Sverige och ett svagt säkerhetsråd (uppdaterat 21/12 14.15)

Oroligheterna på Koreahalvön accentuerar återigen ett klassiskt problem inom FN och dess säkerhetsråd, nämligen vetorätten hos de fem permanenta medlemmarna. Polariseringen må ha blivit mindre sedan murens fall, men är ändå fortfarande stark. Genom åren har FN och världssamfundet ett antal gånger stått handlingsförlamat då någon av de fem permanenta medlemmarna av egna skäl motsatt sig en resolution, där resultaten har inneburit fortsatt mänskligt lidande, konflikter och t o m folkmord.

Det tål att diskuteras huruvida vetorätten skulle avskaffas. Det tål vidare att diskutera hur länge man ska behålla en konstellation där de länder som utropade sig som segrare i ett krig som slutade för 65 år sedan, är de som fortsatt ska behålla mest makt.

Ur svensk säkerhetspolitisk synvinkel är frågan om FN:s säkerhetsråd alltid lika aktuell och intressant, då den dimensionerande faktorn i vårt närområde har varit, är och kommer under överskådlig tid att förbli, Ryssland. Vi kan därmed vara mycket säkra på att om vi skulle få en ny säkerhetspolitisk kris i vårt närområde, kommer FN att stå handfallet och vi måste i så fall ha byggt vår säkerhet på andra garantier än ett ingripande sanktionerat av FN.


Förhoppningsvis besinnar nu sig de bägge sidorna på Koreahalvön. Att Nordkorea nu under morgonen åter inbjudit FN-inspektörer att inspektera landet kärnvapenprogram behöver tyvärr inte enbart tolkas positivt.



SvD, DN, Exp, Aft

Uppdatering 21/12 14.15: Ryssland förbinder sig nu att verka för att Indien ska bli permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Man kan undra vad Pakistan tycker om detta.

5 kommentarer:

Bajsgropen sa...
20 december 2010 kl. 11:16  

Inte helt osökt kommer jag att tänka på ur en del ur "Operation Garbo", där den svenska delegaten hurtigt räknar med bl.a Vietnams stöd, som i sin tur iskallt nekar.

Undrar när svensk ledning, på alla plan, ska inse att vi står ensamma så länge vi inte tillhör någon försvarsallians. Och stå vi ensamma måste vi kunna hävda oss själva.

Och hur var det med den förmågan..?

Sumatra sa...
20 december 2010 kl. 17:16  

Marininspektören Anders Grenstad är föreslagen som deligationschef för NNSC (Neutral Nations Supervisory Commission) som övervakar USA:s och FN:s aktiviteter vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea och se till att stilleståndsavtalet från 1953 följs.

I vissa sammanhang räknas vi tydligen fortfarande som neutrala eller så har regeringen bara uttryckt sig otydligt i regeringsdeklarationen?

Kanske inte så konstigt att medborgarna känner viss förvirring i frågan.




NNSC, ,

Anonym sa...
20 december 2010 kl. 20:23  

Det kan bars värt att begrunda varför säkerhetsrådet försvagats, och vilken roll vi och oss närstående stater spelat I denna försvagning.

Som jag ser det så är det främst USAs unilaterala uppträdande under 00-talet som är orsaken till denna försvagning, och Sverige har med sittning handlande stött denna utveckling.

Per A.

Sumatra sa...
20 december 2010 kl. 23:45  

Att det råder delade meningar i säkerhetsrådet, betyder inte med automatik att rådet är svagt. Just i Koreafallet står Öst mot Väst på klassiskt manér och man kan alltid diskutera om USA:s och Sydkoreas linje, med återkommande militärövningar, provocerande nära den Nordkoreanska gränsen, är bäst för en fortsatt fredlig utveckling. Konsekvenserna av alternativet vågar jag inte ens tänka på.

Rysslands och Kinas linje i säkerhetsrådet, att båda sidor skall visa återhållsamhet, verkar klok, men att få med USA på en sådan resolution "mot sig själv" verkar långt borta. Snart riskerar utvecklingen att börja skena enligt händelsernas egen logik om ingen börjar att visa återhållsamhet. Militärövningar behöver inte genomföras på omdiskuterat område eller på själva gränslinjen.

Historiskt har vetorätten utnyttjats mest av Sovjetunionen fram till 1984 och därefter mest av USA.

Får man inte säkerhetsrådet med sig, går det bra att starta krig ändå; Kosovo, Irak och Georgien är exempel på detta. Således hade det gått utmärkt för villiga nationer att ingripa när säkerhetsrådet varit blockerat eller handlingsförlamat, typ Rwanda.

En förändring av sammansättningen av de permanenta medlemmarna i rådet är nog nödvändigt, men även själva veto-rätten bör bytas ut mot kvalificerade majoriteter.

Ndorop sa...
21 december 2010 kl. 13:00  

Politik är det möjligas konst och i synnerhet utrikespolitik. Ett FN som går emot stormakterna kommer inte tillåtas ha ett så stort inflytande som FN trots allt har idag. Redan idag fattas beslut med majoritetsbeslut i Generalförsamlingen, men den är relativt tandlös. Poängen med Säkerhetsrådets kontroll över artikel VI och VII-insatser, är att det möjliggör det internationella samfundet att agera i kriser och krig, med stöd av stormakterna. Koreakriget visar väl ganska väl på riskerna om man går emot dem? Som ni säkert känner till bojkottade Sovjet FN vid denna tid, och Kina representerades av Taiwan, varför FN gick i krig mot den Nordkoreanska anfallet.

Sverige förklarade sig neutralt i Koreakriget (men bemannade ett fältsjukhus 1950-53). Denna neutralitetsförklaring gav Sverige, tillsammans med Schweiz, Tjeckoslovakien och Polen en unik ställning mellan blocken och möjliggjorde den övervakningsmekanism av stilleståndet som nämnts, NNSC. Tjeckien och Polen tvingades på 1990-talet ut av Nordkorea sedan de lämnat östblocket och gått med i NATO. Vi har alltså speciella diplomatiska möjligheter i konflikten, även om de just nu verkar begränsade.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade