Till Attackviggensystemet anskaffades i slutet av 70-talet en ny attackrobot för anfall mot markmål och fartyg. Roboten var den amerikanska AGM-65 Maverick och kom i Sverige att kallas robot 75 efter det år då den beställdes. Versionen som beställdes var den första av de många versioner som sedan skulle komma av AGM-65. Målsökaren var en TV-målsökare som innan skott låstes på det tilltänkta målets kontraster och därefter skedde avfyring och roboten sökte sig själv fram till målet och flygplanet kunde undanmanövrera. Då robotens målsökare själv ledde roboten mot målet kunde målet är vara rörligt och typmålet kan sägas vara en stridsvagn. Stridsdelen utgjordes i grundversionen av en drygt 50 kg laddning med riktad sprängverkan, vilket är något för reaktivt pansar att försöka motverka. I Sverige utvecklas även varianten Robot 75T (som i tung) med en tyngre minstridsdel (briserar efter inträngning), avsedd för fartyg, byggnader, brofästen etc.
Rb 75 infördes redan från början på JAS 39-systemet och gav möjlighet att bekämpa fordon och stridsfordon, mindre fartyg och mindre byggnader. Bekämpning kunde ske av rörliga mål och dessutom medgavs ett låghöjdsuppträdande där piloten i målområdet gjorde en upptagning från lägsta höjd (under radartäckning och med flygning på sådant sätt att korthållsluftvärn hade svårt att verka) under de sekunder det krävdes att låsa in målet och avfyra roboten, för att därefter göra undanmanöver och dra sig ur på lägsta höjd igen. Roboten gick dock att använda från högre höjder också. Det här gjorde att man också var mindre väderkänslig för lägre molnbaser vilka är frekventa i Sverige. Tyvärr intregrerades aldrig Rb 75T på JAS 39 eftersom historien hade tagit en ny vändning vid den avsedda tidpunkten då de sista Viggen gick ur organisationen.
I mitten av 00-talet blev istället fokus på internationella insatser och försvarsbudgeten krympte markant. Flygvapnet kom då att istället satsa laserstyrda bomber av typen GBU-12 som bättre skulle passa i internationella insatser och var det som de flesta NATO-länder använde. GBU-12 var därtill den minsta av de laserstyrda bomberna vilket gav lägre risk för "collateral damage", men betyder samtidigt en kraftig begränsning i de mål som kan bekämpas. För internationella insatser skulle detta inte vara något problem. Ej heller det faktum att man måste belysa målet från fällning till träff. Detta skulle antingen göras av markförband eller genom att man flög över luftvärnet, då de potentiella insatsområden inte skulle innebära något värre markhot än korträckviddiga luftvärnssystem. Robot 75 kom därmed aldrig att integreras på JAS 39C och därmed hade man också avsagt sig förmågan att kunna verka mot rörliga mål och reducerat förmågan att verka mot stridsvagnar och andra hårda mål, då stridsdelen på en GBU-12 är mindre än den på Maverick och ej avsedd för just hårda mål. Ska man vara ärlig så var heller inte målsökare på robot 75 så mycket att hurra för då den byggde på 70-talsteknologi. Exportkunden Ungern valde dock att köpa och integrera andra mer moderna versioner av Maverick på sina JAS 39 och använder dem med gott resultat idag.
Vid ungefär samma tidpunkt som beslut fattades om att ej låta robot 75 leva vidare i JAS-systemet hade Sverige fått ett erbjudande av robotens tillverkar om modifiering av befintliga robotar med moderna digitala tv-målsökare med valbar zoom och även IR-målsökare, vilket man dock tackade nej till trots utmärkt funktion hos dessa. Laserstyrda bomber bedömdes räcka för de insatstyper man såg som troliga, samt givet de ekonomiska ramarna.
Lucka 6 var alltså en lucka mellan verktygen i verktygslådan – även den uppkommen för att framtiden var utstakad. Hade det inte varit för att Thailand köpte JAS så hade även sjömålsroboten robot 15F varit försvunnen då en avveckling var planen under mitten av 90-talet. Ibland har man tur.
