Prestigens godståg (uppdaterat 18/12 22.40)

Uppdatering 18/12 22.40: Allan Widman skriver på sin blogg att det är en missuppfattning att helikopterförbandet ska rymmas inom ordinarie personalram för Afghanistaninsatsen. Istället utgör helikopterförbandet ett extra tillskott, vilket gör att man inte tränger utan andra rader som t ex skyttetrupp. Därmed faller huvudargumentet för  att inte sända svenska helikoptrar till Afghanistan. Insatsen kommer helt klart att bli mycket erfarenhetsgivande för Försvarsmakten och är på så sätt att välkomna. Fortfarande är det bekymrande att endast två helikoptrar skickas, då detta medför en låg tillgänglighet, och att bristen på piloter riskerar att inverka menligt på rotationstider.


När det går prestige i en fråga blir bromssträcka lika lång som för ett godståg och ibland verkar det närmaste som om man inte monterat på några bromsar alls på tåget.

I det här fallet handlar det om att skicka svenska sjukvårdshelikoptrar till Afghanistan. Frågan kom på tal för drygt 2 år sedan i media, då vissa var missnöjda med den uppbackning de tyska helikoptrarna på Marmal kunde leverera. De aktuella helikoptrar Hkp 10B skulle som bekant ha varit färdiga under 2007 för att ingå i NBG 08, men först nu i dagarna har de nått tillräcklig status för att kunna användas. Det har minst sagt varit en långbänk materielmässigt, där leverantören av uppgraderingen av helikoptrarna levererat mycket undermålig materiel. Eftersom NBG 08 sedan länge avslutats blev tanken istället att sända helikoptrarna till Afghanistan, vilket nu sker med start 1 april 2011. Tanken var väl god när det begav sig, men faller nu på ett antal punkter, när man snarast stjälper den svenska Afghanistaninsatsen mer än hjälper den, vilket även Cynisk och Borneo tagit upp på sina bloggar.

Situationen har minst sagt ändrat sig i det svenska ansvarsområdet sedan mediatrycket om att sända helikoptrar var som hårdast, men media bevakar fortfarande sjuktransportfrågan mycket hårt och rapporterar insatstider så fort en svensk soldat skadas. Sedan ett drygt år tillbaka har USA förstärkt sin närvaro i Afghanistan mycket kraftfullt och så även i det svenska ansvarsområdet eftersom detta utgör inpasseringsområde för det underhåll som numera kommer landvägen norrifrån istället för genom de mycket osäkra gränstrakterna mot Pakistan. Med den amerikansk närvaron följde också 60 amerikanska helikoptrar, varav flera sjukvårdsutrustade vilka nyttjats med mycket god framgång vid de senaste månadernas strider där svenskar varit inblandade. Det finns alltså sedan ett år inte längre något akutbehov av svenska helikoptrar, även om den officiella och mediala bilden fortfarande är och måste vara sådan. Hur skulle det annars se ut?

En insats i Afghanistan för Helikopterflottiljen är naturligtvis mycket nyttig ur svenskt helikopterperspektiv. Skarpa uppdrag och krav är vad som driver materiel- och taktikförnyelse och ger mängder av logistiska erfarenheter. Det kan man inte förneka. Problemet är dock att i den i Riksdagen nyligen förlängda närvaron blev personalramen mycket riktigt inte större än tidigare 500 man. 500 man är vad insatsen är idag, även om Försvarsmakten flera gånger om året utnyttjar förstärkningsmöjligheten till drygt 800 man genom att sända en pluton ur "strategiska reserven" för att öka verkansdelen, skyttetruppen, i det svenska förbandet. Försvarsmakten har flera gånger ansökt om utökad normalram, men nekats av Regeringen. När nu ett helikopterförband ska tillföras, liksom till sommaren även taktisk UAV, måste andelen skyttesoldater, de mest behövda och de som uträttar det egentliga säkerhetsarbetet ute på fältet, minska med lika många personer. Organisationen i den svenska insatsen är nu under förändring till att bli ett antal separata skyttekompanier, visserligen reducerade sådana, men utlokaliserade precis som för snart 20 år sedan i Bosnien. På så sätt är det meningen att man ska kunna öka närvaron ute på fältet och komma närmare befolkning. Nu riskerar ett reducerat kompani att behöva strykas för att man ska få plats med helikopterförbandet och taktisk uav, vilket helt klart motverkar hela syftet med den svenska insatsen.

