Återigen kommer internationella negativa reaktioner på den svenska planen att införa ett yrkesförsvar. I USA diskuteras det t o m att återinföra värnplikten eftersom man har svårt att fylla raderna i och med krigen i Afghanistan och Irak, trots att kraven på soldaterna släppts kraftfullt.
Jag kommer inte att rabbla alla mina argument för att behålla värnplikten igen. Ni hittar dem under rubriken Värnplikt. En bra början är att läsa inlägget "Är den nederländska vägen vår?" Nej, säger jag. 23/3 Enligt SIFO vill en majoritet av svenska folket behålla värnplikten. Klokt. Tolkskolan rapporterar också att de får allt svårare att hitta frivilliga.
Om vår blivande ÖB verkar man enligt artikeln konstatera att han redan undviker att bita den hand som föder honom. Eller mer korrekt uttryckt, han håller en låg profil. Bengt Axelsson som verkar ha insett att hans karriär inte blir mycket mer än vad den redan är, uttrycker skepsis mot omsvängningen till yrkesförsvar.
Folkpartiledaren Jan Björklund berättar för SvD att det är folkpartiet som varit pådrivande när det gäller "ökningen" av det nationella Försvaret (kommenterad i förra inlägget) och att partiet också försökt öka försvarsbudgeten, men att den övriga regeringen inte gått med på det. Det kan nog bli en del officersröster till folkpartiet om man står på sig.
Utrikesminister Carl Bildt skriver på sin blogg om regeringens försvarsproposition nästa vecka. I inlägget betonar han vikten av ett kraftigt luftförsvar med en bibehållen numerär i Flygvapnet och luftvärnet. Han vill också se inköp av nya jaktrobotar till flygplanen för att kunna möta moderna hot, vilket var något som regeringens genomförandegrupp strök i våras. "Återtagningsbataljonerna" nämns också som havandes påtagligt lägre beredskap, vilket får mig att dra lite på munnen.
I stort anknyter utrikesministerns inlägg i mycket till det jag skrev i mitt förra inlägg om förrådsbataljonen på Gotland och att Sverige måste kunna ta hand om sin egen säkerhet i Östersjön och dessutom ha resurser infria de (relativt lösa) säkerhetsgarantier som omtalas i regeringsförklaringen.
Mycket intressanta och lovande ord från utrikesministern. Det bådar gott.
Yrkesförsvaret återigen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
-
Tusen dagar av krig2 dagar sedan
-
-
-
Flygvapnets pilotutbildning3 månader sedan
-
-
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
-
Parklek m/601 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
NATO, nyttan för Sverige2 år sedan
-
-
-
-
-
-
-
Agree to disagree...4 år sedan
-
25 år siden Srebrenica4 år sedan
-
Veteraner förtjänar att hedras4 år sedan
-
Om ett nödvärnsfall i Rättvik III (III)4 år sedan
-
Twittertrådar5 år sedan
-
-
-
Nytänkande, tack!6 år sedan
-
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
Halvsovande blogg8 år sedan
-
-
Reservofficer blir Totalförsvar8 år sedan
-
Påkörd av moped9 år sedan
-
-
Vila i frid Ralph Lédel9 år sedan
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?9 år sedan
-
Gick du på den lätta?9 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
24 kommentarer:
Delar Din bedömning att Fp kommer ta de röster från ansvarsfulla medborgare som Borg & Tolgfors jagat bort från de nya Moderaterna. Fler officerare än jag har redan börjat läsa partiprogrammen - även om det är 18 månader kvar till nästa val....
Inte bara officerare, det finns faktiskt fler försvarsvänner där ute än man kan ana. En liten "kris" till a´la gaskonflikten eller Georgien kan få bägaren att rinna över för många. Reinfeldt & Borg kanske blir tvugna att ompröva sin populistiska blåvänsterpolitik...
Bra utrikesministern!
Det hjälper iblande inte bara med god numerär i försvarslinjen!
Lufstridskrafterna är en materialsport! Fråga Timråspelarna i kväll om man hade nytta av sina gamla skridskor!!
/L
L, gamle vän, krig överhuvudtaget är väl materialsporten framför andra. Du har väl sett vad jag brukar skriva om vikten av rätt rekrytering till landslaget?
Utrikesministern är osedvanligt kunnig i försvarsfrågor, för att vara politiker, men hans tilltro till effekterna av det nordiska samarbetet bygger ifråga om luftförsvar mer på blå dunster än kunskap. Inget av de nordiska länderna utom Sverige, och inte heller baltstaterna, Tyskland eller Polen har några som helst planer att införa stridsledningssystem baserade på framtidshägringar. Norge satsar i dagarna på att införa ett traditionellt Nato-kompatibelt stridsledningssystem kallat ACCS (Air Command and Control System). Finland har ett fullt fungerande system för nationellt bruk som dock är avsevärt mer rudimentärt än dagens svenska. De har t.o.m. underhand frågat om de inte kan få överblivna svenska operatörsplatser för att fortare bli interoperabla i den nordiska kontexten. Baltstaterna är helt beroende av smulor från övriga Natoländer. Och så vidare…
Visst är det respektingivande med 200 stridsflygplan. Visst kommer de på ren slump att hitta ett och annat luftmål. Men huvuddelen av tiden kommer de att jaga runt planlöst, inte så olikt en nynackad höna eller en sömngångare på odyssé i natten, eller för den delen en grundlurad försvarspolitiker.
Strilaren -
Förutom rövarspråk så kan vi ju alltid återgå till patrullbanetaktiken för att visuellt fånga upp anflygningar mot vår kust. Fast oj, då går det förstås åt fyra flygplan för att göra ett flygplans jobb och numera har vi ju inte så många divisioner. Tänkte inte på det!
Det känns tungt att behöva strida internt men "Strilarens" åsikt om att "huvuddelen av tiden kommer de att jaga runt planlöst" är naturligtvis ett partsinlägg som heter duga. Första övningen med JAS 39 Gripen 1997 kom som en kalldusch för många jaktstridsledare då plötsligt en fyrgrupp Gripar hade totalkoll på Östersjön mellan Kristianopel i Söder och Gustav Dahlén i norr. Vad skulle vi nu med alla bergrum och Strilare till? Riktigt så enkelt var det naturligtvis inte. Stridsledningssytemet ger Svenska försvaret en mycket god koll på luftrummet och vi slipper ha flygplan i luften hela tiden. Vi ska dock ta det lite lugnt med attackerna mellan skråna i Flygvapnet. Stridsledningen är en viktig supportorganisation till de stridande förbanden. Inte mer, inte mindre.
Vad har hänt med Strilaren?
Kanske det är fel på min sökmotor och länkning från andra bloggar?
OM den är stängd, lämpligt att det hände inför 17 mars........
/Johansson
Vad har hänt med Strilarens blogg? Den är helt raderad...
En snabb fråga bara..
Om nu värnplikt är så överlägset yrkesarme, varför har då i princip alla länder som satsar seriöst på försvaret just yrkesarme? Kanske för att den faktiskt GÖR NÅGOT till skillnad från värnpliktsarmen som bara sitter hemma och rullar tummarna.
Det enda argumentet för värnpliktsarme är att det är billigt.
Det finns egentligen bara ett land i hela världen som satsar rejält på sin arme, och faktiskt genomför uppdrag med den, och det är USA. De har yrkesarme för att den får saker uträttat. De enda som vill återgå till värnplikten i USA är vänstertomtar vars enda mål är att kapa kostnaden för försvaret.
Harpoon
Tycker du överdriver mycket, när du skriver att en 4-grupp JAS39 har koll från söder till norr i Östersjön...
Kommer inte utveckla närmre hur stort område en 4-grupp har "totalkoll" på, men skärpning...! Helt rätt är Strilorganisationen till del en supportorganisation, men OXÅ, insatsledning.
/Flygstridsledaren (jaktstridsledare har eller har FV aldrig haft) som inte har stått i kallduschen...än.
@Daniel
Det finns ingen naturlag som säger att en värnpliktsarmé "bara sitter hemma och rullar tummarna". Titta bara på de amerikanska, tyska och sovjetiska arméerna under andra världskriget. Värnpliktsarméer allihop, men knappast några tumrullare...
Även den israeliska armén får väl sägas vara hyfsat välanvänd.
Anledningen till att de flesta västländer gått över till yrkesförsvar är knappast att en yrkessoldat skulle vara så mycket bättre än en värnpliktsdito, utan snarare att det inte är politiskt möjligt att sätta in värnpliksförband i andra situationer än "strid för nationens överlevnad".
Fanns bara den politiska viljan skulle vi i Sverige kunna ha ett värnpliktsförsvar med en treårig grundtjänstgöring: 1 års utbildning, 1 års beredskap för nationella insatser/bemanning av fredsorganisationen och 1 års insats i våra internationella operationer, och de förbanden skulle sannorlikt ha betydligt högre kvalité än vad vi kommer att få med våra anställda manöverbataljoner.
Men den politiska viljan finns inte, så därför går även vi mot ett yrkesförsvar.
Lyckas inte heller komma in på strilarens blogg, känner på mig att det kommer en förklaring, men känns lite illavarslande...
Harpoon
Nu tar du visst i ändå. Vem är det nu som skriver partsinlägg? Vi vet ju båda hur det egentligen står till.
Sent ska syndarna vakna. Nu har t o m Alf Svensson insett vansinnet i att lägga ner Uppsala garnison: http://www.dn.se/opinion/debatt/tolgfors-driver-fram-en-orimlig-forsvarspolitik-1.822596. Halleluja.
Igår försvann först innehållet i bloggen, bara rubriken var kvar. Idag är hela bloggen borttagen. Som av en händelse är även filmen "Radarfilmer" borttagen från Youtube... /Nizze
Var är Strilaren? Varför är bloggen borttagen?
Harpoon -
Om det någonsin hänt att en 4-grupp JA37 haft koll på vad som rörde sig över Östersjön (vilket jag inte tror är helt seriöst skrivet) så var det definitivt inte i normal stridsmiljö, d v s radar- och radiostörd miljö. Det låg inte heller någon Mainstay midwaters och inga Su27 eller MiG25 uppträdde på territorialvattengränsen så även om dom skulle haft koll på vad som rörde sig så skulle dom varit synnerligen beroende av Stril för att kunna göra en insats i krigsmiljö. Se´n kan jag hålla med om att JA37 definitivt förändrade JAL och RRJAL roll i systemet men inte så att dom blev utan jobb utan så att dom fick ägna sig åt mer övergripande uppgifter - dock inte mindre viktiga utan som gjorde luftförsvaret effektivare.
Intressant det där med nivån på soldaterna i en yrkesarmé och en värnpliktsarmé.
Har på sistone sett uppgifter om att yankees föredrar att sätta in reservistförband i bla Irak därför att dessa utför sina uppgifter bättre än rena yrkessoldater, en orsak lär ligga i att reservisterna kan uppvisa en brokig samling utav civila kompetenser som bidrar till att höja deras effektivitet när det gäller att lösa sina uppgifter.
Minns tyvärr inte var jag läste dessa uppgiftre, annars hade jag lagt in en URl för detta.
En engelsk kollega beskrev den typiske engelska yrkesmilitären på detta vis : DIMWIT
Misstänker att detta stämmer väl överens med verklighten, dessa gossar brukar ofta utgöra verkligen lysande exempel på framtidens hopp, armén är deras sista utväg ....
Jag har också läst detta om de amerikanska preferenserna i Irak och Afghanistan. Mycket talande.
Det tycks vara många strilare som blivit upphetsade över min kommentar angående totalkoll i Östersjön. Om man nu är Strilare med någon form av erfarenhet så vet man att Östersjön är större än avståndet mellan Kristianopel och Gustav Dahlén. Man borde också veta skillnaden mellan JA 37 och JAS 39 Gripen. Onda tår är till för att trampas på och den gamla devisen inom försvaret att det är "klart att det är högt till tak då alla står på knä" borde inte gälla här.
@n.n. "att yankees föredrar att sätta in reservistförband"
Du kanske menar detta:
http://www.d-n-i.net/fcs/pdf/fmfm_1-a.pdf
sidan 27:
"what we needed weren’t grunts. There were plenty of them around. We looked for plumbers, carpenters, electricians, masons and anyone who was handy with construction material. When we fixed the plumbing in someone’s house in Iraq or rebuilt a wall for them, we knew that we would be safe in their neighborhood"
Göran: Det var inte det jag avsåg.
