På Newsmill finns nu en uppdaterad version av inlägget "Ödesbeslutet" om behovet av en bred, förbehållsfri och långsiktig utredning av de svenska flygstridskrafterna innan Riksdagen brådstörtat fattar ett beslut om framtida stridsflyg.
Tweet
Polisresursen i blåzonen måste förstärkas!
2 timmar sedan
17 kommentarer:
Varför skall just luftförsvaret ha en utredning som resten av Försvarsmakten saknar? Det låter på Er som att denna funktion är viktigare än andra i det svenska försvaret. Ytstridsfartyg i Marinen eller artilleri i Armén har ju kunnat reducerats mot noll utan motsvarande utredning. Varför räcker inte FM egna utredningar och politiska beslut i detta avseende?
"Master & Commander"
DÄRFÖR att luftförsvaret är den enskilt viktigaste komponenten i det svenska försvaret.
Master & Commander:
Visst är det så och det är högst olyckligt. Överlag har utretts alldeles för lite och alldeles för smalt i försvarsfrågor, vilket som bekant har fått oerhörda konsekvenser. Det hade ju t ex varit ytterst klädsamt om utredningen om personalförsörjningen kom ett år innan riksdagen fattade beslut om antagandet av det nya yrkesförsvaret istället för ett år efter att beslutet fattades.
Arméns artilleri, flottans ytstridsfartyg m fl system förtjänar också att utredas, men precis som med stridsflyg i termer om förmåga som större system, inte som enskild plattform.
Situationen är dock något annorlunda just nu då Regeringen gör sitt bästa för att snabbast möjligt trycka igenom ett beslut om stridsflyg, vilket kommer att få återverkningar för åtskilliga 10-tals miljarder kr och utgöra grunden för svenska luftstridskrafter och svenskt luftförsvar flera decennier framöver.
Något sådant föreligger varken inom Marinen eller Armén just nu eller inom det närmaste året/åren, även om det t ex skulle vara på sin plats även med en marinutredning avseende vad vi vill åstadkomma med våra marinstridskrafter innan vi tecknar oss för köp av nya materielsystem kommande decennium.
Och ja. Åsikten är fortfarande att luftstridskrafter och ubåtar utgör grunden för våra möjligheter att möta ett väpnat angrepp tidigt och därmed även till stor del förmågan att hävda territoriell integritet. Det förtar ändå inte att det är ytterst viktigt med övriga förmågor och system inom såväl Marinen som Armén och Flygvapnet.
Problemet nu är väl att begreppet "luftförsvarsutredning" inte längre handlar om vad det borde handla om.
För de politiska förespråkarna handlar det om att bromsa och förhindra vad man anser är ett felaktigt beslut om Gripen-utveckling, oavsett vad en eventuell utredning skulle komma fram till - dvs. rätt eller helt enkelt fel svar.
För Fö, FM och Saab handlar det om ett hot att fördröja nödvändiga beslut kring Gripen-utvecklingen. Oavsett vad en eventuell utredning skulle komma fram till - dvs. rätt eller fel svar.
Ingen av parterna bryr sig ett skit om huruvida Sverige har ett adekvat, eller för skattebetalarna kostnadseffektivt, luftförsvar. En eventuell utredning handlar inte om det längre, det är bara politik. Det är väl mer eller mindre underförstått att den militära dimensionen i frågan är irrelevant i dagens fredliga omvärld.
Alla frågor om Gripen är av någon outgrundlig anledning djupt infekterade med känslor och prestige. Den torra saklighet och professionalism som borde känneteckna myndighetssverige lyser alltjämt med sin frånvaro. Kanske är det en förlorad och svunnen tid. Idag och i framtiden blir det inte bättre än så här?
Vill du ha en luftförsvarsutredning? Ok, du är av någon anledning motståndare till att staten investerar i en utveckling av Gripen NG.
Vill du inte ha en luftförsvarsutredning? Ok, du vill av någon anledning att staten omedelbart beslutar att investera i en utveckling av Gripen NG.
