Samhällets stora sårbarhet (Uppdaterat 30/1 19.50)

Cornucopia tar ikväll upp en viktig aspekt av Försvaret som sällan diskutera eller omnämns, nämligen redundansen i samhället. Sedan Kalla Krigets slut har vi i Sverige alltmer övergett tidigare lärdomar om krav på redundans i samhällsfunktionerna. På Sälenkonferensen diskuterades försvar mot IT-angrepp flitigt. Det är välbehövligt, men det är så lätt att glömma många mer basala funktioner och att även dessa är mycket sårbara. Oavsett om det är främmande makt, brottslingar, icke-statliga aktörer såsom terrorgrupper eller helt enkelt bara en vanlig grävmaskinist som ligger bakom, blir resultatet detsamma för samhället. I dagens samhälle lyckas vi som bekant inte ens få tågen att gå normalt på vintern.

Redan på 90-talet försvann de klassiska sidorna "Om kriget kommer" ur telefonkatalogerna. Kriget kommer ju aldrig och ska heller aldrig komma, så de behövs inte. Idag har vi ju inte ens telefonkataloger i samhället och att i Försvarsmakten försöka ringa någonstans när automattelefonisten har tekniska problem är bara att glömma om man inte vill stå ett antal minuter i telefonkö eller lyckas komma in på intranätet och kan slå upp numret själv.

I dagens samhälle är det tänkt att medborgarna själva ska söka sin krisinformation på nätet på www.krisinformation.se. Där kan man t ex läsa sig till vad som händer om det sker en kärnkraftolycka och vilka åtgärder man själv ska vidta. Det finns också den föga användbara sidan om elstörningar och just detta visar väl på vilket Moment 22 krisinformation via internet egentligen är. Har man drabbats av en elstörning, lär man knappast heller komma åt www.krisinformation.se.

Situationen var nog med stor sannolikhet likadan för bosatta i landets nordligaste delar, när någon/några igår kväll klippte av en fiberkabel på några ställen utanför Luleå. Stora delar av norra Sverige fick kraftiga störningar i internettrafiken och tiotusentals människor blev utan mobiltelefoni, för att inte nämna IP-telefoni.

Det är skrämmande att se hur sårbart vårt moderna samhälle har blivit för de enklaste störningar och hur lite skydd det finns för vår viktigaste infrastruktur. Försvarsmakten har t ex tidigare förlitat sig mycket på sitt eget nät, men detta överförs i allt högre grad nu till det civila nätet, med avsevärt lägre redundans. På samma sätt har just internet och IP-lösningar marknadsförts tidigare med redundans som en stor fördel. Telia har sedan något år tillbaka börjat gräva upp och avveckla sina kopparnät i delar av glesbygden eftersom man anser att mobiltelefoni är en mer än fullgod lösning. Verkligheten har dock flera gånger visat sig vara mycket annorlunda.

En krisberedskap som går ut på att människor ska hämta information på internet och få larm via mobiltelefoner känns inte riktigt genomtänkt, speciellt när den inte ens kan hantera händelser som inte genomförts med vilje.


Uppdatering 30/1 19.50: SVT Rapport rapporterade precis att ytterligare en fiberkabel utanför Umeå saboterades samtidigt som kabeln utanför Luleå. Sammanträffande?


Media: SvD, Expressen, DN, SR, SVT
(Som med så många andra nyheter är det inte något som intresserar Aftonbladet. Man får vara tacksam att Egypten platsar hos Aftonbladet.)