Svåra stunder bör leda till lärdomar

Tankarna går till de drabbade och de anhöriga i det norska C-130-haveriet i närheten av Kebnekaise. De meteorologiska förhålladena i området är långt ifrån optimala såsom oftast under vinterhalvåret. Den som har vana från fjällen vet att vädret snabbt kan skifta till det sämre och att det dåliga vädret oftast kommer från Atlanthållet. Området kring Kebnekaise är i högsta grad bistert med väglös terräng på marken och komplicerade flygförhållanden. Även om det nu snart är 12 år sedan, är minnet av haveriet med en Hkp 10 vid Kebnekaise augusti 2000 färskt.

Enligt norska uppgifter har sökandet genomförts av en norsk P-3 Orion (havsövervakningsflygplan), två st norska F-16 (vilka har inmätt värmesignaturer i området), två danska EH-101 Merlin (stor transporthelikopter, vilken används för framförallt räddningsuppdrag. Inköpt istället för NH 90 när Danmark drog sig ur det samnordiska inköpet) och en norsk räddningshelikopter (SH-3 Sea King). Utöver dessa har svenska markbundna enheter ur räddningstjänsten påbörjat framryckning mot området och en polishelikopter har funnits i beredskap.



Följande stycke kommer utan tvivel att väcka debatt såsom alltid när man skriver om Försvarsmakten, helikoptrar och räddningsuppdrag. Sedan ett antal år tillbaka fick Försvarsmakten lämna ifrån sig uppdraget att bedriva flyg- och sjöräddning med helikopter. Istället lades uppdraget ut på näringslivet i form av en upphandling från Sjöfartsverket, varvid tillgängligheten till räddningstjänst nedgått för militära förband. Huruvida så även skett för civila, framförallt sjöfarare, blir ofta underlag för diskussion. Man kan dock konstatera att utifrån den situation som rådde 1994 då Estonia förliste har antalet helikoptrar tillgängliga för räddningsuppdrag i Sverige nedgått ordentligt. Samma sak gäller förmåga att såsom 1993 (Scandinavian Star) transportera ut räddningstjänst till ett brinnande fartyg. Nedgång i transportförmåga gäller också i allra högst grad polisens nationella insatsstyrka som sedan den förtida avvecklingen av Försvarsmaktens Hkp 4, saknar lämpligt transportmedel vid snabba förlopp och t ex en kapning av en Finlandsfärja.

Vid anskaffningen av Hkp 14 / NH 90 hade man erfarenheterna från Hkp 4 och Hkp 10 i färskt minne. Med tanke på Hkp 14 huvuduppgift som räddningshelikopter, sekundära uppgift som sjöoperativ helikopter och tertiära uppgift som transporthelikopter – ställdes höga krav på just förmågan att genomföra räddningsuppdrag. Utifrån allvarliga erfarenheter från Estoniakatastrofen och andra räddningsuppdrag var de svenska kraven att helikoptrarna skulle ha en hög kabinhöjd, kraftfullt vinschsystem, infraröd kamera, mörkerförmåga (bildförstärkare) och avisniningssystem för att även kunna verka under isbildningsförhållanden. Just de två sistnämnda egenskaper saknar samtliga svenska militära och civila helikoptrar aktuella för räddningsuppdrag med undantag för Hkp 14 och 16, varvid det inte är så förvånande att det är just norska och danska resurser som dominerat i insatsen.

Ser man till dagens haveri i Kebnekaiseområdet råder ingen tvekan om att Hkp 14 utifrån specifikation hade kunnat lämna ett ytterst väsentligt bidrag eftersom denna helikopter kravsatts för att kunna uppträda under just de väderförhållanden som råder och under mörker till skillnad från den civila flyg och sjöräddning som nu används i Sverige. Sedan knappt ett år har nämligen Sjöfartsverket själv övertagit denna uppgift från sin tidigare kontraktör Norrlandsflyg då det tydligen inte gick att bedriva denna verksamhet med tillräcklig marginal.


Full förståelse råder för dem som vill framföra åsikten att det norska Herculeshaveriet används för "lobbying". Likaså förtjänar besättningarna på tidigare Norrlandsflyg all respekt för de insatser de gjort och gör. Dock bör man ställa sig frågan om Sverige som nation använder sina skattemedel på effektivast möjliga sätt och till medborgarnas bästa. Vilken beredskap har vi för en ny Estonia, ett Utöya eller ett flyghaveri i fjällmiljö? Återuppta även den militära räddningsberedskapen. Det är minst lika viktigt som att kunna genomföra uppdrag i Afghanistan.

Tag lärdom av de svåra stunderna istället för att lockas av siffor i powerpointbilder. Det är alldeles för lätt förskjuta ansvaret till nästa innehavare av handläggarplatsen eller nästa mandatperiod.


SvD, 2DN, 2Exp, Aft, 2, 3, 4SVT, 2, 3, SR2VG, Db, 2


Uppdatering 20.55: Norska försvarsdepartementet har nu dragit tillbaka uppgiften om att de 5 i besättningen är funna döda. Illa hanterat.

23 kommentarer:

Anonym sa...
15 mars 2012 kl. 21:21  

Eller när man sitter med sin mamma på akuten, hon har hjärnblödning, behöver akut flygas till hjärnkirurgen i Umeå. Ambulanshelikoptern står insnöad i Gällivare och kan inte lyfta. Någon annan civil helikopter fanns ej tillgänglig. På F 21 står det en handfull Hkp 10 som några politiker har bestämt att de inte får användas för att det är illojal konkurrens gentemot den civila marknaden.

Anonym sa...
15 mars 2012 kl. 21:23  

Det är mycket tragiskt med det nu alltmer sannolika haveriet även om hoppet måste finnas kvar till visshet råder om utgången.

Det är även beklagligt att svensk inkompetens av nästan bibliska mått så fullständigt har raserat rikets helikoptertillgång liksom förmågan och viljan att utnyttja denna begränsade och dyrbara resurs. Myndighetsrevirpinkandet och politikernas tillkortakommanden är skandallös. Det vore en välgärning att dra de skyldiga inför skranket.

Anonym sa...
15 mars 2012 kl. 21:23  

Reagerade över precis samma sak som du gjorde. Precis som du skriver skulle en räddningsarbetet vid en olycka typ Estonia inte kunna genomföras på samma sätt som 1994.

Med tanke på att Försvarsmakten har ett gäng nya helikoptrar på väg in som kan lösa liknande SAR-uppdrag på ett utmärkt sätt (både HKP 14 & 16 är vinschutrustade, 14 har ju även avisning samt bättre sökutrustning), så borde det vara hög tid för Försvarsmakten att återuppbygga samt återta SAR-beredskapen.

/Gammal knekt

STAGECOACH sa...
15 mars 2012 kl. 21:28  

Bra skrivet, håller med.

Anonym sa...
15 mars 2012 kl. 22:23  

Man skäms som svensk när det vi ställer upp med vid ett haveri på svenskt territorium är en polishelikopter från Nikkalukkta och en räddningshelikopter.
Norge tryckte fram två rötter F16, en P3, två st C 130, och en helikopter. Danmark två helikoptrar och NATO en E3. E3an leder/ledde hela räddningsoperationen.

Anonym sa...
15 mars 2012 kl. 23:02  

@22.23

Vi ställer väl upp med gender-advisors då...

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 01:40  

Såg ett inslag om det inträffade i rapport.
De första som uttalde sig satt i Göteborg och berättade om det fruktansvärda ovädret som omöjliggjorde nästan all verksamhet i olycksområdet.
Låga moln,svår blåst och snöfall.

Sedan kom en reporter från ledningscentralen på plats och meddelade att vädret var stjärnklart och vindstilla.

Tänk vad viktgt det är, även i dagens digitaliserade värld, att leda från en framskjuten placering.

Annars är scenariot väl som vanligt. Vi tittar på, när andra utför det vi inte längre kan, i sann solidarisk anda.

Teaterdirektören.

Cornucopia? sa...
16 mars 2012 kl. 10:14  

Ingen vidare radartäckning där uppe? Inte för att man civilt följer flyget annat än via IFF, men man kan ju tycka att det fortfarande borde funnits militär radar i norra Sverige som kunde loggat flygplanets rutt och därmed även var det försvann. Speciellt under en militärövning.

Fast vi kanske inte ens har koll på vårt eget luftrum så långt norrut?

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 10:34  

"75 personer kommer försvinna i svenska fjällen i år."

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 11:02  

Om vi för ett ögonblick ska spekulera om orsakerna (jag vet, man ska inte det – men ändå) till olyckan med den norska C-130:an i Kebnemassivet och bortser den uppsjö av möjliga tekniska orsaker som kan vara bakomliggande, finns ett sannolikt huvudalternativ: Controlled Flight Into Terrain (CFIT).

Kebnes sydtopp når ca 7036 fot MSL (över havet).

Instrumentflygreglerna (IFR) föreskriver lägsta flyghöjd 2000 fot inom 8 km från hinder som överstiger 6000 fot MSL. Denna lägsta flyghöjd måste korrigeras för verklighetens avvikelser från standardatmosfär avseende vind, temperatur och lufttryck. Om dessa korrektioner inte utförs och det i luftmassan råder starka vindar, låga temperaturer och lågt lufttryck resulterar det i en påtaglig reducering av säkerhetsmarginalen i vertikalled .

Den saknade C-130:an befann sig under inflygning till Kiruna flygplats och det kan rent hypotetiskt vara så att den av flygtrafikledningen klarerats till exempelvis flygnivå 60. Det innebär inte att befälhavaren omedelbart kan sjunka till den höjden. Så länge han inte radarleds från flygtrafikledning befriar erhållna klareringar inte befälhavaren från ansvaret att försäkra sig om att föreskriven vertikal hinderfrihet föreligger.

Enligt flygräddningscentralen var flygplanets senast kända position ca 4 km väst om Kebnes sydtopp på en höjd av 7600 fot MSL.

/Svart Baron 085

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 11:19  

Militära radarn tappade kontakten på 2316 m enl nrk.no

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 12:15  

FM rekryteringskampanj; "I år kommer 75 personer försvinna i fjällen"

Man häpnar när man ser vilket stöd -ICKESTÖD-som Försvarsmakten kan mobilisera till samhällets räddingstjänst vid den sannolikt mycket tragiska händelsen med det norska C-130 flygplanet.

Inte en enda svensk militär helikopter, inte ett enda svenskt spaningsflygplan, knappt några bandvagnar annat än de som räddningstjänsten numera disponerar.

Vilken insatsförmåga, här och nu, har du med dina förband Anders Silwer? Patetiskt att läsa om nån slags "VIP-dag" på Cold Response när Silwers engagemang just nu borde vara att bistå i sökandet efter de försvunna norrmännen.

Men, sannolikt har jag min arma amatör, helt fel i mina funderingar för i den tolgforsesiska operettkrigsmakten är ju allting alltid i balans.

Undrar om de som kanske ännu är vid liv ute på fjället tycker allt är i balans?Undrar om de som med begränsade svenska resurser deltar i sökandet tycker allt är i balans? Undrar om våra grannländer tycker att Sverige har militära resurser i balans? Undrar om de 75 personer som förväntas gå vilse i Sverige under året tycker att det är norsk och dansk hjälp som ska sättas in?

C INS; genomförs ledningsspel för en ny olycka av Estoniatyp? Var är alla helikoptrar? Här och nu!

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 12:37  

Mycket tragiskt det som skett. Tankarna går till anhöriga och kamrater till de saknade.
Såg vår Insatschef Silwer på Aktuellt igår. Upplever nog att han var väldigt passiv inför de frågor han fick om vad Sverige gjorde för insatser. Han berättade att Sverige hade hemvärn i Kiruna och några bandvagnar i Nikkaloukta. I övrigt sköttes verksamheten i huvudsak av Norge själva.
Helt rätt det han sade, men han hade nog kunnat vara tydligare för nyhetsankaret och säga som det är. Sverige har ett nytt Försvar och för den här händelsen finns det inga resurser. De har i demokratisk ordning avvecklats.
För mig framstod det som om nyhetsankaret var förvånad över att Sveriges insats på eget territorium var så blygsam.
Jag tror militärledning och våra politiska beslutsfattare nog måste satsa en slant på att upplysa svenska folket, hur faktiskt "försvaret" ser ut idag och vilken förmåga det har (i djupaste fredstid).

Rotary vs fixed wing

Wiseman sa...
16 mars 2012 kl. 13:00  

Cornucopia:

Kiruna har ingen civil flygtrafikledningsradar. Därtill är fjällterrängen full av radarmask. Även flygburna plattformar har mycket svårt med radarföljning i fjällterrängen.

Sedan har alltid hotriktningen varit en annan än Norge och resursprioriteringen därefter...

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 13:30  

Sveriges försvarsminister Tolgfors har ju sagt att vi nu fått ett försvar "här och nu". Varför går det då inte att använda svenska spaningsflygplan och ledningsresurser direkt? (Helikopterförmågans brister borträknad).

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 14:54  

"I år kommer 75 personer att försvinna i fjällen"

"Försvarsmakten i fickformat"

"Vem bryr sig?"

Man kan ju bara spekulera i vad som kommer härnäst...

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 17:32  

Ja, finns en hel del att uppröras över.

En sak har vi i varje fall ställt upp med. FM har idag på morgonen skickat upp sina goa gubbar ur F17 Flygbärgningsgrupp till Kiruna. Innan man ens hittat de 5 besättningsmännen som kanske fortfarande är vid liv, innan man ens hittat flygplanet. Ett gäng som helt saknar utbildning, erfarenhet och utrustning för att överhuvudtaget vistas i området som det ser ut idag. Samtidigt sitter flygbasjägarna från samma förband hemma och får inte åka upp. Med gedigen eftersökserfarenhet, särskild utbildning i personell recovery/SAR/CSAR och framförallt! Återkommande utbildning i högalpin räddning såväl sommar som vinter i just Tarfala/Kebnekaise-området... Man undrar som sagt vad insatsledningen håller på med! Upprörande.

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 18:31  

Det är väl fortfarande inte för sent!

Anonym sa...
16 mars 2012 kl. 20:18  

Bristfällig kunskap eller för mycket teori?

"Ser man till dagens haveri i Kebnekaiseområdet råder ingen tvekan om att Hkp 14 utifrån specifikation hade kunnat lämna ett ytterst väsentligt bidrag eftersom denna helikopter kravsatts för att kunna uppträda under just de väderförhållanden som råder och under mörker till skillnad från den civila flyg och sjöräddning som nu används i Sverige." I Kebne-labyrinten? GLÖM DET.

Sune

Hkpflj retired sa...
19 mars 2012 kl. 12:06  

Med i processen

Wiseman. Du brukar ha sakliga och bra inlägg men i ärendet med HKP 14 så förvånar du mig genom att hoppa in mitt i en process som från början startade med en ersättare till HKP 3. Det var innan man pratade om avveckling av HKP 4. Huvuduppgiften var trupptransport och sedemera även sjöop och räddningsuppdrag. Att sedan diverse politiska inspel påverkade upphandlingen och styrde val av Hkp har väl visat sig vara förödande för alla. Icke förty så anskaffades 18 HKP 14 varav 13 st för markoperativ vht och 5 för sjöop verksamhet. Att alla skulle kunna utföra räddningsuppdrag var en självklarhet. Det hänger ju mest ihop med utbildning och träning av besättningar. Detta framgår också i de huvuduppgifter som Hkpflj har. En av dessa är under genomförande just nu, internationell vht. Eftersom HKP 14 är skandalöst försenad och vi inte kan överblicka när den skall vara operativ även om vissa har en uppfattning. Denna bygger på kontinuerlig rekrytering och utbildning samt mycket få avhopp. Tack och lov fattades beslutet om inköp av UH 60. Förhoppningsvis kommer det att innebära att personalen stannar. Nu ser Hkpflj på hur man bäst skall använda hkp parken i framtiden och uppifterna för HKP 14 kommer troligtvis att se annorlunda ut. Men som jag skrev i inledningen så gick upphandlingen av HKP 14 till mot bakgrund av dessa uppgifter. Rätt skall vara rätt. Jag var med då, men utan påverkan av Hkpval.

Wiseman sa...
19 mars 2012 kl. 12:49  

Hkpflj retired:

Texten ska ses som en belysning över de förmågor vi idag saknar, men hade haft om Hkp 14 levererats i tid (väl medvetet om att helikoptrarna även specades mot andra uppgifter också). Att systemet inte är moget för en insats nu eller på många år är väl känt.

Bra förtydligande dock.

Låt oss nu också hoppas att FM drar en rad lärdomar av detta och hur man kan agera mer proaktivt med resurser när liknande hände nästa gång.

Anonym sa...
21 mars 2012 kl. 08:22  

Vari består den bättre sökutrustningen "Anonym" refererar till. Såvitt jag känner till det är sökutrustningen på hkp10 och 14, o 16 likvärdiga...
Någon skriver om hkp14 med dess avisningssystem som då enligt skribenten skulle möjliggöra bättre sökresultat...
En annan skribent skäms för att vara svensk då vi bara skickar 1 polishelikopter och en räddningshelikopter..
Sedan fortsätter faktafelen och man tröttnar snabbt på läsningen.
Jag vet att det på torsdagen, alltså samma dag som haveriet skedde skickades en förfrågan om att åka upp med en hkp10 så vi förberedde oss. Av anledningar jag inte känner till (troligen väder) blev vi sedan formellt larmade 0500 på fredagen. Var sedan där uppe och sökte ovan och under moln till dess man fann vrakdelar och fastställde haveriet. Vår verksamhet övergick sedan till understöd med transporter av alla de slag till och från glaciären. Detta genomfördes tillsammans med ett antal andra helikoptrar så den resursen var då inte gränssättande.
Slutligen, i detta haveri med efterföljande sök har teknik på helikoptrarna inte varit gränssättande utan som i så många tidigare eftersök har kroppens sensorer=ögonen varit de bästa.
Utöver den hkp10 jag nämner har även 2 st hkp15 varit delaktiga i sök och transporter.
Avslutningsvis vill jag påminna alla och envar vikten av att ha utbildade besättningar i SARrollen annars hjälper inte någon som helst teknisk utrustning.

Anonym sa...
11 maj 2012 kl. 23:17  

Apropå flygolyckan med C130 Hercules vid Kebnekaise:
Enligt haverikomissionens preliminära rapport var flygplanets markkollisionsvarningssystem ur funktion. Markkollisionsvarningssystemet var felanmält, men hade ej åtgärdats före avfärd mot haveriplatsen!

Flygsoldat 113 Bom

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade