En försvarspolitik fast i år 2004

Baltiska kedjan, 23 augusti 1989. 2 miljoner invånare i de av Sovjetunionen annekterade Estland, Lettland och Lituaen bildar en 600 km lång mänsklig kedja för att manifestera för frihet. En frihet man 2 år senare erhöll, men som nu riskerar att snart vara borta


Baltikum är det nya Berlin.

Så sammanfattar den brittiske journalisten och författaren Edward Lucas det nya säkerhetspolitiska läget i Europa i en artikel i Politico (mycket läsvärd). Lucas har helt rätt. I det nya Europa med dess växande spänningar mellan EU/USA på ena sidan och Ryssland på den andra finns endast ett område där EU och NATO har en direkt landgräns mot Ryssland och det är i Baltikum. Sålunda har även Östersjöns strategiska betydelse ökat flerfaldigt. Som Lucas påpekar måste nu Europa och USA nu inskärpa i Ryssland att Baltikum ej kommer att överges och att även lågintensiva ryska aktioner mot Baltikum kommer att betraktas som ett anfall mot NATO. Det finns en direkt parallell till detta i president Kennedys berömda tal i Berlin (Ich bin ein Berliner), som bidrog till den sovjetiska tron att en väpnad aktion mot Västberlin skulle utlösa ett kärnvapenkrig. Som tur var synades aldrig den handen.

Frågan är nämligen hur beredda länder i framförallt Sydeuropa är att ställa upp för Baltikum. Redan idag drabbar de ryska motsanktionerna det ständigt lika besvärliga europeiska jordbruket och i flera länder har bönder därför protesterat mot EU:s sanktioner mot Ryssland. I Tjeckien, Slovakien och Ungern har man från regeringshåll uttryckt ogillande mot EU:s sanktioner. Serbien, på väg mot EU, har meddelat att landet aldrig kommer att införa sanktioner mot vänlandet Ryssland. Bilden av ett EU splittrat i hur man ska behandla Ryssland är därmed tydlig, vilket är lika tacksamt för Putin som det är oroande för Baltikum.




På efterkälken
Den svenska försvarspolitiken har inte hängt med i den utveckling som skett i Europa sedan 2008 och Georgienkriget. Tecknen på det Rysslands politiska förändring och den massiva ryska upprustningen har varit många utan att några större åtgärder vidtagits. En av förklaringarna kom under SVT:s utfrågning av statsminister Fredrik Reinfeldt i torsdags kväll.


"Jag har att väga många saker hur Sverige ska förhålla sig till sina grannar. Jag har suttit med några av de 400 företag som finns på plats i Ryssland och som ju ser, eller hoppades i alla fall för en tid sedan på ett annat Ryssland, mer i kontakt med sin omvärld."


Den bild som redovisats av av de militära underrättelseorganen, Totalförsvarets Forskningsinstitut med flera, har alltså statsministern inte brytt sig om utan istället hellre lyssnat till svenska företag som verkar i Ryssland och deras bild av situationen. Den bilden har uppenbarligen varit mycket mer positiv och därför tacksammare att ta till sig, vilket bidrar till att förklara varför så lite hänt i den moderata försvarspolitiken. Statsministern är därmed ytterligare ett exempel på vad som händer när man drabbas av konfirmationsbias. Bekymrande nog verkar insikten ändå inte ha infunnit sig att ”nu är det allvar”, eftersom de ”satsningar” på försvaret som regeringen har presenterat börjar falla ut i pengar först om 4 år för att kulminera 6 år senare då försvarsbudgeten ska ha ökat med 5,5 mdr kr i förhållande till nuvarande nivå. Det är alltså en åtgärd som inte ger den minsta effekt idag eller under kommande mandatperiod och därför lika lätt kan annulleras.

Se gärna hela den utfrågningen av statsministern i försvars- och säkerhetspolitik (1.14 – 1.19). Det är många märkliga svar. T ex verkar Reinfeldt vara den ende som inte trott att Putin inte skulle återinträda som president efter Medvedev.

En annan fråga som ställdes till statsministern, rörde det besked ÖB Sverker Göranson lämnade nyåret 2013 att Försvarsmakten vid intagen insatsorganisation 2014 endast kommer att kunna försvara en specifik del av landet i en vecka mot ett begränsat väpnat angrepp. Därefter måste utländsk militär hjälp ha nått Sverige. Det var ett besked som förvånade många när det levererades och som än idag väcker en hel del uppseende – hur kunde det bli så här? Tyvärr har väldigt få insett att detta ”en-veckasförsvar” inte är aktuellt idag utan först när insatsorganisationen verkligen intagits, där prognoserna idag talar om någonstans år 2020-2023 – om statsmakterna skjuter till det 70-tal miljarder kr som just nu saknas för detta. Med andra ord, mycket långt ifrån den ”satsning” som regeringen presenterat under våren som därtill är en utökad ambition jämfört med den insatsorganisation 2014 som beslutades av riksdagen 2009. Statsministern viftade bort frågan om en-veckasförsvaret med motfrågan ”försvar mot vad?”, varvid man kan fundera på varför vi överhuvudtaget har en försvarsmakt i Sverige.


Försvarsbeslutet 2004
Hur kunde det då bli så att Sverige först på 2020-talet ska kunna ha ett försvar mot ett begränsat väpnat angrepp? Svaret står att finna i försvarsbeslutet 2004, vilket ytterst var en produkt av regeringssamarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2002 vidtog ett omfattande kompromissarbete mellan dessa partier när Socialdemokraterna skulle säkra stöd för att kunna fortsätta regera i minoritet. Av de 121 punkter som förhandlades, avhandlade en försvaret där överenskommelsen var en bantning av försvarsbudgeten med 6 mdr kr årligen. Till slut blev det dock bara 3 mdr kr som kom att utgöra reduktionen i det följande försvarsbeslutet.


Försvarsmakten fick inför försvarsbeslutet i uppgift att redovisa konsekvenserna av fyra olika anslagsnivåer (+3, ±0, -3 och -6 mdr kr/årligen). Då den ekonomiska situationen efter försvarsbeslutet 2000 redan var mycket allvarlig skulle även +3 mdr kr innebära en omfattande reduktion av försvaret. I riktlinjerna ingick också en fullständig ominriktning av försvaret mot att huvudsakligen genomföra internationella insatser och till mindre del ha förmåga att hävda territoriell integritet (incidentberedskap med mera). Uppgiften att kunna försvara landet mot ett väpnat angrepp utgick då situationen ej ansågs kunna uppstå under det som brukar kallas ”överskådlig tid”.

Inför försvarsbeslutet redovisade Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2005 konsekvenserna av de fyra olika finansieringsalternativen. Detta är av mycket stort intresse för dagens situation i försvaret, då dagens organisation är densamma som den som beslutades i försvarsbeslutet 2004 och följaktligen lider av de konsekvenser som då redovisades. Så här skrev Försvarsmakten avseende nivån -3 mdr kr:

"Samtliga planeringsalternativ bygger på förmåga att hävda den territoriella integriteten som är avvägd relativt det rådande omvärldsläget. I planeringsalternativ minus 3 är dock kapaciteten begränsad att verka i flera geografiska områden samtidigt. Denna begränsning finns i än högre utsträckning i planeringsalternativ minus 6."

Vi ser alltså redan här i sammanfattningen att en konsekvens av den kraftigt minskade numerären var att redan den begränsade uppgiften att hävda territoriell integritet (jämför incidentberedskap) innebar att insatsorganisationen skulle ha svårt att verka på flera platser samtidigt.

Vidare kan man under den särskilda redovisningen för -3 mdr kr läsa följande om den nationella förmågan (min understrykning):

"Försvarsmakten skall upprätthålla och utveckla grundläggande kompetens för och förmåga till väpnad strid i samordnade operationer i prioriterade områden och miljöer, samt anpassa personell och materiell kvalitet i förbanden inom ramen för principerna för differentierad beredskap1. Detta ger Försvarsmakten förutsättningar att i händelse av ett försämrat omvärldsläge och efter successiva beslut av statsmakterna kunna utveckla den operativa förmågan att, med begränsningar i uthållighet, möta operationer av begränsad omfattning i ett område."

Under avsnittet där man utvecklar förmågan att på 10 års sikt, d.v.s. bortom 2014, hantera ett väpnat angrepp mot Sverige finner man ytterligare förtydliganden:

"I planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor avvecklas flera moderna förband, som mycket väl skulle kunna vara till nytta i framtiden.
Sammantaget medger resurserna möjlighet att verka i ett begränsat område, för att där uppnå förutsättningar att kunna nå gynnsamt avgörande."


Här ser vi alltså svart på vitt att situationen med det en-veckasförsvar som omtalades av ÖB är just det försvar som Försvarsmakten redovisade som konsekvens för just det handlingsalternativ som sedermera beslutades av riksdagen. Vidare finns många av de allvarliga konsekvenser och oförmågor som det svenska försvaret dras med idag och som många politiker ställer sig oförstående till, redovisade med all önskvärd tydlighet.


Historien slutar dock inte där. Den försvarsmaktsorganisation som beslutades 2004 har sedan dess reducerats då t.ex. antalet artilleribataljoner, säkerhetsbataljoner och mekaniserade bataljoner har minskats. Likaså har den personella numerären inom flera förband minskats avsevärt. Finansminister Anders Borgs utspel i Almedalen 2007 medförde att försvarsbudgeten sedan kom att närma sig det som inför försvarsbeslutet 2004 benämndes alternativ -6 mdr kr, det vill säga den nivå som till och med Miljöpartiet slutligen sett som orealistisk. Under 2008 planerades därför ytterligare förbandsnedläggningar. Dessa kom dock att ställas in som ett resultat av Georgienkriget. Några ekonomiska tillskott för att kompensera för de uteblivna förbandsnedläggningarna gjordes dock inte. Däremot höjde regeringen ambitionen för försvaret rejält genom att beordra att samma organisation som beslutats i försvarsbeslutet 2004 med syfte att enbart genomföra internationella insatser, nu även skulle ha uppdraget att försvara Sverige.


Fast i år 2004
Det ovanstående visar var Sverige står idag avseende försvar. Tecknen har varit många på en allt mer instabil omvärldsutveckling i Europa och Sveriges absoluta omvärldsområde. Hittills har dock inte ett enda av de ”successiva beslut” som omnämns i Försvarsmaktens budgetunderlag för 2005, eller i propositionen för försvarsbeslutet 2004, fattats och som situationen just nu ser ut kan det första tas till våren för att påbörja en effekt från 2018. Med andra ord – fyra år efter att vi började bevittna ett nytt mellanstatligt krig i Europa.

Häromdagen fattade det danska Folketinget beslut om att Danmark ska delta i NATO:s robotförsvar. Visserligen bara med sensorer placerade på fartyg och inte som bas för robotar, men detta kommer ändå att kraftigt höja insatserna i Östersjöområdet. Ryssland har sedan länge varit tydligt med att man kommer att bemöta robotförsvaret med frambasering av Iskanderrobotar, vilket ytterligare talar för en basering av dessa i Kaliningrad. Baltikum är något av en militär munsbit för Ryssland och det är i ljuset av det vi ska se den ökade amerikanska närvaron där, ämnad att avskräcka från ett angrepp. Den ryska övningen Zapad (Väst) 2009 innebar ett scenario där man övade ett angrepp på Baltikum. Övningen fick NATO att återuppta sin försvarsplanering och att påbörja en krisplanering i händelse av ett ryskt angrepp på Baltikum. Sveriges roll i detta scenario är omfattande, framförallt till följd av Gotlands läge, men vad gäller södra Sverige, samt svenskt territorialvatten och luftrum. Enligt Edward Lucas ingår också bruk av det sistnämnda i NATO:s planering, varvid man utan tvivel kan sluta sig till att dessa områden också ingår i rysk planering för att just hindra NATO:s handlingsfrihet. Ur Deception (2012):

"NATO contingency plans now for the first time include the Baltic States, involving the use of Swedish airspace and Polish troops."

Hösten 2013 hölls en ny Zapad-övning i Östersjöområdet och landytorna närmast Baltikum. I veckan publicerades en finsk rapport som bl.a. avslöjar att övningen i själva verket var flera gånger större än den låga numerär som föranmälts till OSSE. Att Ryssland tillmäter Östersjöområdet stort militärt intresse går inte att ta miste på. Om två veckor hålls NATO:s toppmöte i Wales, där en av huvudfrågorna kommer att vara just förstärkning av Baltikum och Polen och permanent basering av NATO-stridskrafter i dessa länder. Aktioner föder motreaktioner och vad det ryska svaret blir återstår att se.