Även inom helikopterförbandet råder en rad problem, fortfarande fastän man nu kommit igång ordentligt efter alla materielproblem. Det största problemet rör personalen. Svenska helikopterpiloter och tekniker är nämligen inte värst intresserade av att åka till Afghanistan och vakanserna är mycket omfattande. Saken försvåras av att många av piloterna är fullmaktsofficerare och därmed inte heller kan tvingas iväg och vill vi verkligen ha ivägtvingad personal på en internationell insats? Att höja ersättningen vill HKV undvika och man talar istället om att skicka det som finns vilket i så fall innebär en uthållighet i några månader, istället för de två år som Försvarsmakten lovat att ha förbandet där. De med erfarenhet av komplicerade tekniska system som helikoptrar vet att med endast två helikoptrar på plats, som hela tiden ska flyga i rote, kommer tillgängligheten att bli rätt låg. Alternativet blir då att ta stöttning av amerikanska helikoptrar med de samordningsproblem detta innebär, istället för att amerikanerna bara flyger själva. Allt naturligtvis nyttigt ur erfarenhetsperspektiv, men främjar det insatsen och slutmålet?

Alternativet hade varit att krypa till korset och säga att under rådande förutsättningar med i första hand den av Riksdagen fastställda personalramen och därtill de personalproblem som finns, avråder Försvarsmakten från att fullfölja en insats i Afghanistan med helikopterförbandet. Hade man gjort detta tidigare hade helikoptrarna kunnat nyttjas inom NBG istället för att Försvarsmakten fick böna och be sig runt Europa efter sjukvårdshelikoptrar, vilket Kroatien slutligen ställde upp med.

Att avråda från helikopterinsatsen i Afghanistan skulle innebära en allvarlig prestigeförlust för väldigt många, vilket det även skulle vara att ändra den officiella och mediala bilden av behovet av helikoptrarna, trots det radikalt förändrade läget och hur det nu skulle motverka syftet med hela den svenska Afghanistaninsatsen. Ett sådant agerande vore otänkbart, varpå man återigen kan konstatera att det inte finns någon broms när prestigen står på spel.

27 kommentarer:

Anonym sa...
16 december 2010 kl. 23:52  

Mycket bra och tänkvärt inlägg- Jag instämmer med resonemanget dvs oerhört bra för helikopterförbandet men till ett orimligt pris och dessutom svårligen realiserbart mht personalläget.

Vad som bör läggas till i den enorma prestigevågskålen är naturligtvis HKP16 affären. Ett system som önskas av många men som sannolikt kommer att sakna såväl personella som ekonomiska förutsättningar. Att tro att det skulle levereras i tid är dessutom befängt.

Inga HKP10 i Afghanistan = Inga HKP16.

Otänkbart med ett klokt beslut med andra ord

/Skeptisk

Wiseman sa...
16 december 2010 kl. 23:54  

Skeptisk: Det har du förmodligen rätt i. Att Hkp 16 och 10B har två helt olika roller spelar inte den minsta roll i det här sammanhanget.

Staffan Danielsson sa...
17 december 2010 kl. 01:22  

Tänkvärt, Wiseman.
Den problematik du tar upp är viktig, någonstans går effektivitetsgränsen för när all support i egen regi blir för stor i förhållande till uteffekten.

Och det avgörande för helheten är att det finns erforderlig tillgång till vad som erfordras, antingen i egen regi eller genom den samlade ISAF-närvaron.

Men det är frestande - och ibland säkert korrekt - att fokusera på enskilda materielinsatser och ta poäng på att driva någon linje mycket bestämt, både inom och utom försvaret.

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 09:11  

Prestigen inom helikopterfrågorna verkar normalt sett vara mycket stor. Samma prestige har ju hållt fast vid Hkp14, som nu är för långt gånget för att hoppa av samt sett till att vi inte förlängde Hkp4.

/Martin

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 13:27  

Förstår inte resonemanget kring fullmaktsofficerare. Fullmakten innebär en skyldighet att tjänstgöra därhelst organisationen kräver att man tjänstgör. Denna skyldighet balanseras sedan med ett anställningsskydd som innebär att man i princip inte kan sägas upp.
Att sedan det utvecklats en praxis, där det blivit vanligt med långpendling och traktamentsbaserade kommenderingar är en annan sak.
De absolut lättaste att kommendera till tjänstgöring torde då vara just fullmaktsofficerarna.

CS sa...
17 december 2010 kl. 14:18  

Tack för att även du tar upp denna idiotiska insats.

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 16:14  

Jag tycker att det är konstigt att det saknas personal och särskilt om bristen uppstår nu, all utbildning har ju varit inriktad mot Afghanistan eller??
Det kan ju inte vara så att de som ingått i HU inte visste att de skulle utomlands??
//Kn Toffy

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 17:30  

Tja, wiseman, du har nu faktiskt fel på en punkt:
TUAV och sjvhelikopter skall inte rymmas i dagens personella ram. Skrivelsen "ca 500 på plats" ger utrymmen för förstärkningar och från och med FS21 kommer personalramen vara ca 600 befattningar. FS20 som precis roterat ner består har en personalstyrka om ca 540.

Dessutom tillförs en viktig förmåga med de svenska helikoptrarna då de ger mycket bättre förutsättningar för vård ombord då de bland annat medför läkare och avancerad medicinsk utrustning. De amerikanska helikoptrarna kan man kanske i sammanhanget kalla sjuktransporthelikopter..

Utöver MEDEVAC kan visparna lätt byggas om till trupptransporthelikoptrar och nyttjas som det. En förmåga som lyftes fram av svensk hkp-personal i ett svt-reportage för inte allt för längesedan.

Kan vi skicka helikoptrar till Affe? Ja!

Kommer de göra nytta? Ja!

Kommer vi dra nyttiga erfarenheter? Ja!

Är det bättre att ha dem insatta i Affe än att ha dem i beredskap med NBG(tänk HKP15 snacket)? Ja!

/H

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 19:54  

"De aktuella helikoptrar Hkp 10B skulle som bekant ha varit färdiga under 2007 för att ingå i NBG 08, men först nu i dagarna har de nått tillräcklig status för att kunna användas."

Användas till vad?

/medium dog

Anonym sa...
17 december 2010 kl. 22:09  

Ett bra inlägg för dom som inte förstår hur det fungerar i Afghanistan.
Vill bara påpeka att den effekt som fotsoldater ute i området faktiskt står för förmodligen kommer minska med de reducerade kompanierna eftersom den lilla utökningen i personal äts upp av klumpigare fordon och förflyttningar med större enheter=mindre faktisk närvaro ute i området.

Band sa...
17 december 2010 kl. 22:50  

Måste i detta fall ändå påstå att det inte är FM som har detta beslut i sin hand; Det politiska trycket på att skicka svenska helikoptrar till Afghanistan för att rädda svenska liv är så mycket större än vad de flesta ens kan föreställa sig. Alldeles oavsett hur många amerikanska Blackhawks, Apaches eller vad de än heter som finns i norra Afghanistan så SKA det bara svenska helikoptrar dit. Det tidigare argumentet att vi inga helikoptrar hade eller att de som vi nu skaffat fram inte längre egentligen behövs är fullkomligt irrelevanta hos uppdragsgivaren.
- Svenska soldater skall kunna räddas av svenska helikoptrar, så är det bara!