Nedan några klipp ur filmen Hotet, där en robot 75 får spela rollen som en störkapsel. Därutöver snygga bilder på en av målplatserna på Vidsel och än snyggare bilder på flygning med nu likaledes avvecklade helikopter 9 (och även helikopter 10 som just nu avvecklas i väntan på Hkp 14).
Polisresursen i blåzonen måste förstärkas!
3 timmar sedan
14 kommentarer:
Lite gammal text hämtad från usenet-forumet rec.aviation.military:
"Of the 5500 Mavericks used in Desert Storm, A-10's fired 5000 (half A/B models, half D models); F-16's fired 73 D models; AV-8B's fired a few E models; A-6E's and F-18's fired the rest, mostly D models."
"According to a new book, The Pentagon Paradox by Stevenson, published by Naval Institute Press, the A-10 fired the Mavericks because it was the only platform that could survive for the 10-15 seconds of straight and level flight necessary to achieve a lock-on. Fast attack jets would either fly to fast to achieve a lock or fall out of the sky from small arms fire."
Har läst kommentarer på annat håll att somliga Maverick inte presterar 100 % i molnigt, dimmigt eller fuktigt klimat eller mot gröna mål på grön bakgrund.
Skadar väl inte med Rb 75 i bagaget, men är dess mål realistiska att dyka upp på vårt fastland. Både laserstyrda bomber och relativt korträckviddiga Maverik är väl vapen vi i stort sett inte behöver. Vi behöver tyngre kryssningsmissiler och sjömålsrobotar att slå mot fartyg samt mål på andra sidan Östersjön. Tanken med hela det försvar vi rimligen har råd med är ju att förhindra att en fiende landstiger med tunga pansarförband tillsammans med det skydd och logistik detta kräver. Har dom lyckats med detta är kriget ändå slut för vår del.
Jan Burman
Om en fiende har något mellan pannbenen så inleder han kriget med att gå in i svensk oförsvarad hamn samt landar på valfri oförsvarad flygplats/bas. Att tro att en fiende startar kriget med en krigsförklaring för att sedan gå ut ur egen hamn med mål att landstiga på Svensk strand nästföljande dygn, med risk att bli sänkt, är rätt osannolikt.
Jag förespråkar en helhetslösning för försvaret utan särintressen eller luckor i försvaret. Där har Rb 75 en plats.
Finns även den lite mindre Brimstone roboten som användes av Tornado och Eurofighters i Libyen med stor effektivitet. Tandem stridsspets mot reaktivt pansar och samma typ av målsökare som Hellfire L, 3x längre räckvidd.
3 Robotar kan bäras under varje balk så ett JAS-plan med 12 Brimstone borde göra dagen sur för vilket Strv-Komp vilken dag som helst.
Flygvapnet kanske skulle lägga den på julklappslistan, tillsammans med flygbaser, basförband, lv-skydd och annat... man vet inte ens längre var man ska börja med inköpen så tomt det är
Till den svenska historiken kan man tillägga att Rb75 primärt anskaffades när det stod klart att Rb05 skulle bli mycket dyrare än vad som förespeglats och dessutom, eftersom den styrdes med radiolänk, var svår att använda med rimlig framgång. Då AGM-65 främst konstruerats för att användas mot måltyper som stridsvagnar till skillnad mot de inomskärs fartygsmål som vi prioriterade (kompletterade Rb04 som ej var lämplig i skärgård) genomförde vi en modifiering av målsökaren som gav den bättre egenskaper mot fartyg under gång. Roboten var även bra mot stillastående mål som brofästen etc men var inte bra mot stridsvagnar i rörelse. Den svenska terrängen innehåller för mycket buskar som målsökaren gärna låste över på och omväxlande sol - skugga som förvillade målsökaren när strv körde kring. Dock säkert bra i ökenområden. Verkan var bra om rb nådde till avsett mål. Någon erfarenhet av senare målsökarvarianter har jag inte men jag är skeptisk mot att använda den mot LV-försvarade mål och i min bok står att ett mål som är värt att sätta in kvalificerad attack mot alltid är Lv-försvarat. Kanske tillsammans med kvalificerade motmedel??