Vill du ha en luftförsvarsutredning för att utreda det bästa och mest kostnadseffektiva sättet för Sverige att investera för framtidens behov av luftförsvarsförmåga? Hahahaha, du är verkligen naiv. Vem bryr sig om det i dagens politik? Några få försvarsidealister och potentiellt nyttiga idioter. Folket och väljarna har inte det minsta intresse för frågan. Däremot har de väldigt starka känslor kring ordet "JAS".
Jag skickade in en kommentar på Newsmilldebatten, hoppas den gör någon nytta.
Det jag har saknat med försvaret och försvarspolitiken är insikten att det är på allvar och inte en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Jag tror att det nu rör sig åt rätt håll.
Det vore bra om vi hade något som bestämde den minsta rimliga försvarsförmågan. T.ex. att försvaret skall klara av att möta det som Ryssland övar med.
Något sådant och insikten att viktiga uppgifter måste ha redundanta lösningar, dvs flera olika lösningar, skulle räcka långt.
Luftförsvaret är viktigt, ja. Främst luftförsvar i form av mobilt luftvärn. Att slå ut ett luftförsvar endast baserat på flygplan är enkelt att slå ut av en kvalificerad motståndare - ett antal kryssningsmissiler gör jobbet inom en timme.
Dock kan man inte hålla och ta terräng med flyg. Speciellt inte som flyget i ett tidigt skede blir utslaget (jmfr Libyen). Det som mest avskräcker en motståndare är inte ett antal plan som dessutom inte är komplett beväpnade, har drivmedelsförråd utslagna och som inte har en fungerande logistiksystem eftersom alla reparatörer är civilt anställda och inte vill ställa upp på att repa planen under dödshot - blir lite stora risktillägg för staten att betala :-P
Det som mest avskräcker en motståndare är en utdragen konflikt på marken mot mindre väl utrustade och samövade enheter som inte är lätta att slå ut, som kan angripa både tunga stridsfordon och kunna försvara det närmaste luftrummet parat med hög rörlighet och autonomt genomförande utan vidare radiosignalering. Denna typ av enheter binder occuperande trupp och skapar opinion i hemlandet när soldater kommer hem i säckar.
Så en mer genomgripande utredning kring försvarsförmåga behövs - framtidens konflikter präglade av resursbrist av bränsle och material kommer att medföra nya paradigm vad gäller effektiva försvarsstyrkor - sådana som binder motståndarens trupp och resurser och som inte enkelt kan slås ut p g a decentralisering och mobilitet. Varför inte återuppväcka tankarna kring småskaliga robotsystem både för mark- och luftstrid möjliga att hantera av mindre enheter med kort utbildningstid och med hög lokal anknytning?
Som f d Flygvapenmänniska har jag vuxit upp i ett systemtänkande. Därför, när försvarsgrenarna upphörde och ingick i ett kollektiv "Försvarsmakten" så hoppades jag att Försvarsmakten i högre grad än under försvarsgrentiden skulle betrakta försvarsgrenarna som system i Försvarsmaktsystemet. Så har det sannerligen inte blivit. Nu liksom förr suboptimears varje komponent i Försvarsmakten, ofta p g a för försvaret av Sverige helt irrelevanta skäl. Försvarsmaktens ledning eller det politiska systemets representanter har inte haft förmåga att ta systemgrepp över försvarssystemet.
Jag tror inte att en luftförsvarsutredning förmår placera luftstridskrafterna i det hela perspektiv som man skulle tycka vore självklart.
Varför då slösa tid och energi på en ofruktbar utredning?
Vitsen med att avskräcka är att få en aggressiv part ett besinna sig eller åtminstone välja något annat mål för sin inrikespolitik genom yttre aggression. Besinnar sig den aggressiva makten finns det en chans att lugna ner situationen och leva tillsammans så gott det går. Under kalla kriget så handlade i med Sovjet, att vi handlade med Tyskland under andra världskriget är skamligare men hjälpte oss att överleva.
För att avskräckning skall fungera behöver det först finnas en vilja att försvara sig och en säkerhetspolitik. Kan vi inte ens planera rationellt är viljan svag. Redan att ta försvaret på allvar ger en förbättring.
För att avskräcka från ett strategiskt överfall är inte det viktigaste att vi har något speciellt tekniskt system utan att det finns flera sätt att lösa uppgiften. Om den svåraste uppgiften är att skydda Sverige från ett anfall från en rysk despot som bedriver utåtriktad inrikespolitik vore det lämpligt att ha:
Ubåtar som kan sänka fartyg på väg över östersjön.
Ett flygvapen som kan omöjliggöra en luftlandsättning och sänka fartyg.
Ett kustartilleri med robotar som kan sänka fartyg.
En armé med mekanisering och luftvärn som omöjliggör en luftlandsättning eller landstigning över förbandens respektive område.
Så många armeförband att de kan kraftsamla och slå en landsättning eller landstigning.
Flera sätt lösa den allra viktigaste uppgiften så skyddet finns kvar om ett vapensystem blir utslaget eller omodernt ger givetvis den bästa avskräckningen.
Sedan är det mycket bra att ha ett civilförsvar så samhället inte blir lika lätt att utpressa genom sabotage och militära nålstick.
Ett exempel på motsatsen till "system av system" är att plocka ihop några klossar av "vore bra att ha"
@ Magnus Redin: ta det inte negativt, får du hålla på med försvarsfrågor några år kommer du säkert att inse att det måste till ett sållande av "bra att ha" tills dess att klossbygget utgör något som väsentligt höjer tröskeln för en angripares "kostnader" att kränka Sverige.
Bosse, jag vet men att sålla kräver en dialog och själv är jag nöjd med att sålla fram principer och rimliga exempel.
Skulle jag bestämma något på riktigt måste alternativen givetvis jämföras noga och mest förtjust är jag i att spruta idéer inom områden där det finns marknader som provar fram det rimliga. Försvaret är lite tråkigare i att det måste vara en planekonomi.
@ Magnus Redin 29 17:04:
Kraven på en industriledare är att han levererar. Det han skall leverera kan mätas med jämna mellanrum.
Kraven på en chef för en Försvarsmakt som får sina inkomster från pyramidspetsen, inte från kunder, borde ändå var de samma som på industrledare - att leverera. Dessvärre mäts prestanda endast om krig utbrutit. Även om krig bryter ut så är det ett misslyckande att inte ha hållit tillräckligt hög tröskel. Däremot om krig inte bryter ut så finns ju ett otal andra tänkbara orsaker utöver att försvaret varit avskräckande. Sett i ett vidare perspektiv så är det ett problem för all offentligfinansierad verksamhet. Där har försvrspolitikerna verkligen något att bita i!
Lycka till Magnus!
Bosse, det är helt riktigt att försvarets förmåga inte provas fullt ut fören det blir krig vilket det helst aldrig skall bli. Detta dilemma är något som gör det intressant att samarbeta med demokratier som är hotade och ibland befinner sig i krig och det gör de skarpa internationella insatserna värdefulla för försvarsförmågan. Sedan gäller det att kunna värdera det man lär sig.
Min specialitet är resursfrågor, försvarskommenterandet är ett sidopyssel då det är relaterat till resursproblem och irriterande att det fungerar så illa.
Staffan Danielsson har skrivit replik på din artikel. Han verkar dock ha missuppfattat, alternativt medvetet feltolkat vad du skrivit kring en uppgradering av Gripen.
Vart tog kommentarerna på Newsmill vägen? Ingen enda tycks finnas kvar.
Besviken RO:
Kan det vara så att du tittar på dagens replik till Staffan Danielsson och Volvo Flygmotor? Det är samma bild i ingressen?
Henrik:
Replik finns som sagt nu på Newsmill.
WW,
Nej, alla kommentarer under din artikel tycks vara strukna.
Besviken RO:
Alla 10 kommentarer finns kvar på den första artikeln:
http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/28/moderaternas-svek-i-luftf-rsvarsfr-gan
Däremot är det inga kommentarer under den nya (repliken till Staffan D och Volvo Flygmotor)
Skicka en kommentar