Gästinlägg: Ett svenskt veterancenter

Bakgrunden, i form av svenska insatser genom tiderna samt det allt större engagemanget i utlandet, känner vi alla väl till. Kunskapen om vad som väntar hemvändande svensk personal efter att ha gjort en utlandsmission finns idag. Den kunskapen måste tillvaratas och Sverige måste ta sitt ansvar. Det innebär att det inom landets gränser måste finnas bättre resurser för att ta hand om dessa människor Allt detta är väl alla överens om. Men på vilket sätt? Här förutsätts att man tagit del av veteranutredningen vilket belyser problematiken på ett utmärkt sätt.

Att skapa ett Veterancenter värt namnet innebär, som allting annat, mycket arbete, ännu mer pengar samt engagerade och kunniga personer.


Här följer i korthet vad Jespers Minne kommit fram till så här långt:

Punkt nummer ett är att alla organisationer som idag engagerar sig i veteranfrågan samarbetar och går ihop i ett projekt vilket utformas som en process. (Styrgrupp, referensgrupper, etc, etc). Skräckscenariet är att de olika grupperna hamnar i revirstrider. Det får INTE hända.


Inledande seminarium

Jespers Minne föreslår därför att i seminarieform samla alla intressenter för att där diskutera frågan och därefter bilda en arbetsgrupp vars första syfte är att finna de personer, processledare m.m. som är lämpliga, tillgängliga och intresserade att leda projektet, en nog så svår uppgift. Därutöver behöver seminariet förberedas med något sånär konkreta förslag och idéer at ta ställning till. Också här behövs några personer. Till seminariet inbjuds inte bara intressegrupper utan även andra identifierade nyckelpersoner som kan vara potentiella frontfigurer.

En nyckelfråga är naturligtvis pengar. Tanken är att FM inte ska vara huvudman utan att en särskild stiftelse bildas. Risken för att verksamheten blir budgetregulator måste elimineras, dessutom har en stiftelse mycket lättare för att driva verksamheten i bolagsform än vad staten har.

Finansiering av både projekt och kommande drift innebär att det behövs donationer och bidrag från näringsliv, fackförbund, enskilda samt givetvis resurser från de tilltänkta kundernas huvudmän, alltså staten. FM, Polis, Räddningsverket, Kustbevakningen samt UD och det finns säkert fler. Kyrkan är också en tänkbar donator. För behandlingsinsatser faktureras sedan rätt myndighet, på samma sätt som sker idag fast här är olika vårdgivare, förutom landsting, inblandade utan samordning eller kvalitetssäkring.


Hur ser då visionen ut då?

Att 2014 ha en anläggning i Mellansverige, kanske i Mälardalen, där människor med erfarenheter och trauman från utlandstjänst kan få stöd och hjälp. Verksamheten ska innehålla såväl psykisk som fysisk rehabiliteringskompetens. Det ska finnas möjligheter till seminarier, återträffar, hemkomstverksamhet, utbildning och rekreation. Anläggningen kan med fördel, kanske med önskvärdhet, vara ett större gods, slott eller liknande med kringliggande flyglar och med plats för många rum. Ett 50 tal sängplatser är nog ett minimum.

Fast anställd personal i form av psykologer, läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och samtalspersonal med egna erfarenheter från utlandstjänst. Därutöver tillkommer tjänster för administrativ, kök, vaktmästeri osv. Summa ca 20 till 25 personer.


Hur ser då vägen fram till det här målet ut?

Den kan se ut ungefär så här;

En arbetsgrupp som utformar projektet där den första utmaningen blir att finansiera arbetsgruppen. Här är en klar risk för moment 22. Man måste ha pengar för att skaffa pengar.

Finansieringsröret är en tung bit. Anläggningen ett annat rör., Att finna rätt objekt, införskaffa det samt restaurera och bygga om ett annat. Ett tredje rör är verksamhetsplanering innebärande anskaffning av personal, verksamhetsledningssystem, befattningsbeskrivningar m.m.

Förmodligen måste någon form av verksamhet startas upp i mindre skala redan 2011 och då i provisoriska lokaler med begränsat antal personer anställda.

FM har ännu inte levererat en inriktning, detta blir i februari om jag är rätt underättad. Oavsett nivån på FM inriktning behöver ett veterancenter skapas. Det räcker inte med att besluta om en veteransektion på HKV eller HR-centrum.

Rätt manövrerat och med ett gemensamt mål för ögonen av alla parter, såväl intresseorganisationer som myndigheter, är det här ett vinnar-vinnarkoncept för alla, från individ till nation.


Alf Ingesson Thoor

Psykolog och officer i FM, samt privat knuten till Jespers Minne



Wisemans tillägg: Överskottet från det gula bandet "Stöd våra soldater" som säljs av Kustjägarveteranerna går till Stiftelsen Jespers Minne och skapandet av ett Veterancentrum.