Kim, och i vilket trovärdigt scenario tror du svenskt flyg skulle slå mot ett stridsvagnskompani.
Kim, vi har förklarat oss solidariska med våra grannar så ett scenario där Gripen behöver slå ut stridsvagnar vore bekämpande av omärkta eller öppet Ryska stridsvagnar i Lettland.
I brist på Apache eller annan typ av PV-hkp så tror jag ALLA scenarion där flygunderstöd krävs eller vad säger du själv, Jan?
Kim, tror inte ett ögonblick på ett scenario där vi kommer att behöva möta några stora pansarstyrkor på vårt fastland, möjligen på Gotland. Varifrån skulle dessa komma i så fall. Så länge vårt luftförsvar är intakt blir det på tok för kostsamt att skeppa över dessa enheter för att uppnå vad? Nej, man kan för närvarande slå ut vår försvarsförmåga med betydligt enklare medel, tyvärr skulle jag säga. Men ett starkt och välövat försvar på Gotland utan inblandning av NATO ger för oss den största chansen att bli lämnade ifred och att vi kan hålla oss neutrala. Sprider vi sedan ut våra flygplan och robotsystem lite runt om och inte stannar på samma ställe blir det även jobbigt att slå ut vår luftförsvarsförmåga.
Jan, att bara förlita sig på ett scenario: Gotland, och att allt som behövs är kryssningsrobotar och sjömålsrobotar så blir allt "hunky dory" är rent ut sagt dumdristigt. Man bör förbereda sig på flera scenarion och behovet av en markrobot typ Maverick eller Brimstone komplettera större robotar och slå ut mindre mål som stridsfordon behövs. Därav det faktum att den finns bakom lucka nr 6. Den "wise" tog upp det av en anledning
Magnus Redin, jag är fullt medveten om våra "åtagande". Däremot förstår jag inte riktigt din fråga eller om det var bara ett konstaterande? Vad annars bör användas mot Strv än attackrobotar model "Small" till "Medium"?
Kim, visst skulle man kunna detta. Men nu har vininte de pengarna, långt därifrån. Hade vi haft detta kunde vi lika gärna bygga hangarfartyg och strategiskt bombflyg. Vårt läge och vår situation är att likna med Britternas under andra världskriget. Dom klarade sig som alla vet tack vare sitt flygvapen och sin flotta. Att dom sedan gav sig av runt om på jordklotet för att rädda världen säger ju inte att vi skall ta på oss den uppgiften oavsett vad Carl Bildt och gänget kring honom tycker. Att bygga upp vårt luftförsvar, marina enheter och de landbaserade styrkor förutom hemvärnet på Gotland kommer att kosta oerhörda pengar och ta minst 15 år. Jag är osäker om vi ens mäktar med detta.
Efter att ha läst om detta spektakel inser man att försv. Klarar inte uppgiften. Det blir slakt snabbt.
Då är det bättre att inte ge sig ut
Jan:
Håller med Dig, dock med undantag för slutet på "Att bygga upp vårt luftförsvar, marina enheter och de landbaserade styrkor förutom hemvärnet på Gotland kommer att kosta oerhörda pengar och ta minst 15 år. Jag är osäker om vi ens mäktar med detta."
Ekonomiskt mäktar vi med mycket mera - tänk bara på vilken nivå försvarsanslaget låg på för 50 år sedan (som andel av BNP resp statsbudgeten). Det är en fråga om insikt och politisk vilja. Däremot är jag mera bekymrad för de kompetensmässiga förutsättningarna. I början på avrustningsepoken diskuterades hur man skulle "duka" för ett återtagande genom att bibehålla kunskapsmässiga "embryon", men därav blev synbarligen intet.
Skicka en kommentar