Under den modernisering som skedde av Kustartilleriet under 80-talet började man planera för en landbaserad variant av den framgångsrika svenska sjömålsroboten robot 15. Erfarenheterna från de fartygs- och flygplansavfyrade versionerna var mycket goda och en montering av robotarna på lastbil skulle kunna ge Kustartilleriet möjlighet att verka på betydligt större avstånd (> 100 km) än vad man kunnat med sitt eldrörsartilleri (≈ 25 km) och tidigare kustrobotsystem. Man skulle därtill också uppträda rörligt och därigenom öka överlevnadsmöjligheterna jämfört med de fasta anläggningarna.
I mitten av 90-talet var det enda batteriet levererat och förbandet uppsatt. Det blev dock inte långlivat utan lades tillsammans med det övriga kustartilleriet ned i försvarsbeslutet 2000 eftersom det inte längre fanns något invasionshot över havet. Grannlandet Finland som har sina största problem med den långa landsgränsen mot Ryssland, köpte också robotsystemet eftersom det lämpar sig mycket väl till att behärska Finska Viken och man har det fortsatt i drift.
Som nämndes i gårdagens lucka har en viss eftertankens kranka blekhet uppstått kring Gotland tio år efter att Riksdagen beslutade av lägga ner samtliga förband på ön. På samma sätt som den aktör som behärskar Gotland, kan behärska luftrummet över Östersjön med ett markbaserat långräckviddigt luftvärnssystem, kan man även behärska havet med ett långräckviddigt kustrobotsystem. Det gäller så klart även Sverige. I sin rapport från i våras beskriver Försvarsberedningen problematiken med Gotland och talar åter om ett behov av kustrobotar och då på Gotland.
”Försvarsmakten bör också analysera och pröva möjligheten samt den operativa effekten av att det inom ramen för anskaffning av en ny sjömålsrobot kan vara möjligt att del av denna blir tillgänglig som markbaserad förstärkning på Gotland i form av kustrobot. En kustrobotvariant för basering på Gotland bör tillföras under förutsättning att det bedöms effektivt”
Liksom behovet av markstridskrafter på Gotland, togs frågan om kustrobotar på Gotland upp av försvarsministern i hans högtidstal på Kungliga Krigsvetenskapsakademien i onsdags där han anknöt just till ovanstående passage.
Läs gärna vidare hos Skipper om robotsystem 15KA samt om förslag på återtagande av kustrobot.
10 kommentarer:
Skaffar vi kustförsvarsrobotar borde det vara exakt samma robotar som används i korvetterna och med fördel bör robotförbanden klara att ladda om korvett i hamn. Detta för att få maximal pang per peng och göra korvetternas omladdningar användbara även om korvetterna blir utslagna.
Vid hög ambition bör man ha mer än en generation eller typ av robotar i drift.
Samma resonemang borde användas för ubåtarnas torpeder och minor.
Största fördelen är dess rörlighet. Allting som idag är av karaktär bunkrar är dödsdömt. Mobilt och ständig rörlighet är a och o. Men det finns anledning att påpeka att Archersystemet också är mobilt och lättdålt. Med slutfasstyrd ammunition är dessa inte att leka med och ett Max skjutavstånd på runt 50 km är kanon bokstavligt talat. Sedan bör vi nog se oss om efter robotsystem som har högre fartprestanda. En underljudsrobot är rena modellplanet för den lede FI att skjuta ned. Sen har vi problemet med att nu ut tillräckligt långt med våra radarsystem eftersom jorden som bekant är rund. Men det går ju att leda från ex flyg.
Med den långa räckvidd som de flesta moderna sjömålsrobotar har måste man fråga sig om vi överhuvudtaget behöver fartyg för att bära våra robotar? Betydligt svårare att slå ut lastbilsburna robotar, som kan gömmas i skog och lador, jämfört med att klustra dem på fartyg "färdigpaketerade" för att kunna skickas till havets botten...
Känns lite som att du gör kapiteldispositionen till del 2 av boken "Militära misstag".
Märkligast av allt är att ingen hittills avkrävts något ansvar för det inträffade.
Kustrobot med lång räckvidd på Gotland, och kanske på andra ställen, känns som en väldigt kostnadseffektiv höjning av vår försvarsförmåga. Om robotarna dessutom klarar av landattack så ger det oss ytterligare ett kort att spela vid behov.
Om ett nytt system köps in så tycker jag vi ska ta ett blad ur rysarnas bok och basera det på ISO-containrar istället för fast monterade tuber på lastbil. För det första kan vilken civil lastbil som helst transportera en container och för det andra så skapar det en enkel möjlighet för kamoflage. I skymningsläge så hyr/kommenderar helt enkelt Försvarsmakten alla containrar dom kan komma över och placerar ut dom på lämpliga platser. Sedan får ryssarna ett helvete med att lista ut vilka som innehåller robotar och vilka som är skenmål...
Se http://www.thinkdefence.co.uk/2012/06/a-tale-of-deception-and-two-containers/
Problemet är att kustroboten är en 80 tals konstruktion. För att slå ut en korvett av de nyare typerna krävs flera robotar eftersom ett bra närskyddsluftvärn kan slå ut rb15Mk2. Mk3 är bättre och har bättre egenskaper mot närskyddsluftvärn hoss korvetter och fregatter,
I min analys krävs 3-4 rb15 mk2 att slå ut de mest moderna ry korvetterna. Samt att de skjuts ungefär,samtidigt.
Det krävs rätt mycket av sv. Försvaret att avfyra 4 st rb15 mk2 samtidigt.
Ett snabbt inköp av mk3 höjer ribban rejält för träff med kustrobot15. Speciellt för kustartilleriet.
Bjäen, att samtidigt skjuta 4 robotar kan lösas av en lastbil med fyra robottuber och robotarna kan nå målet exakt samtidigt genom att flyga något olika väg.
Hur många robotar som krävs för att det t.ex. skall vara minst 90% sannolikhet att en når målet beror på mängder av tekniska detaljer och en sådan analys är säkerligen kvalificerat hemlig.
Det jag skulle lita på som oinformerad är att det måste vara bra med en förmåga att måluppdatera och synkronisera ett stort antal robotskjutande plattformar och helst inte bara de lastbilsburna. Om det sedan är så att robotarna åldras och börjar bli obsoleta och fiendens fysiska motmedel är mycket bra borde antalet robotar som krävs motsvara magasinsstorleken för motmedlen. Det är en utmärkt anledning att ha många avfyrningsplattformar i stället för transportfordon och få avfyrningsplattformar.
Egen eller fiendens feldesign, buggar, ECM eller sabotage av mjukvara eller rutiner under strid kan göra att en robot räcker eller att hur många som helst missar. Enda sättet som jag känner till för att lösa detta är kvalitetsarbete och att man har flera olika system som löser de allra viktigaste uppgifterna.
Ni fokuserar alla på avskjutningsramperna och hur man skall få till samtidig framkomst till målet. Detta är de enkla problemen och i många fall redan lösta. Det stora problemet vad gäller rörliga mål är att hitta målet och att låsa roboten på detta. Som bekant är jorden rund och ingen räckvidd i världen kan ändra på detta. Vill man träffa förbi horisonten måste man också kunna se bortom horisonten. Däri ligger det knepiga i kråksången. Våra sensorsystem är akilleshälen runt det hela och det är dessa som kommer försöka slös ut inte lastbilen robotarna finns på.
Ni fokuserar alla på avskjutningsramperna och hur man skall få till samtidig framkomst till målet. Detta är de enkla problemen och i många fall redan lösta. Det stora problemet vad gäller rörliga mål är att hitta målet och att låsa roboten på detta. Som bekant är jorden rund och ingen räckvidd i världen kan ändra på detta. Vill man träffa förbi horisonten måste man också kunna se bortom horisonten. Däri ligger det knepiga i kråksången. Våra sensorsystem är akilleshälen runt det hela och det är dessa som kommer försöka slös ut inte lastbilen robotarna finns på.
När förbandet lades ner var redan uppgraderingen Mk2 beställd. Förbandsmateriel överfördes till BekDemo projektet och sedermera BekDemo projektet. Uppgarderingen kom att omfatta modifiering av Ledningspansarterrängbil 97B som fick förmågan att bära robotcentralinstrument samt att man uppgraderade robotbil. Tanken var att använda Arte740 då omnämnd BekDemoL som sensor. All material finns i dagsläget kvar inom FM och robotarna finns där dom brukar finnas nu omdöpta till Fl modell. Bara att ta fram hyllvaror, montera och avprova. Ring så spelar vi.
Robotbilar finns i Karlskrona/Aspö och hos SAAB, Ledningspansarterrängbil står på Myskö By 853. Arte 740 2D står i Arboga.
Skicka en kommentar