Valguiden: Miljöpartiet

Vilka är de dimensionerande hoten mot Sverige för ditt partis försvars- och säkerhetspolitik? Vilken säkerhetspolitisk situation och vilken typ av angrepp ska utgöra dimensionerande hot och styrande krigsfall för den svenska försvarspolitiken?

Miljöpartiet anser att de största hoten mot Sverige och våra grannländer inte är av rent militär natur utan är komplexa och svåra att förutse. De kan ha sin grund i konflikter och tvister kring energi- och råvaruförsörjning, vara ett resultat av miljöpåverkan och klimatförändringar, komma från naturkatastrofer och olyckor som påverkar Sverige, härröra från organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot känsliga tekniska och IT-relaterade system.

Dessa hot kan komma plötsligt och vi måste därför ha en god beredskap för denna vidgade hotbild. Det går dock inte att utesluta att Sverige i framtiden skulle kunna utsättas för militära hot, men ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är dock inte sannolikt över en överskådlig framtid. Sveriges framtida säkerhetspolitiska situation avgörs till stor del hur utvecklingen sker i Ryssland inom politiska, ekonomiska, sociala och militära områdena. Det är därför viktigt att vi håller koll på utvecklingen i Ryssland och att Sverige och EU intensifierar sin grannskapspolitik och ökar utbytet och kontakter mellan våra länder.


Hur ser ni på nivån på försvarsbudgeten? Hur mycket pengar är ni beredda att avsätta till försvarsbudgeten?

Miljöpartiet anser att det är rimligt att spara 2 miljarder på försvarsbudgeten. Samtliga partier i den rödgröna oppositionen delar den uppfattningen.
Vi anser att det finns betydande besparingar att göra inom försvaret. Riksdagen har beslutat att övergå från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Vi anser att budgeten inte harmoniserar mot ett insatsförsvar och att det finns betydande besparingspotential att göra. Regeringen har själva tillsatt en utredning som har fått till uppgift att se över budgeten i runda svängar de som vi har föreslagit, 2 miljarder.


Hur ser ni på ytterligare förbandsnerläggningar?

Vi ska ha ett effektivt försvar utifrån de resurser som riksdagen ger till försvarsmakten. Vi kommer att fortsätta att effektivisera det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett effektivt insatsförsvar. Vi rödgröna kom redan under Sälenkonferensen i januari överens om hur vi vill se det svenska försvaret framöver, om vi vinner valet. Det går inte i nuläget att säga om det kan komma att bli nödvändigt att lägga ner förband i framtiden. Ingen försvarspolitiker kan med trovärdigheten i behåll avge några som helst löften i den här frågan.


Vilka är de viktigaste frågorna för att utveckla Försvarsmakten och Sveriges försvar?

Det militära försvaret – Försvarsmakten och dess stödmyndigheter – har under de senaste två decennierna genomgått en kraftig omstöpning. Nödvändiga, men många gånger smärtsamma, minskningar i storlek har gått hand i hand med utvecklande av nya förmågor och ökad kvalitet. Samtidigt har också den internationella dimensionen gått från att vara en perifer sidouppgift till att bli en av huvuduppgifterna för det militära försvaret. En rödgrön försvarspolitik innebär en fortsatt reformering av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.

De nationella behoven ska utgöra grunden för prioritering och utveckling av förmågor. Dessa förmågor ska i stor utsträckning utifrån behov och möjlighet kunna utnyttjas även internationellt. De förband som utbildas ska vara tillgängliga för de typer av insatser som kan bli aktuella i en nära framtid, nationellt och internationellt. Alla förbandstyper behöver dock inte vara optimerade för internationell tjänstgöring.


Hur vill ni effektivisera materielanskaffningsprocessen?

Materielförsörjningen måste fortsätta att reformeras. Det är viktigt att materiel- och logistikförsörjningen sker så effektivt och rationellt som möjligt. Uppgradering av materiel ska föredras framför nyanskaffning. Samutveckling ska där det är kostnadseffektivt väljas före egenutveckling. När nyanskaffning av materiel är nödvändig kan färdigutvecklad materiel på marknaden vara ett alternativ. Kostnaderna ska dock noga beaktas i ett livscykelperspektiv.

Den operativa förmågan har sjunkit markant de senaste åren och är en viktig orsak är regeringens dyra materielinsatser, senast i raden av materialinköp är regeringens förslag att införskaffa amerikanska helikoptrar. Om man efterstävar ett starkt svenskt försvar så måste man inse att kopplingen mellan försvarsindustrin och försvarsförmågan hänger intimt ihop. Därför ska materielanskaffningen vara relevant för det framtida insatsförsvaret.


De flesta bedömare anser att Sverige inte ensamt klarar av att hantera ett militärt angrepp. Hur ska vi gå till väga för att försäkra oss om att få stöd utifall det värsta skulle inträffa?

Globaliseringen förändrar ständigt vår värld. De senaste decenniernas förändringar i vår omvärld har varit omvälvande och i huvudsak positiva. Det kalla krigets slut har inneburit att de allvarligaste hoten mot vår säkerhet har försvunnit. Det militära invasionshotet har ersatts av en mer mångfacetterad hotbild. Frågan känns därför väldigt hypotetisk eftersom det av de allra flesta bedömare inte finns någon militär hotbild mot Sverige under överskådlig framtid.

För att se till att Sverige inte hamnar i konflikt med andra stater så måste Sverige ta ett tydligare initiativ till att internationell säkerhet ska vila på samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Global säkerhet förutsätter ett starkt globalt regelverk. Många av de nya hoten mot vår säkerhet ska i första hand lösas inom FN:s ram. Sverige kommer inte att delta i internationella insatser som saknar FN-mandat. Det är viktigt för Sverige att FN fungerar väl. Medlemsländerna måste ge FN de förutsättningar som krävs för att klara de nya uppgifterna. Vi vill att Sverige ska skärpa sin profil i FN.


Vad är er inställning till ett svenskt NATO-medlemskap?

Sverige är, och ska med en rödgrön regering fortsätta vara, militärt alliansfritt. Det är centralt för vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inte ansöka om medlemskap i Nato.


På vilka sätt ska Sverige kunna realisera Solidaritetsförklaringen gentemot de andra nordiska länderna?

I och med solidaritetsdeklarationen, som formaliserats i det nya Lissabonfördraget, har vi åtagit oss att handla gemensamt och i en anda av solidaritet för att hjälpa varandra om någon skulle utsättas för ett terroristattentat. I deklarationen klargjordes att varje medlemsland självt har rätt att välja de medel som det finner lämpligt för att bistå en drabbad. Vi står dessutom bakom den utvidgade solidaritetsförklaring som omfattar hela Norden. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.


Vad anser ni är framtiden för den svenska militära insatsen i Afghanistan? Hur vill ni utveckla den svenska militära och civila insatsen i Afghanistan för att öka effektiviteten?

Afghanistan är ett land med enorma humanitära behov. Allt fler inser att det inte finns någon militär lösning på kriget i Afghanistan. Den uppfattningen delar vi i Miljöpartiet. Vi vill se en ny strategi och att omvärlden/Sverige ökar sina civila insatser. En långvarig militär närvaro är inte önskvärd. Vi stödjer därför Kabulkonferens mål om att de afghanska myndigheterna ska ansvara för säkerheten i hela landet i slutet av 2014. Ambitionen ska vara att Afghanistans regering så snabbt som möjligt kan ta över ansvaret för säkerheten. I början av nästa år inleds en process där ISAF successivt, i provins efter provins, ska lämna över säkerhetsansvaret till de afghanska myndigheterna. Tillsammans har de rödgröna partierna kommit överens om att vid en rödgrön valseger kommer Sverige att inleda en successiv nedtrappning av den militära insatsen redan 2011 för att 2013 vara i huvudsak civil. Beslutet om tillbakadragande måste självklart baseras på situationen i Afghanistan.

Om överlämnandet av säkerhetsansvaret ska kunna ske behöver den svenska insatsen fokuseras på utbildning och träning av de afghanska säkerhetsstrukturerna, med s k operativa utbildnings- och samverkansgrupper (OMLT). Långsiktigt utvecklingssamarbete vid sidan av säkerhet är nödvändigt för att bygga upp ett land där demokrati och mänskliga rättigheter respekteras och befolkningen kan känna framtidshopp. Här har Sverige och EU en viktig uppgift att fylla.

Läs mer på: http://www.rodgron.se/wp-content/uploads/2010/08/AfghanistanENG_slutlig.pdf



Vad är ert partis målsättning med insatsen i Afghanistan? Vad anser ni bör vara end-state och/eller slutdatum för den svenska militära insatsen där?

Miljöpartiet anser att det inte finns någon militär lösning på kriget i Afghanistan. Efter 9 år av amerikansk krigföring i Afghanistan har man inte lyckats med sin målsättning att stabilisera Afghanistan. Säkerhetssituationen har i stora delar av landet snarare förvärrats under senare tid och situationen för civilbefolkningen är alltjämt mycket svår, även om situationen för landets skolbarn har på vissa områden blivit bättre. Den svenska styrkan har fullgjort sina uppgifter på ett bra och skickligt sätt.

Nyligen presenterade det rödgröna regeringsalternativet sin strategi för den svenska insatsen i Afghanistan. Överenskommelsen innebär att en rödgrön regering kommer att påbörja Sveriges militära tillbakadragande från Afghanistan redan i början av 2011, ett tillbakadragande som ska vara helt avslutat första halvåret 2013. Detta sker helt i linje med den internationella Kabulkonferensen som för några veckor sedan enades kring målet att den afghanska regeringen ska leda alla militära operation i Afghanistan senast år 2014.

Det rödgröna beskedet innebär inte att Sverige kommer att lämna Afghanistan. Tvärtom. Sverige kommer att finnas på plats i Afghanistan för att hjälpa till med fredsprocessen och återuppbyggnaden av det afghanska samhället under lång tid framöver. Vi tror däremot att vi kan åstadkomma mycket mer för det afghanska folket genom att lägga mer resurser på civila biståndsinsatser och civil närvaro av olika slag.

Vi vill satsa resurser ur biståndet på mer utbildning, hälsovård, infrastruktur och stöd till den mycket svaga afghanska polisen. Vi ska också rikta särskilda insatser på att bekämpa korruptionen, såväl i det afghanska samhället som i det internationella utvecklingsarbetet.

Läs mer på: http://www.rodgron.se/wp-content/uploads/2010/08/AfghanistanENG_slutlig.pdf


Hur vill ni utveckla förmåner och ersättning till försvarsmaktspersonal på skarpa insatser?

Vi tycker att det är viktigt att det finns väl fungerande trygghetssystem i samhället som garanterar att såväl försvarsmaktspersonal som eventuella anhöriga, får den omsorg som de behöver. Ev. kan det behövas ytterligare resurser till detta ändamål. Det är självfallet också av hög vikt att Försvarsmakten tar sitt ansvar som god arbetsgivare.

Peter Rådberg




Wiseman kommentar: Sent omsider anländes så svaret från Miljöpartiet och det är på det flesta frågor konkreta svar till skillnad från vissa andra partiers mer svävande och tolkningsfria svar.

Liksom de flesta övriga partier talar Miljöpartiet om en mångfacetterad hotbild. Analysen kring Ryssland och arbetet för att få Ryssland närmare Europa, känns klok.

Man får uppskatta att Rådberg rakt ut säger att han som försvarspolitiker inte kan lova något kring eventuella nya nerläggningar. Det är en betydligt bättre approach än den pajkastning som på senare tid försiggått i media mellan Regeringen med försvarsministern i spetsen och de rödgröna på den andra sidan. Sett till de ingångsvärden som idag finns för Försvarsmakten blir det förbandsnerläggningar och det är svårt att se att 2 mdr kr mindre i kassan inte skulle innebära något sådant.

Det är glädjande att se att Miljöpartiet har lämnat 90-talets "svammel" om miljöbrigader och liknande bakom sig, utan att man istället vill fortsätta effektiviseringen av Försvarsmakten med en prioritering av nationell förmåga och med möjlighet att genomföra internationella uppdrag. Att som Rådberg hävda att de senaste årens försvarspolitik lett till en ökad kvalitet verkar det dock som 8 av 10 officerare inte är beredda att hålla med om, enligt OF undersökning, då de anser att deras förband inte skulle klara av skarp strid. Dock ska framhållas att Rådberg pekar på att den operativa förmågan sjunkit, men vän av ordning vill nog framhålla att det långt ifrån bara kan lastas den nuvarande regeringen.

Liksom de övriga rödgröna partierna hålls det öppet för en omprövning av beslutet att dra tillbaka svensk trupp från Afghanistan. Med tanke på att kritiken från rödgröna partiföreträdare ofta har varit att situationen i Afghanistan är militärt hopplös är det svårt att se att ytterligare svårigheter för ISAF och den afghanska regeringen skulle få en rödgrön regeringen att förlänga ett militärt mandat. Fokus på OMLT är bra, men man ska inte glömma att detta förmodligen är den farligaste av de verksamheter svensk trupp i Afghanistan företar sig. Är man politiskt beredd att ta konsekvenserna av detta?

Man skulle dock gärna vilja får förklarat för sig hur Miljöpartiet (och andra flera andra partier) har tänkt sig att Sverige ska agera om "ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land". Detta bör vara ett av de viktigare ingångsvärdena för hur vårt framtida försvar ska se ut om vi menar allvar med solidaritetsförklaringen.