Idag är det 6 år sedan Wiseman's Wisdoms startade. Mycket har hänt sedan sedan och det som från början var ett sätt att ventilera tankar och publicera debattinlägg när dessa inte togs in i dagstidningarna, har idag vuxit sig långt större än vad någon kunnat ana. Sedan starten rapporterar Statcounter 3,6 miljoner besökare och Google 4,5 miljoner sidvyer. Inte illa för en blogg som diskuterar ett "särintresse". Det inte många bloggar som handlar om politik som har fler läsare än WW enligt Bloggportalen, vilket tyder på en visst intresse för "särintresset"
Det senaste året har bjudit på en rad intressanta händelser som det blivit anledning att diskutera och besökssiffrorna har blivit därefter, varvid rekordet var på 13 000 besök under en och samma dag.
Ambitionen för det kommande året är att fortsätta på samma sätt som tidigare, men även att försöka strukturera upp bloggens utseende lite mer. Med tanke på utvecklingen i vårt närområde lär det inte bli mindre försvars- och säkerhetspolitik att diskutera under det kommande året.
Därför är det så glädjande att vi under det gångna året fått ännu fler "försvarsbloggar", vilket ytterligare breddar den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. En av de nyaste och därtill med mycket hög kvalitet är Jägarchefen så det föll sig naturligt att bjuda in Jägarchefen att skriva ett gästinlägg med anledning av 6-årsjubileet. (Jägarchefen återfinns även på Twitter)
Wiseman
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Wiseman's Wisdoms 6 år
När jag fick frågan för någon vecka sen om jag ville skriva ett gästinlägg på bloggen med anledning av att den fyller sex år så var det inte svårt att tacka ja. Tanken som kom direkt efter var givetvis, vad har jag tackat ja till den här gången då? Men resolut som sig bör för en jägare så är det bara att ta sig an problemet och lösa uppgiften för ge upp eller misslyckas finns inte i vokabuläret för oss. Så nedan kommer några reflektioner.
För snart sex år sedan hörde man för första gången talas om bloggen Wisemans Wisedoms, före det var det stängda dörrar på befälsrummet, gärna att folk såg det var stäng med en baktanke så fler anslöt för att vanligtvis diskutera problematiken i den dagliga tjänsten.
Vad som uppstod för sex år sedan skulle jag vilja drifta mig till att säga var att vi dels inom Försvarsmakten dels inom den försvarspolitiska arenan fick en punkt att samla oss kring, en punkt att få utlopp för vad vi egentligen tycker och tänker och inte vad vi säger/får höra vid klatchiga powerpoint presentationer framförda för/av antingen delegationer från Högkvarteret eller försvarspolitiker från Riksdagen.
Ryktet gick först genom Försvarsmakten, allt från fänrikar med hög datormognad till omgalonerade Fanjunkare med fler krigsförbandsövningar på nacken än vad yngre kaptenerna har missioner fann sig till rätta med den här informationskällan, sen fann sig även den breda allmänheten med ett försvarsintresse till rätta med den.
Nu skulle jag ju kunna avsluta mina reflektioner här och börja belysa t ex den senaste beredskapsövningen i Ryssland, läget inom den svenska Försvarsmakten eller helt enkelt välja att belysa något som ligger mig nära. Men jag väljer att avstå från det utan istället allmänt diskutera kring debatten som skett, sker och säkert kommer fortsätta att ske.
Försvars- och säkerhetspolitik i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet är ju kära ämnen för många att diskutera och alla har var sin klokhet och vishet att komma med. Ofta är det så att diskussionerna går heta och ibland känner sig folk trampade på tårna av någons åsikter eller hur man valt att framföra något.
Att bloggarna i allmänhet och denna i synnerhet har blivit ett viktigt instrument i förandet av diskussioner kring försvars- och säkerhetspolitik märks. Flertalet prominenta gästinlägg har det varit till och med överbefälhavaren har valt att tala på denna sida.