Det verkar vara ett allmänt accepterat argument att värnpliktiga soldater självklart är billigare än yrkessoldater. Det finns i debatten och argumenten (bl.a. Wisemans) ett antal resonemang för att bestyrka detta.
Men, om man tittar empiriskt i backspegeln, så tror jag inte att det så självklart är mycket billigare med värnpliktiga soldater. För att påstå det så måste man titta på hela systemet som genererar kostnader.
Finns det verkligen empiriska belägg för att värnpliktiga soldater är billigare än anställd personal? Om vi tittar på ett praktiskt exempel ur historien så styrker det egentligen motsatsen.
På 90-talet, under socialdemokratiskt styre, skulle man spara pengar inom Försvarsmakten genom att ersätta civilanställd personal i förråd och kök med värnpliktiga istället. Antagandet var att en värnpliktig är billig - kostar ju bara 32 kr per dag.
För att inte orsaka debatt med facken om "grå arbetskraft" (vilket var extra känsligt för sittande regering) så uppstod helt plötsligt ett enormt behov av förråds- och köksutbildade soldater i dåvarande krigsorganisation. Från en dag till en annan så behövdes militära storkök för att försvara Sverige. (!)
Försöket är numera sedan länge nerlagt, dock inte av moraliska skäl som man skulle kunna tro, utan eftersom det konstaterades svart-på-vitt i alla ekonomiska utfall att en lokalanställd civilanställd förrådsman eller kökpersonal var betydligt billigare än en värnpliktig med tillhörande utbildning, logi, utfordring samt övriga förmåner och resor. Numera är lyckligtvis även civilanställd personal inom Försvarsmakten uppskattade medarbetare.
Eftersom den politiska viljan, över blockgränserna, är att verka förebyggande och internationellt med Försvarsmakten i samverkan med andra nationer, så innebär det också ett politiskt ställningstagande för ökade risker i den vardagliga tjänsten. Vardagstjänsten är betydligt mindre riskfylld i en armé som endast utbildas och sedan blir förrådsställd i beredskap för storkrig, än med en armé som är ständigt insatt i internationella konflikthärdar. Detta är uppenbarligen svårt att kombinera med plikttvånget? Är det rimligt eller acceptabelt att tvinga ungdomar till detta? (Antagligen bara tills dess de börjar komma hem i svarta säckar).
Förespråkare för värnplikt argumenterar ofta att samhällsförankringen och den breda civila kompetensen vi får i förbanden, innebär en avsevärd kvalitetshöjning även av den militära förmågan. De har helt rätt, men dagens stridsmiljö är betydligt mer komplex, och förbanden innehåller mer komplexa system och metoder än igår. Därmed klarar man inte att utbilda tillräckligt dugliga soldater på den tid som räckte igår. Utöver utökade utbildningsbehov p.g.a. den militära och tekniska utvecklingen, så tillkommer kontinuerligt fler och fler obligatoriska element i grundutbildningen som t.ex. värdegrundsutbildning inkl. HBTQ, skyddsombudsutbildning, HIV-information, etc. (Kan betraktas som nödvändigt i en mer komplex militär omvärld eller som onödiga tillägg, beroende på individuella värderingar, mognad och förståelse). Ingen tror väl att det är realistiskt att öka värnpliktstiden? Varken politiskt eller ekonomiskt möjligt?
Ingen tycker väl heller längre att det är rimligt att med skattemedel finansiera utbildning av soldater som sedan inte ska användas? Vem ska finansiera upprustningen av krigsorganisationen som krävs för att det ska finnas plats för alla dessa soldater? Ska inte stridsvagnsföraren ha en stridsvagn att föra i händelse av krig? De små materielvolymer vi har kräver inte den stora mängd soldater som allmän värnplikt producerar.
Ska värnplikten bli en samhällsplikt istället? Tjänstgöring att städa parker, umgås med äldre etc.?
Det är dags att se sanningen i vitögat. Pengarna räcker inte längre. Allt har blivit dyrare, men intäkterna (antalet skattebetalare) är konstant. Då måste vi bidra till nya bra lösningar, inte krampaktigt hålla fast vid de lösningar som var bra igår, men omöjliga imorgon.
Kom ihåg: FINANSIERING är dagens flaskhals, inte nödvändigtvis viljan... Då krävs realistiska val och svåra prioriteringar.
Tack för ordet igen.
Skicka en kommentar