Meningslöst

Att konflikterma mellan de två palestinska falangerna och Israel är oerhört inflammerad, vet alla. Jag har ingen avsikt att ta någon ställning i den frågan, eftersom att jag anser att bägge sidor super kål som värsta sortens kålalkoholister.

I min enfald trodde jag att det skulle gå att skriva ett inlägg om medias roll i krig utan att ta ställning för den ena eller andra sidan. Jag hade ju inte räknat med att vänstern skulle tolka allt som inte är stöd för den palestinska sidan som stöd för Israel och därefter börja med sitt vanliga "-ist"-klassande. Sålunda har jag alltså nu utnämnts till sionist. Det måste jag ju ändå le åt eftersom jag härom året utnämndes till nazist, judefientlig, antisemit och allt möjligt av vänsterbloggaren nummer 1, Jinge, när jag ifrågasatte varför han inte låter alla kommentera på hans blogg. Yttrandefrihet är inte hans grej helt enkelt. Man måste le åt ironin när någon ropar på demokrati och yttrandefrihet, men inte låter alla kommentera på dennes egen blogg. (Det är ju för övrigt jäkligt roligt och ironiskt när Google lägger in annonser till förmån för Israel och den israeliska kampen i annonsbannern överst på Jinges blogg. Snålheten bedrar ståndaktigheten än en gång)


Jag hade tänkt skriva ett inlägg lite senare för att analyser de bägge sidornas krigföring utifrån folkrätten för att visa på de brister folkrätten har idag, eftersom den huvudsakligen är skriven för mellanstatliga krig mellan etablerade krigsmakter. Men jag har insett att det inte är någon idé. Jag ska nog göra som majoriteten av alla svenskar. Skita i alltihopa. Låt sedan vänstern fortsätta ösa skit och -ismer till höger och vänster (fast det blir nog mest åt höger...).

Det är bara att hoppas att man någon gång bestämmer sig för att sluta upp med det meningslösa krigandet i Mellanöstern, men det är nog att hoppas för mycket. Nyktraste rösten i sammanhanget tycker jag utgörs av utrikesministern.