Det i sig är en intressant sak, att rikets överbefälhavare tar sig tid att besvara diskussioner som förs på en blogg är bra, men det tyder även på att t ex INFO S på HKV mer än väl vet vilket genomslag denna blogg har och hur många i organisationen som läser den på en frekvent basis och därmed också vilken effekt den kan ha.
Det enskilt viktigaste är att vi har en diskussion, vilket till slut verkar ha kommit igång inom detta område även i Sverige. Dock så är det generellt sett individer inom det försvars- och säkerhetspolitiska etablissemanget som för diskussionen dvs lite raljant sagt vi försöker ”frälsa” oss själva. Vilket det förhoppningsvis blir en ändring på så att den breda allmänheten även kommer in i diskussionen.
För att det diskuteras tyder på att man vill någonting, det är lätt att ta en diskussion som kritik mot egna fattade beslut m m. Men ytterst skulle jag vilja säga att det handlar åtminstone för de försvarsanställda att man vill organisationen väl, man vill få den mer effektiv, man vill få ut mer effekt av den i slutändan. Sen måste diskussionen föras inom visa ramar det förstår vi alla, men ibland kan det vara lätt att gå i affekt över saker och ting, men då får man ta några djupa andetag och fokusera. Samt saker och ting som berör försvars- och säkerhetspolitik hamnar oftast på ett eller annat sätt inom sekretesslagstiftningen vilket manar till eftertänksamhet både en och två gånger.
Flertalet av de som framför åsikter, gör detta anonymt oftast under någon form av pseudonym. Det i sig är en nackdel i diskussionen för man vet egentligen inte vem man diskuterar med. Staffan Danielsson valde under våren att göra sig lite lustig på sin blogg rörande det, personligen tyckte jag att det fanns lite humor i det. Men den stora frågan som jag personligen inte tycker han belyste med sitt inlägg är, varför anonymitet? Den låter jag stå obesvarad för den är mångfacetterad.
Ytterligare ett problem med diskussionerna är som jag skrev tidigare är att allmänheten inte är intresserad i någon större omfattningen kring de problem som finns och kan uppstå. Detta tycker jag belyses på ett rätt bra sätt under den gångna veckan, den hittills största övningen sedan kalla krigets slut som genomförs i Ryssland i skrivande stund har renderat i en mindre notis i Dagens Nyheter.
Sedan Berlin murens fall skulle jag vilja påstå har folkförankringen med Försvarsmakten och därmed också den försvars- och säkerhetspolitiska diskussionen långsamt tynat bort intill det vi står i idag. Det är nog den enskilt största svagheten för både Försvarsmakten och debatten. Det i sig gör också att t ex rekrytering till insatsförbanden blir lidande. Hade rapporteringen och intresset varit som under mitten på 80-talet kring försvars- och säkerhetspolitik tror jag inte vi hade haft några rekryteringsproblem för medvetande graden hos allmänheten hade varit betydligt större.
Hur kan man då råda bot på det här? Ja bloggen som du sitter och läser på just nu är ett sätt, enskilda individer väljer att börja skriva, belysa och diskutera försvars- och säkerhetspolitik, det gör att säkert någon som inte tidigare haft ett intresse på ett eller annat sätt hamnar på sidan och inledningsvis börjar "ströläsa" något för att sen få ett intresse.
Försvarsmakten i sig syns på ett antal olika evenemang i media m m. Men media i sig dvs tidningar, nyhetsprogram o dyl måste få upp ögonen på ett annat sätt för försvars- och säkerhetspolitik. När de tunga mediajättarna börjar lyfta försvars- och säkerhetspolitik på ett sådant sätt som allmänheten får upp ögonen för det kommer diskussionen och därmed även folkförankringen öka intill dess kommer det vara ett "särintresse".
Hur kommer det sig då att jag håller mig an kring folkförankring och diskussion då? Jo det är grundbulten till att vi skall kunna få ett effektivt försvar. Se t ex på diskussionerna som pågår om bl a vård, skola och rättsväsende. Mer eller mindre varje medborgare som är från 12-13 års ålder har en genuin uppfattning i dessa frågor, vilket även påverkar hur debatten förs rent politiskt och hur beslut sen även tas.
Ser man hur försvarsdebatten har förts ute i allmänheten och inom det politiska etablissemanget så är det milsvida skillnader. Jag har mycket svårt att se om allmänhetens medvetandegrad varit högre inom detta område, att vissa uttalanden som kommit under de två senaste åren gått så smärtfritt förbi för visa politiska partier, likväl även vissa beslut som fattats.
Så en bred debatt där samtliga politiska partier är involverad men även allmänheten är av yttersta vikt för att vända begreppet "särintresse" till allmänintresse och i förlängningen sätta Försvarsmakten i rampljuset. För trots allt alla i Försvarsmakten gör ett "hästjobb". Sen är det nog lätt att både från Högkvarteret titta ned på förbanden och undra vad de håller på med och framför allt från förbanden upp mot Högkvarteret peka finger och komma med diverse tillmälen. Men så är det och så kommer det nog också alltid vara det är lite grann som begreppet "dagens ungdom" m m för samla en mängd människor som är drivna för att lösa en uppgift inom samma organisation så är det nog det som uppstå.
Därmed vill jag avsluta detta gratulationsinlägg. Med förhoppningar om ytterligare ett års diskussioner i god anda som för Försvarsmakten i synnerhet och i allmänhet den försvars- och säkerhetspolitiska diskussionen i Sverige framåt.
Have a good one! // Jägarchefen
Uppdatering 21.55: Bloggens årsdag uppmärksammas hos Dagens Opinion. Högst smickrande!
Polisresursen i blåzonen måste förstärkas!
2 timmar sedan
20 kommentarer:
Gratulerar, till landets i särklass viktigaste blogg
Gratis från mig med som inte har militär anknytning annat än att jag blev vpl fänrik 1998.
Kommentar till själva inlägget:
Försvar och säkerhetspolitik kommer att fortsätta att vara ett "särintresse" tills dess att allmänheten har en generell beröringspunkt till verksamheten och politiken på samma sätt som skola och vård.
Jag tror att grunden till det minskade engagemanget beror på två faktorer. Främst den generella "fördummningen" i samhället där skvaller och katastrofer är de enda nyheter som "säljer". Men också att värnplikten togs bort. VPL gjorde att ett stort antal unga (män mest tyvärr) fick om än ett påtvingat men ändock en tydlig relation till militär aktivitet och säkerhetstänkande.
Idag är detta främmande ämnen för de flesta unga.
Det betyder inte att jag anser att VPL och hur verksamheten genomfördes generellt var det optimala systemet för svenskt försvar. Men efter att ha följt de aktiva försvars och säkerhetsbloggarna en längre tid så tycks de flesta indikatorer tyda på att det iallafall fungerade bättre och skapade en större särkerhetspolitisk styrka än vår försvarsförmåga idag.
Grattis på sexårsdagen! Även om media börjat vakna under det senaste året så tror jag att den här bloggen kommer att vara avgörande för försvarsdebatten under mycket lång tid framöver.
Stort grattis på födelsedagen!
Det är lustigt! Jag satt igår, i och med att Perlenberg öppet referade till min bloggpost, och funderade hur mycket mediabilden och försvarsbevakningen hade förändrats bara det senaste året.
Att säga att någon har bidragit till detta mer än dig själv vore nog att fara med en osanning. Tack för tiden som varit och med stora förhoppningar på att du har tid, ork (och familjens fortsatta stöd) att fortsätta sex år till!
/Oscar
Stort grattis till min största inspiratör inom området. Bra inlägg av Jagarchefen dessutom. Keep up the good work!
Gratulerar på dagen! Ser fram emot många fler år av läsande på bloggen. Bra inlägg av Jägarchefen.
Varmt grattis till en viktig blogg.
För övrigt är väl sexårsåldern en trotsålder.
Ska bli kul se vad det kommer innebära för en redan vass och insiktsfull penna.
Du gör en enormt fin och uthållig insats med din blogg.
Den har imponerande bredd och djup och med knivskarp argumentation pekar på de områden som måste förändras militär/sakpolitiskt och strikt militärt.
Jag vet att det du skriver har haft har och kommer att påverka beslutsfattare inom försvarsmakten, försvarsdepartementet, regeringen och Sveriges riksdag.
Många tidningsredaktioner, nyhetsbyråer och myndigheter följer din blogg varför svenska folket och det officiella Sverige får en enl min mening mer nyanserad bild än via officiella kanaler.
Allt gott
Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl
Instämmer
Men
Har något ändrats
Lagersten Bagdad Bob
ÖB som är sjukskriven
Förfall
Hur många brinner för jobbet
Karriärister som är jasägare hela vägen
Lycka till Ni som fortfarande har jobbet som ett kall
RIP 111101
Grattis! Måste rekomendera boken "När balkan brann" av Ulf Henricsson till bloggens läsare. Där kan man nog få en del förståelse till varför förvarsanställda helst skriver med pseudonym. Den ger även en god inblick tror jag om hur dåligt?? värnpliktsförsvaret var i internationell tjänst. Kart läsvärd, Henricsson är inte rädd uppenbarligen vare sig som officer eller författare!
Du/ni som håller denna blogg levande borde få Stora Journalist priset!
Jag lever på hoppet enligt principen "droppen urholkar stenen", men är annars tyvärr benägen att hålla med "sheriff of the universe" inlägg.
GRATTIS!!!!!
Wis
Från att varit en smal "flygblogg" för några få intresserade har du lotsat WW till att bli en bred försvarsblogg med en förankring inom en vid krets av försvarsintresserade debattörer.
Det är imponerande!
Np
Grattis och stort tack för ditt opinionsbildande arbete med bloggen.
Under kommande helg är stora delar av teaterfolket samlat på suckarnas altan på landets framsida. Ditt jubileum kommer givetvis att firas. Alla tillfällen till firande bör tillvaratas i positiv anda och här vankas inga halvfyllda glas.
Något jag har noterat under åren som gått är att de utomordentligt positiva kommentarerna från ”trupparen”,”plutc” och allt vad de hette sakta dog ut.
Idag ser tyvärr verkligheten annorlunda ut för många som var med i starten och tyvärr var det många av våra farhågor, i det ”nya” försvaret, som slog in.
ÖB vill ju att vi skall förmedla det goda budskapet och jag är förvånad att FML inte i högre utsträckning tar tillfället i akt och levererar några sådana kommentarer eller inlägg på bloggen.
Det många inte förstår, som tycker att bloggen och dess kommentatorer är svartmålare och tycker allting är kass, är att dessa åsikter finns för att göra vår FM bättre.
Ingen försvarsblogg (jag känner till) är negativt inställd till vår FM.
Men man kan inte komma med sju nyanser av vitt om det inte stämmer. De som tillverkar färgen och minst tjugo målare hör snart av sig angående nyanserna.
Jag vill önska dig lycka och välgång under de kommande åren och hoppas på underhållande inlägg även i framtiden.
Ett stort grattis till en blogg, med en osedvanligt hög nivå, från oss här på teatern!
Teaterdirektören.
P.S. Jag trodde, under en tid, att WW skulle gå samma öde till mötes som Strilaren. Jag vet inte hur nära det var men jag tror inte det var långt borta från att någon skulle ”hantera” bloggen.
Stort Grattis!
Medvetandet om denna blogg växer sakta. Det är nästan som förr i tiden "Låt budkavlen gå".
Tänk om man för 40 år sen skulle som försvarsvän nästan tillhöra en "Underground-rörelse".
Får se nu om "välfärdssverige"vaknar upp efter semestern och faktiskt upptäcker vad som hänt. Den senaste ryska uppvisningen borde väl sjukna in så småningom.
Bra Jobbat! Och tack!
Tur att det fortfarande finns folk som vet orden: Mod, Heder och Ståndaktighet och inte karriär.
Tack ska ni ha!
Tack för alla glada tillrop!
Jag har följt dig sedan starten och kommenterat under flera (mer eller mindre frustrerade) pseudonymer. Började som "Peppe". Skrev följande (redigerat utdrag) som kommentar hos Dagens Opinion:
För Wiseman's är det inte mängden läsare som ger makt att påverka, utan sakligheten och kvaliteten på debatten. Den är ärlig, ger insyn i ett för övrigt slutet område och har byggt ett förtroende genom kvalitet och trovärdighet över tiden. Knappast populistisk eller kortsiktig i sina ambitioner. Syftet är att opinionsbilda och förbättra, inte att maximera försäljning och intäkter, vilket uteslutande är gammelmedias drivkrafter idag. Jämfört med många andra politiska opinionsbildare har sajten varit en framgång inom sitt område. Som idag intresserar fler...inte nödvändigtvis många.
Opinionsbildningen från Försvarsmaktens informationstjänst har såklart fler läsare med sitt mer publikfriande format, men har väldigt ringa gehör och påverkan då den uppenbart inte är till för att förmedla fakta. Snygg men innehållslös. Uppenbart skönmålning och marknadsföring för ett allt svårare rekryteringsbehov. Men, den saknar fullständigt samhällsnytta likt många av gammelmedias granskningar. Opinion kan inte byggas på vackra kulisser.
Inte ens SvD lyckas härvidlag på något bra sätt då man fokuserar på klatschiga rubriker, med svag koppling till sakfrågan. T.ex. "enveckasförsvaret" som skapar uppmärksamhet i större kretsar (kalla det "opinion" men utan utsikter att förbättra) men misslyckas att folkbilda. När armén hade en miljon man att mobilisera byggde försvarsidén på ca fyra veckors uthållighet (med 16 ggr mer resurser erhölls endast fyra gånger mer "försvarsförmåga"). Vad man missar att belysa är att det då fanns en avhållande försvarsidé. Målet var aldrig att vinna ett krig, utan att avhålla motståndaren att välja väpnat angrepp som medel genom risken för oacceptabla egna förluster. Att bevara fred och säkerhet, snarare än att kriga på riktigt med "användbara", "omedelbart tillgängliga" förband. Den försvarsidén finns inte längre, sådant diskuteras inte ens, och avsaknaden av doktrin och försvarsstrukturer för territoriell säkerhet och försvar är idag ett större problem än uthålligheten.
Sådant diskuteras endast på försvarsbloggarna idag. Där skiljs äpplen från päron i debatten. Den "intelligensen" är ett svart hål i dagens media och en möjlig förklaring bakom framgången hos bloggar som t.ex. Wiseman's Wisdoms. Sedan får man själv sålla bort foliehattarna ur kommentarsflödet...
Grattis på sexårsdagen. Jag måste erkänna att jag inte följt bloggen under hela dess livstid, även jag hade en strategisk time-out. Bloggen har varit en av få platser plats där folk bryr sig om och funderadar över försvarets tillstånd. Det har gjort att även jag fått fundera och ta ställning på ett personligt plan. Så allt "svartmålande" till trots så är det till viss del på grund av Wiseman som jag hittat tillbaka till försvarsmakten, denna gång som GSS/T.
Love Alm
lovealm.wordpress.com
Kamrat Kalle,
Tack för det mycket glädjande omdömet! Låt oss hoppas att vi får en bättring från medias håll. Det finns i alla fall vissa positiva tecken.
Love Alm,
Det var kul att höra!
Skicka en kommentar