På DN Debatt skriver riksdagsledamoten Mats Johansson (m) om det stundande valet i Lettland och ryska ambitioner att utöva inflytande över de baltiska staterna. Johansson pekar på en rad viktiga punkter och tar bl a upp den svenska solidaritetsförklaringen.
Han har dock fel i en sak: Det är inte bara baltiska politiker som undrar vad den svenska solidaritetsförklaringen innebär rent konkret. Det gör vi även här i Sverige och förmodligen även NATO. Om den svenska solidaritetsförklaringen gentemot de baltiska staterna har en militär sida bör denna framgå klart och tydligt i konkreta åtgärder. På så sätt kan "försvaret" av Baltikum samordnas och bättre planeras. Ska vi t ex vara beredda på att sända över trupp till Baltikum måste vi planera för anskaffning av fartyg för detta ändamål. Ska vi t ex endast ställa upp som host nation för basering av NATO-stridskrafter bör också detta i detalj planeras och förberedas. Svenska baser är inte anpassade för basering av NATO-stridskrafter i skarpt läge. Det är inte så konstigt egentligen. De är ju efter den stora strategiska blackouten på 00-talet inte ens anpassade för användning av svenska stridskrafter i ett skarpt läge.
Så mycket för de militära implikationerna av solidaritetsförklaringen. Förhoppningsvis och troligen kommer den inte att behöva realiseras, men som med alla försvarsförberedelser minskar risken för att de ska behöva verkställas med förberedelsernas omfattning.
Intressant politiskt är de sex faktorer Johansson listar för vad som talar för ett fortsatt kyligt ryskt förhållande till de baltiska staterna. En av de mest avgörande är utan tvekan beroendet av Ryssland för energiförsörjning. Enerigvapnet är ett av de starkaste i något lands arsenal och Ryssland har sedan tidigare visat på dess möjligheter. Där kommer den svenska elkabeln till Baltikum väl till pass, även om det säkerligen kommer att innebära ett än större svenskt beroende av tysk brunkolsel och högre energipriser. Kanske skulle man ta och kombinera kabeln med en del sensorer nu när vi ändå ska samarbeta om övervakning av Östersjön?
Läsvärt om lettiska valet och ryskt inflytande
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
-
-
Donald Trump är nu Ukrainas sista hopp2 veckor sedan
-
Taktisk kavalleri: Strategier och strider med hästar2 månader sedan
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
-
-
-
-
Konservativ och antikapitalist4 år sedan
-
Utom allt rimligt tvivel?5 år sedan
-
Om världens undergång6 år sedan
-
-
-
-
Savua ja peilejä7 år sedan
-
Marint intressant bok7 år sedan
-
Akademisk tåkeprat7 år sedan
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
Konsultskolan 37 år sedan
-
-
Inget gästinlägg8 år sedan
-
Liket lever!8 år sedan
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
EU-minister och parlamentarikerrockad8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
-
Utbildning, värnplikt med mera8 år sedan
-
-
Vem förmedlar desinformation?9 år sedan
-
-
-
-
-
Nu hände det.9 år sedan
-
-
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?10 år sedan
-
Gick du på den lätta?10 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
7 kommentarer:
En intressant detalj är att finnarna är flitigt sysselsatta som möss i ett ysteri med ESTLINK2 som skall vara klar 2014. Speciellt när Olkiluoto är online kommer Finland att vid behov kunna förse Estland och övriga Baltikum med el även ifall av att Ryssland avbryter energileveranser.
Sedan med tanke på Tysklands val beträffande energiproduktion så är de finska kraftverken viktiga ur strategisk synpunkt ...
Det finns ingen förbindelse mellan det Litauiska stamnätet och det Polska.
Det finns planer på att förstärka det svaga stamnätet i Polen, förbättra anslutningarna till Tyskland och bygga en förbindelse till Litauen. När det visioneras om de här projekten brukar de kallas "Baltic ring"
Att kopplas ihop Polen - Litauen är ganska dyrt då näten inte är synkrona och kräver en station med AC-DC-AC konvertering. Vi har tre stora 50 Hz områden i denna regionen som kräver frekvenskonvertering vid iohopkopplingar. Det Nordiska med Norge, Sverige, Finland och Själland. F.d Sovjet med baltstaterna, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och bortåt. Det centraleuropeiska med västra Danmark, Tyskland, Polen och söderut. (uppräkningen är inte komplett)
Det kommer att ta ett antal år innan förbindelsen Sverige - Litauen kan få en fysisk koppling med elhandeln Tyskland - Sverige.
Näten i Polen är nu så svaga att det är svårt att exportera el Polen - Sverige via den befintliga kabeln. Samma typ av problem finns f.ö. i Tyskland för den befintliga kabeln direkt till Sverige, de bygger inte ut så handeln kan ske på lika villkor och skyller på blockerande miljöintressen och politiska låsningar.
