försvarar och älskar.

Sedan försvarets och ÖB hot och nära på trakasserier i anställningsfrågan under sommaren sover varken jag eller mina nära gott om natten.

Aldrig trodde jag när jag tog ställning för ett fritt demokratiskt Sverige och därmed blev en del av landets försvarsmakt att jag en dag skulle bli tvingad att "in blanco" skriva på ett brev, en ansökan att gå ut i krig utanför Sveriges eller Europas gränser. Att skriva på med hot om att jag skulle bli av med min försörjning och mot min övertygelse.

Jag är fortfarande övertygad om att en försvarsmakt är garantin för att mina kära landsmän kan sova gott om natten. Men att jag tvingas skriva på plikt att gå i krig utan att Sverige eller Europa är hotat är horribelt.

Ändå kommer jag skriva på! Detta mot bakgrund att min mor, nu 83 år, och med posttraumatisk stressyndrom (en psykisk krigsskada) efter hennes barndom mitt i världskrigets Europa.

Jag skriver motvilligt på. Jag har ju inget val så som tonen i ÖB:s brev anknyter. Varför? Som så många, enligt min bedömning över 50% av de kollegor som inte tidigare haft internationell tjänstgöring, köper jag tid att hitta en ny framtid. Jag kommer inte gå ut i krig i landet "Långtbortistan" bara för att det finns diktatorer eller terrorister där. Inte för att jag kan dö, utan för att jag kan bli skadad, handikappad eller invalid. Jag har tillräckligt många exempel hur det går med en militär som blir skadad, exempelvis kollegan som blev avskedad och utan sjukvård för att han blev skadad i Afrika. Tack och hej då. Klara dig själv!

Dessutom tänker jag inte riskera att min mor dör av oro. Att försvara Europa och Sverige är en helt annan sak. Det är en självklarhet. Det är ju där mina anhöriga finns och kan drabbas. Där ställer jag mitt bröst emot faran som en äkta riddersman. Allt för mitt land och mina nära och vänner.

Så kära försvarskollegor. Se till att rösta. Se till att ställa politikerna mot väggen och fråga ut dem om deras åsikt i frågan.

Rösta på Wiseman's kommande oppinionsundersökningar och visa din åsikt.


Undertecknat
En förvirrad flygtekniker


----------------------------------
Till Wiseman


Kära Wiseman.

Jag önskar förstås vara anonym för allmänheten. Brevet är skrivet av en av alla frustrerande flygteknikerkollegor på broderflottiljen i sydväst. På F7 går tongångarna från cheferna att vi inte har ett val. Jag önskar förstås veta hur det snackas på de andra flottiljerna. Jag vill förstås veta om någon orkar stå emot. Så därför hoppas jag mycket på dina opinionsundersökningar.

Vill du lämna kommentar på mitt brev eller veta vem jag är så går det bra via

on.t.move@hotmail.com

Tack för att du finns!!!

Anonym sa...
5 september 2010 21:02  

Wisemans viktigaste tid är nu!

Kära kollegor i försvarsmakten. Kära medborgare.

Det är inte ofta jag har känt frustration och osäkerhet på min och min familjs framtid. Det är inte ofta jag har känt mig så förnedrad och besviken på det land jag försvarar och älskar.

Sedan försvarets och ÖB hot och nära på trakasserier i anställningsfrågan under sommaren sover varken jag eller mina nära gott om natten.

Aldrig trodde jag när jag tog ställning för ett fritt demokratiskt Sverige och därmed blev en del av landets försvarsmakt att jag en dag skulle bli tvingad att "in blanco" skriva på ett brev, en ansökan att gå ut i krig utanför Sveriges eller Europas gränser. Att skriva på med hot om att jag skulle bli av med min försörjning och mot min övertygelse.

Jag är fortfarande övertygad om att en försvarsmakt är garantin för att mina kära landsmän kan sova gott om natten. Men att jag tvingas skriva på plikt att gå i krig utan att Sverige eller Europa är hotat är horribelt.

Ändå kommer jag skriva på! Detta mot bakgrund att min mor, nu 83 år, och med posttraumatisk stressyndrom (en psykisk krigsskada) efter hennes barndom mitt i världskrigets Europa.

Jag skriver motvilligt på. Jag har ju inget val så som tonen i ÖB:s brev anknyter. Varför? Som så många, enligt min bedömning över 50% av de kollegor som inte tidigare haft internationell tjänstgöring, köper jag tid att hitta en ny framtid. Jag kommer inte gå ut i krig i landet "Långtbortistan" bara för att det finns diktatorer eller terrorister där. Inte för att jag kan dö, utan för att jag kan bli skadad, handikappad eller invalid. Jag har tillräckligt många exempel hur det går med en militär som blir skadad, exempelvis kollegan som blev avskedad och utan sjukvård för att han blev skadad i Afrika. Tack och hej då. Klara dig själv!

Dessutom tänker jag inte riskera att min mor dör av oro. Att försvara Europa och Sverige är en helt annan sak. Det är en självklarhet. Det är ju där mina anhöriga finns och kan drabbas. Där ställer jag mitt bröst emot faran som en äkta riddersman. Allt för mitt land och mina nära och vänner.

Så kära försvarskollegor. Se till att rösta. Se till att ställa politikerna mot väggen och fråga ut dem om deras åsikt i frågan.

Rösta på Wiseman's kommande oppinionsundersökningar och visa din åsikt.


Förvirrad flygtekniker


----------------------------------
Till Wiseman


Kära Wiseman.

