Upptakt

Det märks att det börjar bli dags för Folk och Försvar, som inleds på söndag, eftersom antalet debattartiklar om Försvaret ökar i våra tidningar. Gamle socialdemokratiske försvarsministern Björn von Sydows artikel i måndags kan ses som en försmak på det vi kommer att bjudas på från Sälen. Det är ingen tvekan om att det från socialdemokratisk sida är fråga om ett enormt frieri till väljare som är missnöjda med alliansens försvarspolitik. Bara bland officerskåren skulle jag uppskatta detta antal till över 90 % och lovar man ett starkare försvar, kan man nog locka en del väljare som inte ser till verkligheten bakom siffrorna. Med tanke på att Försvaret nu åter står inför ett stålbad med alliansen vid makten och oförändrad budget, behövs det inte mycket hjärnkraft att lista ut att det socialdemokratiska alternativet med -5 mdr kr är en härdsmälta.

Tre arméofficerare har idag en bra debattartikel i Aftonbladet, där man helt korrekt pekar på att Försvarsmakten idag är alldeles för liten för att lösa de uppgifter som ställs på den. Istället för både och, som målet är, är det inte ens endera, utan snarast varken eller. Liknelsen som man gör mellan Sverige och baltstaterna är talande och skillnaden i yta är enorm. Det är oerhört viktigt att här ha i åtanke att vår svenska linje ej längre är neutralitet, utan vi delar andra länders säkerhetspolitiska bekymmer. Vid ett angrepp mot Baltikum skall Sverige enligt regeringsförklaringen komma länderna till hjälp.

Försvarsmakten är idag så liten att flera av våra specialiserade förband får lösa andra förbandstypers uppgifter. Istället för att vårt luftvärn ska våra duktigt på att freda luftrummet, våra flygvapenförband vara duktiga på att se till att våra flygplan kan komma i luften, underhållsförbanden se till att underhållet kommer fram etc, beordras dessa förband till uppgifter som är dem helt främmande. De tilldelas ansvar för att sätta upp kontingenterna i Kosovo och Afghanistan, vilket ju helt klart är en uppgift för Arméns manöverförband. Att sedan enstaka officerare med specialkompetenser inom underhåll går in och stöttar är precis som det ska vara, men så är det inte nu. Det allra senaste är att inte ens våra prioriterade utlandsstyrkor är fredade från att behöva lämna kärnverksamheten. FS 17 som roterar ner till Afghanistan under våren, har tvingats spendera flera veckor av sin utbildningstid med att förbereda och genomföra högvakt istället för att förbereda sig för Afghanistan. Använder vi då Försvarsmaktens pengar till rätt saker?
Mil.se har mage att sätta rubriken "FS 17 redan på skarpt uppdrag", när man skriver om nyårshelgens högvakt. Anledningen till att FS 17 kommenderades till högvakt var att inga värnpliktiga finns att tillgå...

Precis som jag gjort otaliga gånger på bloggen riktar artikelförfattarna skarp kritik mot hur vi i Sverige öser pengar över våra stödmyndigheter. I senaste Värnpliktsnytt (Värnpliktsnytts websida görs om, därav ingen länk) finns en artikel om Fortverket och där kan man läsa att 2009 har Försvarsmakten utgifter för lokaler ÖKAT med ca 100 milj kr till 2,4 mdr kr (!). Jag drar återigen jämförelsen med Danmark, där man för hela Forsvaret har lokalkostnader på 120 milj DKK, vilket motsvarar en stor svensk garnisons årshyra till FortV. Tyvärr gör ju inte Värnpliktsnytts journalist den jämförelsen utan verkar snarast tycka att saker och ting kostar vad de är ”värda”. För 15 år sedan utgjordes 50 % av förbandens budgetar av overhead, idag är den siffran 85 %. Efter införandet av yrkesförsvar kommer den att ligga över 90 %.

Är det så det ska vara?