Det som snabbt kan påverka Sverige och Ryssland är att kapaciteten för elhandel Sverige - Ryssland via baltländerna ökar. Å andra sidan finns det redan en rejäl kapacitet för Ryssland att exportera el till Finland och lustigt nog är den förbindelsen byggd för att vara enkelriktad. Om det var en affärstaktik faller den redan i användbarhet med Estlink 1 och 2 som är dubbelriktade och gör att det går att sälja och skicka el Finland - Ryssland via Estland om sådana affärer görs.
När ekonomin gick på högvarv inför finanskrisen 2008 ryktades det om att Ryssarna började bli intresserade av att göra förbindelsen till Finland dubbelriktad då deras egen elförbrukning ökade snabbt och överskottet från de gamla Sovjetiska infrastrukturinvesteringarna snart var intecknat.
På det stora hela är jag mycket förtjust i de stora elledningarna som gör baltstaterna mindre beroende av Ryssland samtidigt som de gör det möjligt att handla mer el med Ryssland om vi fortsätter utveckla fredliga relationer.
Nästa möjlighet till sådan konstruktiv konkurrens mellan stater är det Litauiska kärnkraftverket som skall ersätta Ignalina och det Ryska statsstödda motdraget att bygga kärnkraft i Kaliningrad. Jag håller tummarna för att båda projekten blir byggda och att polackerna och litauerna accepterar att bygga nya kraftledningar så elen från det ryska projektet inte blir instängd.
Det Ryska projektet är säkert populärt inom deras krigsmakt då det gör Kaliningrad självförsörjande med el.
Apropå teknik.
De sensorer jag skulle försöka satsa på i en DC kabel är optofibrer för att övervaka kabelns temperatur och snabbare pejla in exakt plats för fel i den.
Både för DC kablar och gasledningar borde övervakande hydrofoninstallationer kräva en helt separat uppsättning kablar för elförsörjning och kommunikation. Det är möjligt att det går att "buntbanda" fast på kablar och ledningar men det förefaller lite bökigt när man skall underhålla och inte speciellt ändamålsenligt om man begraver dem en bit för att få trålskydd. Jag vet inte hur mycket av ledningarna som plöjs ner i bottnen och ur djupt det görs.
Stora pipeplines status övervakas genom att man periodiskt skickar "pluggar" som på engelska kallas "pigs" med flödet i ledningen som mäter statusen på ledningen och de kan även utföra en del underhåll som att skrapa loss avlagringar från rörväggar.
Den plattform utanför Gotland som var den sista inom gällande avtal legala möjligheten för Sverige att stoppa ledningen var avsedd för att ta emot och skicka sådana "pigs". Egentligen borde den rent tekniskt även ha varit en kompressorstation och rent ekonomiskt borde den ha stått på Gotland...
Tar man det ekonomiska till sin spets borde Nordstream egentligen ha byggts Estland - Lettland - Litauen - Polen - Tyskland. Att det inte var den valda vägen är mitt starkaste indicium för att ledningen bygger på oroande politiska projekt.
Föreställ er ett scenario inom en nära framtid där firma Putin och Medvedev beslutar sig för att, med folkrätten och en majoritet i FN:s generalförsamling i ryggen, aktivt stödja separatiska strömningar hos Nordkalottens ursprungsbefolkning.
Föreställ er den, i likhet med Sydossetien av Ryssland garanterade, själständiga republiken Sapmi, med allt vad det skulle innebära…
Beaktat den ambivalens som för närvarande råder inom svensk energipolitik, förefaller det väl inte helt självklart vilken riktning energiflödet i en eventuell kabel över Östersjön kommer att ha - eller?
Mats Johansson skriver i DN-artikeln: "Deras ökade skydd genom Nato-medlemskapet gagnar också oss."
Om jag förstått rätt är inte Nato´s centrala uppgift att skydda sina medlemsländer på samma sätt som det hittills varit.
Att i Sveriges Riksdag läsa upp en solidaritetsförklaring till alla länder inom EU och de nordiska länderna utan att i praktiken kunna leva upp till den kan liknas vid en politisk hybris som gör att förklaringen är svår att ta på allvar.
@ Göran Eriksson
Viktiga punkter vi (Sverige) kan inte leverera och istället för att anpassa sig till en modest agenda för försvaret så har politikerna i regeringen och riksdag lovat försvara halva Europa!
Den bristande folkliga förankringen dyker upp då och då i samtal och varför inte nu? Finns det förståelse/vilja för mer utlands stationering och vad händer om det blir skarpt, det är en sak att slåss mot talibaner/knarkligor i Afghanistan men att mopsa upp sig mot Ryssland i det tillstånd försvaret befinner sig i?
Hybris är väl uttryckt hoppas att de värre scenarierna inte infaller.
/Kalle
Skicka en kommentar