Medan den säkerhetspolitiska dansens virvlar blir allt snabbare i vårt absoluta närområde, tvingas man dock tyvärr konstatera att svensk försvarspolitik fortsatt sitter fast i år 2004. Mycket lite pekar på att någon förändring står för dörren. Ett misstag som kan få allvarliga konsekvenser när den Europas säkerhetspolitiska brännpunkt numera är lokaliserad till vår bakgård – vare sig vi vill det eller inte. Dagens Nyheters debattsida skriver jag därför idag tillsammans Johan Wiktorin och Niklas Wiklund (tidigare endast känd som Skipper) om behovet av att stärka den svenska försvarsförmågan på riktigt och hur detta kan åstadkommas.



För den som vill läsa mer om försvarsbeslutet 2004 och den svenska försvarsreformen som ledde till att det svenska försvaret var helt fokuserat på internationella insatser, skrev jag under våren en i uppsats på kandidatnivå vid Försvarshögskolan där jag identifierade drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen åren 1994-2004.

16 kommentarer:

Unknown sa...
24 augusti 2014 kl. 02:22  

"Ryssland drar sig österut. Europa säkrare än på länge"

Anonym sa...
24 augusti 2014 kl. 07:56  

Nej nej vi sitter fast i 1940 års försvarspolitik, fast utan upprustningen.

FolkomrostaomNATO.nu sa...
24 augusti 2014 kl. 09:08  

NATO debatten behöver lyftas fram i valrörelsen för att klargöra att ett medlemskap är det ända realistiska Sverige kan göra för att hävda sin territoriella integritet. Harmoniseringen med NATOs militära strukturer tar tid. Därför är en folkomröstning nödvändig för att fatta ett beslut. Oavsett utgången av ett sådant.

Gustav sa...
24 augusti 2014 kl. 10:41  

Det känns nästan surrealistiskt att höra Reinfeldt

Av det han säger kan man få uppfattningen att han lever i den bubbla som de flesta trodde sprack med Georgien och nu slutligen blåstes bort i och med annekteringen av Krim (Alltså den bubbla som avspeglade sig i det historiska tweet som S Topping citerar i den första kommentaren här ovan)

Att Reinfeldt verkar ta så lätt på det som har hänt - och speciellt det som NU händer - i vår omvärld är skrämmande

Men det förklarar ju en hel del av varför det ser ut som det gör just nu i Försvarsmakten (och i relationerna mellan FM och Försvarsdepartementet)

När man har så diametralt motsatta uppfattningar av verkligheten så måste det ju bli svårt att kommunicera

Med denna insikt så kan man ju tycka lite synd om FöMin (för hon borde veta bättre)
Men hon kan ju faktiskt göra som sina företrädare - avgå (men det gör hon ju inte)

Tyvärr så ser det ju inte bättre ut än att vi efter valet får tillbaka den regeringskonstellation som påbörjade den destruktiva utveckling vi nu ser resultatet av

Det ser dystert ut för Sverige...

Magnus Redin sa...
24 augusti 2014 kl. 12:04  

"Förändra er eller dö" som Fredrik Reinfeldt sa till alla moderater efter valvinsten 2006.

Fumlar man säkerhetspolitiken kan det bli väldigt bokstavligt för oss under nästa konflikt.

Forsno sa...
24 augusti 2014 kl. 13:10  

Jag undvek intervjun när den gick för att jag visste att den inte skulle vara bra för mitt blodtryck men jag tittade nyss på SVT Play från 1:14.

Eller nyss och nyss; det tog ju några minuter för adrenalinhalten i blodet att komma ner på en sådan nivå att jag kunde hantera ett tangentbord.

Visst, en rödgrön regering kommer att avveckla ännu mer av den lilla försvarsförmåga vi har kvar men den mannen måste bort från sin maktposition i det här landet och det kan inte ske en sekund för tidigt!

Anonym sa...
24 augusti 2014 kl. 14:47  

Läser på Wikipedia om brotten "landsförräderi", "högförräderi" och den lindrigare formen "landssvek".

Kan nog tycka att brottsformuleringen "hindrar dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till modlöshet" passar väl in på Reinfeldt/Borg...
Även "förstör egendom som är av betydelse för totalförsvaret" bör gå att applicera på deras politik!

Johan Kylander sa...
24 augusti 2014 kl. 15:44  

Ja, läget är katastrofalt och ytterst lite tycks göras för att ens leda till politisk förståelse, än mindre ändamålsenlig budget och förmåga i FM.

Att däremot växla befintlig regering mot en som i allt väsentligt avser minska än mer, och som i delar är direkt sympatiskt inställd till grannen i öst, torde knappast vara konstruktivt.

Vilken regering vi än röstar fram måste ovillkorligen söka brett stöd för omedelbart återtagande av förlorade förmågor.

Anonym sa...
24 augusti 2014 kl. 19:15  

Alliansen har totalt sabbat försvaret. Detta och den ansvarslösa invandringspolitiken är de två största överraskningarna och inget jag räknade med när jag röstade på dem 2006 och 2010.

Det är också helt uppenbart att sossarna som genomförde en massiv försvarsslakt under sin tid 1994-2006 inte kommer att stärka försvaret. Deras kompisar i V och MP vill skära miljarder och s kommer inte att stoppa dem.

SD är enda alternativet för de som vill ha ett stärkt försvar.

Unknown sa...
24 augusti 2014 kl. 20:24  

Har varit inne på det förut. Låt budkavlen gå. Säg det till alla ni känner. Inför valet. Gör det till en valfråga.
Halka inte in i fällor om invandring o dyl. Eller vård, skola omsorg..osv..Vad folk inte fattar är att vår frihet inte är självklar! Har funderat klart. Reinfeldt går inte o ha kvar. Han är en säkerhetsrisk. Hellre Löfven o Hultkvist. Kan inte bli sämre. Dom får hitta på nåt sätt och neutralisera MP o V

Max Hanemann sa...
25 augusti 2014 kl. 11:08  

Tiny-admiral:
Läser på Wikipedia om brotten "landsförräderi", "högförräderi" och den lindrigare formen "landssvek".

Våra politiker och högsta statstjänstemän har sedan länge ordnat så vist för sig att något personligt ansvar inte kan utkrävas. På sin höjd kan man bli ambassadör eller generaldirektör om man gjort bort sig.

För offentliga tjänstemän överhuvudtaget urvattnades "tjänstefels"-begreppet redan för mer än 40 år sedan.

För den som vill dagdrömma kring detta rekommenderas Stephen Coontz' politiska thriller "Under Siege" och dess lyckliga slut. Tyvärr är dock avståndet från Gustav Adolfs torg till Slottet inte så långt som från Washington-monumentet till The Capitol ...

Anonym sa...
25 augusti 2014 kl. 13:32  

Thomas, problemet är att S inte tänker neutralisera MP och V. Det finns redan massvis med områden där de är oense och jag tror inte att S kommer att välja försvaret som ett av sina prioriterade områden.

S har nu i debatten förnekat att flyktingmottagandet kostar pengar. Detta trots att bara migrationsverket vill ha 12 miljarder i TILLÄGGSanslag. Per år! Sedan tillkommer etableringsstöd, socbidrag, tand- och sjukvård. SCBs siffror visar att utlandsfödda har katastrofalt låg sysselsättningsgrad och den kommer att minska ytterligare iom att de som kommer nu till 60% saknar utbildning eller har mkt bristfällig sådan. Utanförskapsområdena har ökat från tre 1990 till 185 idag och det kommer att fortsätta när vi tar in hundratusentals analfabeter.

MP och V prioriterar ökad invandring före allt annat och S kommer inte att tveka att skära ytterligare i försvaret för att finansiera invandringen.

Johan Kylander sa...
25 augusti 2014 kl. 13:56  

Att rösta på SD för att man sympatiserar med deras "försvarspolitik" är som att såga av sig benet för att man har ont i foten. Generalfel. Tänk om, tänk rätt.

Gustav sa...
25 augusti 2014 kl. 15:45  

Så hur tänker du Johan Kylander?
Du som uppenbarligen tänker rätt...

karl sa...
25 augusti 2014 kl. 20:04  

Sammanfattat om partiernas försvarspolitik.

http://www.fredspolitik.se/fragor/forsvar-och-sakerhet/

Unknown sa...
20 juni 2015 kl. 10:31  

Baserat på tidigare NBG, skulle man kunna bygga upp en "1st Nordic cavalry"?
2500 man i Estland, 2500 man i Lettland,2500 man i Litauen. En 5.000 man stark Svensk-Finsk brigad samt för att få till en stridande division 5.000 man stark norsk-Dansk.
Material finns i respektive länder för en division av denna typ men skulle det vara rimligt att spåna på att skapa?

tanken väcktes efter skummat igenom denna artikel samt läst igenom utvärderingar av bla NBG:
http://www.historynet.com/air-cav-how-soldiers-in-the-sky-reshaped-combat-on-the-ground.htm

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade