Bättre än så här blir det inte (uppdaterat 07.00)



Enligt SvD och DN kommer Sverige med stor sannolikhet att få en förfrågan från NATO om att delta med stridsflyg i FN-insatsen över Libyen. Med tanke på gångna dagars debatt om ett svenskt förbands möjligheter att delta och dess utbildningsstatus kan det vara intressant med ett gästinlägg från en av förbandets piloter.

/Wiseman

--------------------------------------------------

Bättre än så här blir det inte

Jag är nyss hemkommen från den årligt återkommande största flygoperativa övningen i Sverige. På TTP (Technical Tactical Procedures), som övningen snustorrt heter, så samövar vi bl.a. med finska F-18, norska F-16, svensk ASC 890 och tankerflygplan. Flygföretag med upp till 40 flygplan inom samma område har koordinerats inför varje pass, oftast av svenskar, mellan ländernas olika baser, med och utan skarp ammunition. Scenarierna var liknande de som nu genomförs i Libyen. Vi använde andra länders flygstridsledare och de våra. Förfaringssättet var samma som inom NATO eftersom det är enda interoperabla standarden. Det gick alldeles utmärkt.

Den förväntade insatstypen i Libyen är, hur konstigt det än kan låta, som gjort för Gripen och de stridsflygförband vi satt upp i EAW/NBG. Möjligheten att basera på fredlig mark, och samtidigt kunna verka inom ett avstånd som är väl inom Gripens aktionsradie med lufttankning, är en mycket lämplig första insats - i modern tid - för svenskt stridsflyg.

Sverige och svenskar har en självbild av att vara solidariska och hjälpsamma. Vi ger en stor del av BNP till bistånd, vi tar emot förhållandevis stor andel flyktingar och har minst inkomstklyftor i världen. Att omfördela medel för att göra detta är inte något regeringen riskerar att förlora val på, det är ett ganska riskfritt sätt att vara solidarisk.

Men hur långt sträcker sig politikernas vilja att vara solidarisk? Enligt mig är det mer solidariskt att lösa människors problem direkt på plats, så att de inte behöver fly, än att ta hand om dem som flyktingar senare, oavsett hur bra. Om nu lösningen som står till hands innebär en viss risk i hemmaopinionen så blir det dock genast knivigare. Då hamnar de beslutande i den prekära situationen att de måste välja mellan att vara solidarisk och att potentiellt få byta ”regering” mot ”opposition” på visitkortet nästa fyraårsperiod. Attans, då blir valet genast svårare och solidariteten känns nästan ouppnåelig i vårt trygga I-land.

Försvarsmakten säger att EAW, eller i alla fall resurserna, är redo att åka. Jag som EAW-pilot i 10-dagars beredskap anser att vi är redo att åka och jag har inte hört något avvikande från de övriga. Media har inte tydligt tagit strid emot en insats, vilket indikerar att mediekriget fortfarande går att inte kraschlanda, i alla fall om man räknar bort TV 4.

Bildts förklaring till varför vi inte packar är att ingen har frågat. Oklart vem ingen är eftersom alliansen för närvarande är en samling initiativrika länder snarare än NATO. Dessutom, skulle det vara NATO i förarsätet så får man först frågan OM man vill ha frågan ställd. Så Bildt gör det enkelt för sig när ha säger att vi inte fått en förfrågan. Vill vi hjälpa till med stridsflyg så får vi det, så klart.

När det gäller kostnaden för en insats så är jag tämligen säker på att Saabs vinstskatt vid en, då mycket troligare, försäljning av Gripen överstiger flera insatser. Dessutom är inte Sverige direkt i likviditetskris just nu, tigerekonomi och allt, så denna diskussion behöver vi inte ens befatta oss med.

Allt hänger således på om regeringen vågar riskera att, om allt går åt pepparn och media vänder sig emot, inte få kalla sig regering nästa termin. Visitkortstext ställs således mot mänskligt lidande. Det är aldrig för sent att räta ut krokryggen anno 1939 och våga hjälpa till att sätta P för en ond despot!

Duke

Media:
SvD, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 , 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18
DN, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
Exp, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
Aft, 2, 3
SVT, 2, 3
SR, 2, 3, 4, 5, 6
GP, 2, 3, 4, 5
SSv, 2, 3


Uppdatering 22/3 07.00: Divisonschefen för EAW intervjuas i Expressen och tidningens opinionsundersökning visar att två av tre svenskar stöder en insats med JAS 39 Gripen.

34 kommentarer:

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 08:50  

Nu idag åker norska F-16 ner. Danskarna är redan insatta. Vi har ett R10 förband som i bästa fall kanske kommer en månad för sent? Har Norge och Danmark R1 eller R5 förband... tillsammans med en politisk beslutsprocess som väcker avund.

Man undrar ju vad vi har R10 för på Gripenförband när politikerna har R30+...

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 09:12  

Finemang. Ta saudierna och Bahrain när ni ändå har vägarna förbi Mellanöstern, va?

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 09:25  

Så länge Sverige står utanför Nato, med händerna i fickan och funderar, då agerar NATO och andra länder med resolut bestämdhet.
Med en sådan tafatthet och beslutsångest som denna regeringen har så gör man rätt i att stanna hemma.
Hade vi varit med i NATO så hade vi varit bland de första på plats i det Libyska luftrummet.
Nu kan det kvitta, stanna hemma istället och glo på melodifestivalen, det ska vi ha vårt försvar till, för snart är soppan för dyr för våra kärror, vi ska väl vara miljösmarta också?
Sverige ska med i NATO nu, annars kan man hålla tyst om utrikes konflikter.

gräsrotstekniker sa...
21 mars 2011 kl. 09:27  

Handlar inte om vilket land det är eller vart i världen det sker. Det handlar om att ställa upp för FN när det väl gäller. Sverige har alltid förespråkat det FN gör och alltid tagit stor plats i frågorna. Nu har vi en möjlighet att visa att vi även kan ställa upp med mer än bara ord kring bordet. Man skäms att vara svensk i dessa dagar.

Commander sa...
21 mars 2011 kl. 09:54  

Väl skrivet!

Vad skall vi ha ett internationellt välövat R10-förband till om vi inte skall använda det?

Varför väntar regeringen på en förfrågan från NATO när resolution 1973 tydligt ger alla FNs medlemsstater mandat att ingripa i Libyen?

http://www.un.org/News/Press/docs/2011/sc10200.doc.htm

/ Commander

Monstermaster sa...
21 mars 2011 kl. 09:56  

Lysande Duke.

Heder åt er att ni inte bara är beredda och villiga att åka, utan också att ni tar debatten för att få göra det.

Om Sverige inte ställer enheter till förfogande nu så har det nya insatsförsvaret redan spelat ut sin roll.
Man undrar då hur förankrat det egentligen är med solidaritetsdoktrinen, med den nya inriktningen och med det svenska kuraget inom den politiska sfären.

Jag är som officer så besviken på den flathet som råder. Å andra sidan har jag stort förtroende för Bildt och hans kompetens på den internationella arenan. Han har koll på hur tyst diplomati fungerar och han har säkert en listig plan.
Hoppas jag.
Eller??

Absent sa...
21 mars 2011 kl. 10:45  

Bra inlägg Duke! Hoppas ni åker, håller tummarna /T

CS sa...
21 mars 2011 kl. 10:52  

Väl skrivet och lycka till när ni väl blir insatta. Jag hoppas att våra politiker i alla fall tillfälligt hittar sin ryggrad och att en insats blir till.

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 10:57  

Hänförelsen inför KRIGET påminner om den som rådde vid första världskrigets utbrott.

Det finns anledning frukta, att det här äventyret blir långvarigt. Muammer Qaddaffi förbereder gerillakrig.

De viktigaste delarna av hans luftförsvar, bl a det långräckviddiga systemet SA-5, fördes till södra delarna av landet redan tredje veckan i februari.

Stödet för alliansens insats från de afrikanska och arabiska länderna är nästan obefintligt.

Drivkrafterna till det folkrättsligt tveksamma ingripandet är främst att söka i fransk inrikespolitik.

Klarar C Bildt av att hålla Sverige utanför detta elände, kommer jag att ändra uppfattning om honom.

