Behov av att förekomma eller ej?

I Tyskland har en mycket tragisk företeelse börjat äga rum. "Fredsaktivister" och motståndare till kriget i Afghanistan har börjat förfölja och trakassera tyska soldater och deras anhöriga. Under de senaste 3 åren har 167 fall av trakasserier anmälts. Soldaten som intervjuas i inslaget nedan berättar om hur han blivit spottad på när han rört sig ute. Värre är att en av hans kollegor, som blivit svårt sårad i Afghanistan, fått sin bil uppbränd av aktivisterna. Den tyska motsvarigheten till ett veteranmonument har målats med grisblod. Att soldaterna känner avsmak för det bemötande de får i Tyskland är självklart, men de känner också stor vanmakt över att inte kunna göra något för att freda sina anhöriga.

I Sverige har vi som tur är inte samma otrevliga efterkrigshistoria som Tyskland med radikala terrororganisationer, i sin tur en slags kraftig motpendel till Hitlertysklands vansinne. Till skillnad från Tyskland har Försvarsmakten tagit det säkra före det osäkra och valt att endast presentera sina soldater i Afghanistan med förnamn på namnbrickor och i reportage, vilket är en klok åtgärd. Förr var hotbilden framförallt specialförband som i skymningsläget skulle likvidera nyckelpersonal som högre chefer och piloter. Idag är hotbilden framförallt icke-statliga aktörer som kan tänkas vilja använda sig av en asymmetrisk krigföring och påverka soldaterna där de är som svagast, nämligen på hemmaplan och hos deras anhöriga, vilket tidigare skett i bl a vårt västra grannland, Tyskland och i några enstaka fall även i Sverige.

Det är alltid lätt att skratta åt förebyggande säkerhetsåtgärder då det stora problemet är att man sällan får en direkt kvittens på att det fungerar. Fungerar åtgärderna blir det inte allvar av hotet. Vi får glädja oss åt att vi bor i Sverige och hittills varit förskonade från "opinionsbildning" av det slag som finns i Tyskland. Så länge det sker i form av Ofogs clownarméer och liknande, må det vara hänt, men ett scenario där AFA och liknande militanta politiska organisationer börjar "opinionsbilda" mot svenska militära internationella insatser är en mardröm.

Det värsta scenariot vore som sagt om icke-statliga aktörer började med en asymmetrisk krigföring i Sverige i syfte att neutralisera svenska militära insatser i deras intresseområden. Kan man undgå det, kanske det är ett litet pris att betala att inte presentera sig med fullt namn och undvika vara med på bild i media?