Svåra stunder bör leda till lärdomar

Tankarna går till de drabbade och de anhöriga i det norska C-130-haveriet i närheten av Kebnekaise. De meteorologiska förhålladena i området är långt ifrån optimala såsom oftast under vinterhalvåret. Den som har vana från fjällen vet att vädret snabbt kan skifta till det sämre och att det dåliga vädret oftast kommer från Atlanthållet. Området kring Kebnekaise är i högsta grad bistert med väglös terräng på marken och komplicerade flygförhållanden. Även om det nu snart är 12 år sedan, är minnet av haveriet med en Hkp 10 vid Kebnekaise augusti 2000 färskt.

Enligt norska uppgifter har sökandet genomförts av en norsk P-3 Orion (havsövervakningsflygplan), två st norska F-16 (vilka har inmätt värmesignaturer i området), två danska EH-101 Merlin (stor transporthelikopter, vilken används för framförallt räddningsuppdrag. Inköpt istället för NH 90 när Danmark drog sig ur det samnordiska inköpet) och en norsk räddningshelikopter (SH-3 Sea King). Utöver dessa har svenska markbundna enheter ur räddningstjänsten påbörjat framryckning mot området och en polishelikopter har funnits i beredskap.



Följande stycke kommer utan tvivel att väcka debatt såsom alltid när man skriver om Försvarsmakten, helikoptrar och räddningsuppdrag. Sedan ett antal år tillbaka fick Försvarsmakten lämna ifrån sig uppdraget att bedriva flyg- och sjöräddning med helikopter. Istället lades uppdraget ut på näringslivet i form av en upphandling från Sjöfartsverket, varvid tillgängligheten till räddningstjänst nedgått för militära förband. Huruvida så även skett för civila, framförallt sjöfarare, blir ofta underlag för diskussion. Man kan dock konstatera att utifrån den situation som rådde 1994 då Estonia förliste har antalet helikoptrar tillgängliga för räddningsuppdrag i Sverige nedgått ordentligt. Samma sak gäller förmåga att såsom 1993 (Scandinavian Star) transportera ut räddningstjänst till ett brinnande fartyg. Nedgång i transportförmåga gäller också i allra högst grad polisens nationella insatsstyrka som sedan den förtida avvecklingen av Försvarsmaktens Hkp 4, saknar lämpligt transportmedel vid snabba förlopp och t ex en kapning av en Finlandsfärja.

Vid anskaffningen av Hkp 14 / NH 90 hade man erfarenheterna från Hkp 4 och Hkp 10 i färskt minne. Med tanke på Hkp 14 huvuduppgift som räddningshelikopter, sekundära uppgift som sjöoperativ helikopter och tertiära uppgift som transporthelikopter – ställdes höga krav på just förmågan att genomföra räddningsuppdrag. Utifrån allvarliga erfarenheter från Estoniakatastrofen och andra räddningsuppdrag var de svenska kraven att helikoptrarna skulle ha en hög kabinhöjd, kraftfullt vinschsystem, infraröd kamera, mörkerförmåga (bildförstärkare) och avisniningssystem för att även kunna verka under isbildningsförhållanden. Just de två sistnämnda egenskaper saknar samtliga svenska militära och civila helikoptrar aktuella för räddningsuppdrag med undantag för Hkp 14 och 16, varvid det inte är så förvånande att det är just norska och danska resurser som dominerat i insatsen.

Ser man till dagens haveri i Kebnekaiseområdet råder ingen tvekan om att Hkp 14 utifrån specifikation hade kunnat lämna ett ytterst väsentligt bidrag eftersom denna helikopter kravsatts för att kunna uppträda under just de väderförhållanden som råder och under mörker till skillnad från den civila flyg och sjöräddning som nu används i Sverige. Sedan knappt ett år har nämligen Sjöfartsverket själv övertagit denna uppgift från sin tidigare kontraktör Norrlandsflyg då det tydligen inte gick att bedriva denna verksamhet med tillräcklig marginal.


Full förståelse råder för dem som vill framföra åsikten att det norska Herculeshaveriet används för "lobbying". Likaså förtjänar besättningarna på tidigare Norrlandsflyg all respekt för de insatser de gjort och gör. Dock bör man ställa sig frågan om Sverige som nation använder sina skattemedel på effektivast möjliga sätt och till medborgarnas bästa. Vilken beredskap har vi för en ny Estonia, ett Utöya eller ett flyghaveri i fjällmiljö? Återuppta även den militära räddningsberedskapen. Det är minst lika viktigt som att kunna genomföra uppdrag i Afghanistan.

Tag lärdom av de svåra stunderna istället för att lockas av siffor i powerpointbilder. Det är alldeles för lätt förskjuta ansvaret till nästa innehavare av handläggarplatsen eller nästa mandatperiod.


SvD, 2, DN, 2, Exp, Aft, 2, 3, 4, SVT, 2, 3, SR, 2, VG, Db, 2, 


Uppdatering 20.55: Norska försvarsdepartementet har nu dragit tillbaka uppgiften om att de 5 i besättningen är funna döda. Illa hanterat.