Pia

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 12:11  

Krokrygg?
Hört talas om F 19?
Dessutom 8000 på marken efter den 30/11 1939

Isola Regina

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 12:11  

Krokrygg?
Hört talas om F 19?
Dessutom 8000 på marken efter den 30/11 1939

Isola Regina

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 12:45  

Gud i himlen vilken tur att Sverige inte är med i Nato! Jag tycker det räcker att svensk industri kränger haubitsar och barnminor ute på "marknaden".

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 12:52  

@ Anonym 12:45

Ja du det där hände kanske på det glada 1980-talet under Regeringen Palmes översyn. Nu säljs det mest radarsystem men det är ju klart det finns ju viss klämrisk med sådana system.

På tal om ämnet så noterar jag att alla partier förutom SD verkar vara för en insats. Det talar för att vi helt klart bör åka.

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 14:38  

Om man får lov att vara lite konspiratorisk, så kanske Herr Bildt ville ha det på detta vis. Med spelad min att inte bry sig innan oppositionen satt ner sin fot. Helt plötsligt vill alla inklusive Ohly skicka svenskt flyg. Den uppslutningen kanske inte varit möjlig om regeringen spelade ut sin hand först. Konstigare saker har hänt/ Martin

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 14:47  

Om jag tolkar krigsmaktens personal rätt så är det i första hand den egna sysselsättningen och i andra hand statens skatteintäkter som är de starka motiven till att bomba självständiga stater, tex Libyen. Och humanitära skäl, som talet om "Libyens folk", fungerar som retorisk kosmetika.

I den enkelspåriga demagogin framstår det som det är två sidor som står mot varandra, vilket naturligtvis inte stämmer. Det är ett amalgam av olika intressen som passar på att flytta fram sina positioner när (om) den styrande makten försvagas. Och även den styrande makten består givetvis av olika intressen likaså. Frågan är vilken av alla dessa intressen Sverige avser stödja. Och vad gör vi om någon annan falang får övertag över vår häst i loppet, trappar upp genom att skicka Hemvärnet?

Om det är så att Krigsmakten huvudsakligen kommer ägna sin arbetstid åt propaganda och opinionsbildning framöver tror jag balanserade medborgare gör säkrast i att förbereda sig för att lugna ned debatten. Det kan aldrig sluta väl annars.

Slutligen konstaterar jag att endast med stående förband kan det ses som ett misslyckande när dessa inte används.

Kilo Alpha

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 16:20  

I Libyen är FN koalitionen ”angelägna” att undvika civilisternas död, i Afghanistan spelar det inte så stort roll det är ju krig…

Kommer FN koalitionen att döda ännu mer civilister än dessa 94 personer i Benghazi då anfallande flyg trodde att de var Gaddafitrupp, så riskerar de att förlora gunsten för framtida oljeleveranser.

Då vet man nu varför EU/USA flyget är så ”försiktiga”…

Göran Mellblom sa...
21 mars 2011 kl. 16:30  

Aktivism är motsatsen till Pacifism, som hittills gällt hos oss.

Vi officerare är i första hand de som skall utföra jobbet som krävs av vår politiska nivå, vissa på trupp, i flygplan eller på båtar, andra av oss på kontoren som räknar ut alltsammans.

Är vi redo? Förmodligen.

Varför har politisk nivå bytt fot, från att i hundra år arbetat pacifistiskt, men nu helt plötsligt bli aktivistiska?

Tja, därför att de så önskar. Och det är de och inga andra som bestämmer över oss.

Vi militärer har anpassat oss - kanske väl mycket - till pacifismen och då arbeta med materielens behov mer än människans i Försvaret.

Nu tvingas vi snabbt lägga om, till att i första hand arbeta med människan och hennes behov, annars blir det inga insatser vare sig i Libyen eller annorstädes.

Ett problem vi verkar ha är att vi inte riktigt vet vad som kommer härnäst, så vi kan förbereda människorna på vad som komma skall i god tid.

Sedan är våra system tröga att rikta om, men det går nog, med gemensamma ansträngningar.

Men tänk vad ett vänligt - gammaldags manligt - ord från vår Ledning skulle kunna göra - det skulle elektrifiera samtliga officerare! Utan ekonomisk kostnad.

Men det kräver att vår Ledning och vi officerare själva kommer ut ur 1968-års skrämselgarderob.

Jag tror vi är myckt nära nu, när t.o.m. (v) vill få oss i strid i Libyen.

MVH Göran Mellblom

bloggare på icedaniel.se sa...
21 mars 2011 kl. 16:46  

Sverige har väl gett upp sin alliansfrihet. Sen Sverige gick med i EU är Sverige knappast ett neutralt land längre, vilket stärker min övertygelse att EU är något dåligt för Sverige. Hoppas vi kommer att lämna Eu nån dag !

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 18:14  

Med ett sådant brett mandat från FN finns det inga inrikespolitiska skäl att inte skicka förbandet till Libyen.

Skulle det bli "kärvt i missionen" och/eller extremt kostsamt, är det kanske en tankeväckare om vad internationell solidaritet de facto kostar för de som senare sannolikt kommer att bedriva häxjakten mot både FM och Regeringen.

Här har media ett stort ansvar att bära.

Det är beklagligt att Sverige inte kan visa upp samma handlingskraft som Danmark och Norge att skicka förband, och jag hoppas att det har skett "positiv signalering" från Regeringen till NATO bakom lykta dörrar.

Om JAS-förbandet inte sätts in, tycker jag att politiker och väljare bör föra en bredare diskussion om systemet och dess legimitet. JAS skulle kunna få det "eldprov" som kommer att väga tungt i framtida försäljningar av systemet. Just dessa löften om framtida försäljningar (och kringaffärer) har sedan 20 år tillbaka använts för att investera i systemet - så varför inte marknadsföra det när det gäller som mest? Och när man har ett ypperligt FN-mandat i ryggen?

AGERA!

Börjesson sa...
21 mars 2011 kl. 18:45  

Intressant "beef" mellan Putin och Medvedev angående Libyen:
http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-12810566

Sumatra sa...
21 mars 2011 kl. 19:43  

Duke, my man!

Det är inte svårt att stödja tanken på en NFZ, där Duke och de andra kommer att göra ett utmärkt jobb. Det är min fasta övertygelse.

Det som bekymrar och som inte motsägs av stöd till Duke och de andra är fortsättningen och detta är en annan fråga än etableringen av en NFZ.

Om vi inte eftersträvar regimskifte och inte skall gå in på marken, hur ser då planen ut? Finns det End State och framgångskriterier, så tror jag att det är politiskt oklokt att inte redovisa eller att från svensk sida efterfråga dessa.

Det finns en risk att detta på sikt drar iväg och börjar att leva ett eget liv, med en egen logik.

Det finns all anledning att känna viss oro för detta, även om man tror att en NFZ är både nödvändig och kommer att bli framgångsrik. Det är nästa och nästa och nästa steg som inger farhågor.

Men detta är inte Dukes problem, så jag önskar all framgång till alla inblandade, med förhoppning att det verkligen blir av.

Göran Mellblom sa...
21 mars 2011 kl. 19:58  

Officerarna klarar nog följderna av en Libyeninsats, men gör politisk nivå det?

Om ni som politiker planerade insats av en eller flera EU-battle groups, antar jag att ni skulle förbereda opinionen i flera steg.

Därefter är det dags för insats, i flera steg.

En seger i fälttåget i Libyen är grundförutsättningen, eljest ingen insats av marktrupp.

Men när väl segern är vunnen, kanske med en NBG som spjutspets (i media), då kommer en känslostorm välla över vårt land.

Den kommer kretsa kring truppernas mod, materielens förträfflighet och att vi segrade, trots fiendens ståndaktighet och mod.

Hemkomsten från fälttåget blir en svensk mediahändelse av rang, och det är omöjligt att undvika traditionell offentlighet med parad osv eftersom trupperna behöver den och allmänheten kräver den.

Politisk nivå riskerar hamna i självsvängning, då hemkomst efter ett segerrikt fälttåg är något oerhört starkt att uppleva och deltaga i, och helt okänt hos oss.

Talet som statsministern håller, kommer förändra Sverige för alltid.

Historiskt brukar emellertid självsvängningen leda till, att Lessons Learned glöms bort eller pekar åt fel håll.

Antagligen förbereds både det ena och det andra, men styrkan i känslorna underskattas nog.

Håll ögonen öppna.

MVH Göran Mellblom

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 21:30  

Hej Duke!

Gammalt skit i luften klarar ni av att möta... Håll däremot koll på vad som kan skrämma bort hickan på en vanlig dödlig!

http://geimint.blogspot.com/2010/05/libyan-sam-network.html

Om jag var C INS så skulle jag definitivt inte kalla dig feg! No Fly Zone or not hindrar inte en SA-6 eller SA-8 att agera trots att det integrerade luftvärnet är utslaget!

Jag kommer att vara mycket stolt över er om ni åker! Spark i baken och Check your 6!

/2K12

Anonym sa...
21 mars 2011 kl. 23:23  

Börjar ana en tanke här.

Storbritannien, Frankrike och USA utför den första intensiva fasen av bombningarna. Denna del är både känslig och lite farlig, så Sverige håller sig borta.

När Khadaffis luftförsvarsförmåga är utslagen kan USA dra sig tillbaka medan Storbritannien och Frankrike minskar sin insats.

Istället får Sverige, Finland och andra mindre NATO-länder ta över patrulleringen av det libyska luftrummet för att se till att NFZ upprätthålls.

Alla är nöjda och glada och allt var planerat från första början?

Commander sa...
22 mars 2011 kl. 07:28  

@ Kilo Alpha:
Ja, det måste ses som ett misslyckande när stående förband inte används. Skattebetalarna har plöjt ned miljarder i att sätta upp dessa för att de skall kunna användas som säkerhetspolitiska instrument. Att man sedan inte vill/vågar använda dem när FN kallar är just det - ett misslyckande.

När det gäller värnpliktsförband var ett misslyckande underförstått då de närmast var oanvändbara, antingen av förmågeskäl eller politiska begränsningar.

Stående förband skall användas - inte stå i beredskap...

/ Commander

Anonym sa...
22 mars 2011 kl. 09:59  

Om USA, NATO och bl.a. Sverige vill hjälpa människor bli fria från en diktator, varför sätter de då inte "också" in markstyrkor följd av en gigantiska humanitär insats som var en stor brist och en bitter erfarenhet man drog efter Irakkriget där en flygförbudszon drog ut pinan under alltför många år?
Förhopningsvis har Europa och USA lärt någonting av historien men planeringen för den markoperativa och humanitära insatsen tycks vara i liknande läge som under såväl Irak- som Balkankriget d.v.s. ingen talar om det.....ännu.

Anonym sa...
22 mars 2011 kl. 11:06  

Får vi "låna" attack vapen av Usa tror ni? De verkar inte vilja delta mer än de gjort, men verkar ha resurser på plats.

Gripen är mycket mer lämpad än Viggen någonsin var tack vare att man NATO anpassat kärran. Vi behöver inte släpa vapen eller utrustning, det mesta är nato standard väl?

Är man liten får man se till att vara kompatibel..

Anonym sa...
22 mars 2011 kl. 14:10  

Jag tycker nog att vår försvarsministers kärnfulla uttalande och agerande mer än allt annat tydligt visar var vi som land står i frågan.
Hans kraftfulla sätt att ta tag i och analysera de olika delarna av den komplicerade frågeställningen överglänser det mesta.
Precis som i valtider formligen spottar han ut sina åsikter i media.
På sedvanligt maner har han en stor portion egna och fritänkande synpunkter.

Tror att det skulle vara precis så här det skulle gå till vid ett eventuellt beslut om vår så kallade solidaritetsförklaring.
Hur lång tid varade Georgienkriget?

Teaterdirektören.

OBS! IRONI FÖREKOMMER I STOR MYCKENHET I KOMMENTAREN.

Anonym sa...
22 mars 2011 kl. 21:16  

Varför ha förband för utlandsinsatser när det egna landet är utan adekvat försvar? Den frågan är viktigare vi är som påpekats inte med i NATO om vi vore det kanske delar av insatsdoktrinen kunde rättfärdigas men utan mäktiga allierade gör vi klokare att hålla förband hemma och hålla äventyr resor till ett minimum. Vidare borde alla "internationella" förband läggas ner till förmån för nationella oavsett deras roll.
/Kalle

Anonym sa...
23 mars 2011 kl. 10:20  

Svenskarna borde läsa sin Clausewitz, något som finnarna tydligen har gjort för både utrikesminister Stubb samt president Halonen säger nej till finskt deltagande. Finnarna har tydligen gjort samma analys som tyskarna och kommit till likartade slutsatser och eftersom finnarna är realister agerar de därefter.

Vad är Libyen operationens syfte och vilka kriterier gäller för att operationen skall anses som fullbordad och kunna avslutas ? Osv, osv. Det finns en hel del frågor som bör besvaras.

Norrmännen gör rätt som vägrar delta i opertaionerna förrän ledningsfrågan är löst på tillfredsställande vis.

Göran Mellblom sa...
23 mars 2011 kl. 11:57  

Startsträckan för operationen i Libyen har varit lång.

Räkna bakåt och dra slutsatser därefter: innan kryssningsmissilerna avfyrades har nog fartygen varit på väg en vecka.

Innan fartygen avseglade har nog deras amiraler givit order en vecka dessförinnan.

Innan amiralerna fått order har nog politisk nivå diskuterat saken både internt i landet i en vecka och med utländska kollegor kanske en vecka.

Kanske Libyenoperationerna ingår i det normala Stora politiska spelet sedan länge?

Har man förberett ett FN-mandat politiskt redan tidigare, men diskret eller rent av hemligt?

Operationer i oljeländer brukar göra det, och politisk nivå har nog rent av förhandlat om saken innan eld öppnas.

Kan politisk nivå låtit underrättelsetjänsterna undersöka möjligheter att starta folkliga protester? Tja, kanske.

Hur lång tid innan sker sådant och hur länge tar det?

Ett mönster tonar fram.

Några av de värderade debattörerna kan kanske fördjupa sin analys en smula med detta mönster som bakgrund?

Skall det krigas, så krävs trupp och vapen. Bl.a. vi är truppen och vi har vapnen.

Vilket arvode bör Sverige uppbära för en flyginsats och kanske insats av NBG?

Förr krävde man landsdelar av svagare stater i utbyte. Jag undrar vad vi kräver denna gång? Jag hoppas att man inte enbart kräver Ära.

MVH Göran Mellblom

Anonym sa...
23 mars 2011 kl. 16:47  

När kommer markstyrkorna in i bilden och de humanitära insatserna.......?
Libyeninsatsen liknar på pricken Gulfkriget som startade 1991 och sattes in på nytt i mars 2003 med markstridsktrafter men var i sjutton finns den humanitära insatsen som kan ge förtr ende för insatsen?

alarik36 sa...
25 mars 2011 kl. 02:38  

Fegisen, taktikern och blekfisen Carl Bildt vill förhala ärendet, och säga efter en månad, att nu är det ingen idé att gripa in tyvärr. Orsaken är anser jag att Bildt som vanligt BARA tänker på sig själv. Om Sverige ingriper så är vi inte neutrala längre, då kan troligtvis inte Bildt bli utsedd av FN som medlare i konflikten.

Anonym sa...
25 mars 2011 kl. 08:27  

De pengar som plöjs ner i försvaret var aldrig avsedda för anfalls krig det vill jag betona de var för att försvara Sverige om ni tror annorlunda så fråga några skattebetalare. Att så lättvindigt tala för mer krig ter sig löjligt sätt ner ölen, pizzan och stäng av TV´n för att fundera lite.

Vilket tillstånd befinner sig Sveriges försvar bör vi engagera oss mer än vi redan gör utanför landet? Vad blir effekterna (ev. "blowback?") utrikespolitiska och inrikes denna frågan har visat sig vara rätt polariserande bland befolkningen trots politikernas ivriga stöd förutom SD som visar återhållsamhet. Vem leder operationen, NATO verkar vara militärt ledande men andra aktörer försöker kapitalisera som Frankrike och EU. Hur långt ska denna aktion sträcka sig både militärt (invasion av markförband?) och tidsmässigt (mångårig ockupation med dess kostnader & möjligt gerillakrig utveckling). Slutligen vilka är det vi stödjer, är det demokrati anhängare eller annat...?

Aldrig förr har ett krig hetsats på så mycket i media i Sverige jag är rätt chockad över uppsjön av artiklar reportage till stöd för insatsen jämför andra konflikter t.ex. Jugoslavien var det bevisat att massmord föregick men ändå rätt balanserat för övrigt mördades många serber också men det talas det inte om.
Jag har betänkligheter och med Sverige så här försvagat är tanken på flera insatser inte lockande.
/Kalle

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade