FRA-protester och sansade röster

Samma dag som Riksmötets öppnande genomfördes flera stora protester mot "FRA-lagen" runtom i landet. I Stockholm hölls bl a tal av fp-riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson, som genom sitt krav tidigare i år att "signalspaning bara ska få ske vid brottsmisstanke", visat att hon inte förstår vad signalspaning syftar till. Vilket brott ska vi misstänka Ryssland för, när FRA genomför teknisk signalspaning mot ryska radarsystem? (byggde på min missuppfattning av ett citat som inte var komplett, men jag undrar fortfarande vad man ska anföra för brottsmisstanke mot rysk kommunikation genom Sverige). Vidare förbryllar detta citat från en intervju i SvD mig: "Om det handlar om ren militär kommunikation kan man fortsätta med den traditionella signalspaningen, annars får polisen och Säpo ta vid och de får ta hjälp av andra stater. " Om jag har förstått det rätt menar Ohlsson alltså andra stater sköta spaning i kabel åt Sverige? Det ska alltså kännas bättre för Sven Svensson att NSA scannar hans mail (vilket de gör i alla fall) än att FRA skulle ha möjlighet att göra det? Sverige ska alltså konstant vara beroende av andra staters välvilja.

Gårdagskvällen aktuellt var nästan skrattretande på gränsen till sorgligt när man försökte få det till att FRA:s signalspaning kommer att drabba asylsökande som avvisas. I programmet försökte man även att koppla ihop asylansökningar i Sverige med att släktingar till de asylsökande torterades hemma i Syrien. Detta var enligt sageskvinnan orsakat av "Uppgifter som kommit från Sverige till Syrien..." Kvinnan verkar pinsamt omedveten om att stater som Syrien, Iran m fl bedriver ett ganska omfattande flyktingspionage i Sverige. Just detta spionage är ju ett av SÄPO:s stora arbetsområden. Förefaller det inte troligt att just denna trafik skulle vara sådan som FRA skulle inrikta sig på då mottagaradressen är säkerhetstjänsten i respektive land? Det är nog betydligt mer intressant än att på pin kiv se till att asylsökande blir pryglade när de avvisats, som man lät påskina i reportaget.

Som tur är finns det också sansade röster i debatten, bl a i Expressen. Den ena är kolumnisten Ann-Charlotte Marteus. Smakprov:

"För det är klart att underrättelsetjänsten inte har snövita fingrar. Det är klart att spioneri inte är något Unicef-doftande, ekologiskt, Bob Geldoferi. Det är spioneri, inte dagispolitik. Det handlar om rikets säkerhet."

Den andra är säkerhetsrådgivaren Joakim von Braun med en debattartikel: "Därför är det olyckligt att socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin nu försöker pressa regeringen med Carl Bildt i spetsen på besked som Ahlin vet inte kan besvaras av hänsyn till rikets säkerhet. Inte kan vi strunta i om en svensk affärsman eller turist blir kidnappad i "fel" land eller att en svensk ambassad i en diktatur blir hotad av terrorister. "

På Aftonbladets debattsida är dock den andra sidan som kommer till tals idag. Debattörerna Emina Karic och Christopher Kullenberg oroar sig huvudsakligen för att "FRA-lagen" motverkar ett "fritt och öppet internet". Dessa debattörer verkar heller inte ha några större kunskaper om signalspaning och underrättelsetjänst, när de bl a påstår att signalspaning är en teknologi utvecklad under Kalla kriget (åtskilligt äldre än så, förekom flitigt under bl a amerikanska inbördeskriget). Vidare oroar de sig för att FRA:s signalspaning skall verka hämmande på utländska företags etablering i Sverige. Det visar på en rätt stor naivitet, eftersom Sverige är ett av få länder där underrättelsetjänsten inte har som uppgift att, och tillåts, stödja nationella företag med industrispionage. Att det gamla Sovjetunionen gjorde detta är (och idag Ryssland) är allmänt känt. Kina är det land som verkligen lägger stora resurser inom detta område, men även USA ligger långt framme här. Därutöver driver de någon form av tes rörande en centraliseringstanke med FRA-lagen som jag uppriktigt måste säga att jag inte begriper vad de vill åt med. Det känns väldigt långt ifrån sakfrågan och luddigt.


Förhoppningvis får fler sansade röster som Marteus och von Braun komma till tals.