Jag önskar förstås vara anonym för allmänheten. Brevet är skrivet av en av alla frustrerande flygteknikerkollegor på broderflottiljen i sydväst. På F7 går tongångarna från cheferna att vi inte har ett val. Jag önskar förstås veta hur det snackas på de andra flottiljerna. Jag vill förstås veta om någon orkar stå emot. Så därför hoppas jag mycket på dina opinionsundersökningar.

Vill du lämna kommentar på mitt brev går det bra till on.t.move@hotmail.com

Anonym sa...
5 september 2010 21:03  

Wisemans viktigaste tid är nu!

Kära kollegor i försvarsmakten. Kära medborgare.

Det är inte ofta jag har känt frustration och osäkerhet på min och min familjs framtid. Det är inte ofta jag har känt mig så förnedrad och besviken på det land jag försvarar och älskar.

Sedan försvarets och ÖB hot och nära på trakasserier i anställningsfrågan under sommaren sover varken jag eller mina nära gott om natten.

Aldrig trodde jag när jag tog ställning för ett fritt demokratiskt Sverige och därmed blev en del av landets försvarsmakt att jag en dag skulle bli tvingad att "in blanco" skriva på ett brev, en ansökan att gå ut i krig utanför Sveriges eller Europas gränser. Att skriva på med hot om att jag skulle bli av med min försörjning och mot min övertygelse.

Jag är fortfarande övertygad om att en försvarsmakt är garantin för att mina kära landsmän kan sova gott om natten. Men att jag tvingas skriva på plikt att gå i krig utan att Sverige eller Europa är hotat är horribelt.

Ändå kommer jag skriva på! Detta mot bakgrund att min mor, nu 83 år, och med posttraumatisk stressyndrom (en psykisk krigsskada) efter hennes barndom mitt i världskrigets Europa.

Jag skriver motvilligt på. Jag har ju inget val så som tonen i ÖB:s brev anknyter. Varför? Som så många, enligt min bedömning över 50% av de kollegor som inte tidigare haft internationell tjänstgöring, köper jag tid att hitta en ny framtid. Jag kommer inte gå ut i krig i landet "Långtbortistan" bara för att det finns diktatorer eller terrorister där. Inte för att jag kan dö, utan för att jag kan bli skadad, handikappad eller invalid. Jag har tillräckligt många exempel hur det går med en militär som blir skadad, exempelvis kollegan som blev avskedad och utan sjukvård för att han blev skadad i Afrika. Tack och hej då. Klara dig själv!

Dessutom tänker jag inte riskera att min mor dör av oro. Att försvara Europa och Sverige är en helt annan sak. Det är en självklarhet. Det är ju där mina anhöriga finns och kan drabbas. Där ställer jag mitt bröst emot faran som en äkta riddersman. Allt för mitt land och mina nära och vänner.

Så kära försvarskollegor. Se till att rösta. Se till att ställa politikerna mot väggen och fråga ut dem om deras åsikt i frågan.

Rösta på Wiseman's kommande oppinionsundersökningar och visa din åsikt.


Förvirrad flygtekniker

Anonym sa...
5 september 2010 21:07  

Wisemans viktigaste tid är nu!

Kära kollegor i försvarsmakten. Kära medborgare.

Det är inte ofta jag har känt frustration och osäkerhet på min och min familjs framtid. Det är inte ofta jag har känt mig så förnedrad och besviken på det land jag försvarar och älskar.

Sedan försvarets och ÖB hot och nära på trakasserier i anställningsfrågan under sommaren sover varken jag eller mina nära gott om natten.

Aldrig trodde jag när jag tog ställning för ett fritt demokratiskt Sverige och därmed blev en del av landets försvarsmakt att jag en dag skulle bli tvingad att "in blanco" skriva på ett brev, en ansökan att gå ut i krig utanför Sveriges eller Europas gränser. Att skriva på med hot om att jag skulle bli av med min försörjning och mot min övertygelse.

Jag är fortfarande övertygad om att en försvarsmakt är garantin för att mina kära landsmän kan sova gott om natten. Men att jag tvingas skriva på plikt att gå i krig utan att Sverige eller Europa är hotat är horribelt.

Ändå kommer jag skriva på! Detta mot bakgrund att min mor, nu 83 år, och med posttraumatisk stressyndrom (en psykisk krigsskada) efter hennes barndom mitt i världskrigets Europa.

Jag skriver motvilligt på. Jag har ju inget val så som tonen i ÖB:s brev anknyter. Varför? Som så många, enligt min bedömning över 50% av de kollegor som inte tidigare haft internationell tjänstgöring, köper jag tid att hitta en ny framtid. Jag kommer inte gå ut i krig i landet "Långtbortistan" bara för att det finns diktatorer eller terrorister där. Inte för att jag kan dö, utan för att jag kan bli skadad, handikappad eller invalid. Jag har tillräckligt många exempel hur det går med en militär som blir skadad, exempelvis kollegan som blev avskedad och utan sjukvård för att han blev skadad i Afrika. Tack och hej då. Klara dig själv!

Dessutom tänker jag inte riskera att min mor dör av oro. Att försvara Europa och Sverige är en helt annan sak. Det är en självklarhet. Det är ju där mina anhöriga finns och kan drabbas. Där ställer jag mitt bröst emot faran som en äkta riddersman. Allt för mitt land och mina nära och vänner.

Så kära försvarskollegor. Se till att rösta. Se till att ställa politikerna mot väggen och fråga ut dem om deras åsikt i frågan.

Rösta på Wiseman's kommande oppinionsundersökningar och visa din åsikt.


Förvirrad flygtekniker


----------------------------------
Till Wiseman

Vill du lämna kommentar på mitt brev går det bra till on.t.move@hotmail.com

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade