50 år för sent

60 år för sent är nu riksdagspartierna överens om att "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba en annan EU-medlemsstat eller ett annat nordiskt land". (Göran Lennmarker, m, Försvarsberedningen)

Sent ska syndaren vakna. Ovanstående slutsats drog våra grannländer i väst för 60 år sedan, men ansåg att säkerhetsgarantierna nog borde gälla alla länder som gjort gemensam sak mot tyskarna. Bättre sent än aldrig brukar man ju säga och ett nordiskt försvarssamarbete är ett stort steg framåt.

Saker och ting är dock inte så enkla när det gäller ett nordiskt försvarssamarbete som försvarsminister Tolgfors och ledamöter i Försvarsberedningen försökte framställa dem i TV igår. I Sverige har vi valt att inte se Ryssland som ett hot som föranleder en återuppbyggnad av Försvarsmakten. Detta har däremot våra två närmaste grannländer Finland och Norge. Finland har, vist av historien, aldrig ansett sig ha råd att se Ryssland som något annat än ett framtida hot. Norge har de senaste åren fokuserat mestadels på insatser i utländska konflikthärder, antingen med NATO eller FN. På sista tiden har man dock alltmer börjat öva sceneriot försvar av eget territorium mot stormakt (undrar vilken?).

Detta för mig in på nästa problemområde. Norge, Danmark och våra baltiska grannar är NATO-medlemmar och för Finlands del är det endast en fråga om när och inte om ett medlemskap. Så mycket av NATO-ländernas strukturer är uppbyggt runt NATO och framförallt säkerhetsklassat NATO-material, att det är ogörligt att som icke-NATO-land bedriva samarbete fullt ut. Svenska förband stöter dagligen på detta problem var helst man befinner sig i insats eller på övning där NATO leder verksamheten. Ordrar och dokument som är fullständigt grundläggande för att bedriva verksamhet är klassade NATO-secret och kan ej delges icke-NATO-länder eller också inte skickas krypterat då vi ej får tillgång till kryptot.

Jag har ytterst svårt att se hur Sverige ska kunna samordna sig i ett nordiskt försvar då vår säkerhetspolitik så kraftigt skiljer sig från våra grannländers. Det vore dock utan tvekan positivt med ett gemensamt nordiskt försvar. Kanske sätter det också press på Sverige att hålla sig med ett försvar inte bara i fantasin?

SvD, SvD 2