Jag tycker personligen att det kommer att bli intressant, baserat på att den svenska inställningen till vår insats i Afhanistan i vissa avseenden är mer än lovvärt naiv och kunskapen om ISAFs uppbyggnad är häpnadväckande låg, att se hur nyheterna så småningom tas emot att vi faktiskt kommer att vara tvungna att riskera både svenska besättningars liv och svenska helikoptrar i uppdrag för att rädda tyskar, norrmän, rumäner, italienare ja kanske till och med amerikaner precis på samma sätt som deras helikoptrar kommer till svenskars undsättning när vi kallar på hjälp.
/Band

Chris Anderson sa...
18 december 2010 kl. 12:02  

Enligt min mening är det inte alls överflödigt att Sverige klarar av att hålla sig med egna medevac-helikoptrar i Afghanistan. Det är ett mycket viktigt steg i att stärka Försvarsmakten eftersom vi inte kan ha en militär som alltid är beroende av andra, mer kompetenta länders krigsmakter för att kunna lösa grundläggande uppgifter.

Helikopterfrågan är ett av de tydligaste exemplen på Försvarsmaktens bristande handlingskraft. Vi kan inte ha en militär som bara snackar men aldrig kommer till skott. Med verklig vilja och förmåga hade man kunnat lösa saken på några månader istället för flera år.

Men första gången som ett svenskt helikopterteam räddar en soldat i Afghanistan, oavsett om det är en svensk eller utländsk soldat, kommer att vara en mycket viktig milstolpe för Försvarsmakten.

För att vi försvarsvänner ska tas på allvar när vi framför kritik mot brister, krävs nog också att vi kan vara positiva till de framsteg som också görs.

Svenska medevac-helikoptrar i Afghanistan vore ett stort framsteg.

Carl sa...
18 december 2010 kl. 19:50  

FM har modifierat tre helikoptrar till 10B varav två skall till Afghanistan. Den tredje skall vara kvar i Sverige som reserv. Varför moddade man inte hela parken? Rent idiotiskt. Det "gamla" konceptet för att kunna garantera en beredskapshelikopter i luften var TRE helikoptrar. Med endast två Hkp på plats är säkerhet på helikoptertillgång i luften mellan 75-80% i bästa fall.
Som gammal fullmaktsofficer hörde jag mig för med HRC varför jag var tvungen att söka tjänstledigt från min fullmaktstjänst och skriva ett nytt avtal för utlandstjänst? Svaret var att det inte står i fullmaktsavtalet, att jag skall göra utlandstjänst. Det räcker inte med att man är villig till utlandstjänst(samma läge som för CI).
Har ni läst Sverkers brev till personalen på Emil? Ett utdrag: Det är ett av flera skäl till att jag under året rest runt till samtliga förband. Jag ville själv berätta om våra framtida mål och hur jag ser på vårt engagemang i internationella insatser. Riksdagen har beställt ett försvar som kan sättas in utanför Sveriges gränser och därför är internationell tjänstgöring något naturligt.

Men – och det är viktigt att betona – det finns ingen avsikt i grunden att tvinga någon. Utrikes tjänst ska diskuteras med hänsyn till varje medarbetares sociala situation.

Det sista stycket är en av orsakerna till att vara tvungna att sluta i FM p.g.a. t.ex. ensamstående förälder. Någon hänsyn till detta har FM inte visat.

Anonym sa...
18 december 2010 kl. 22:06  

Bra att saken i fråga diskuteras men jag skulle bara vilja ge min syn på saken. Jag tycker du har helt fel i frågan då du säger att piloterna inte är intresserade av att åka till Affe. Jag har uppfattat saken på följande sätt, de flesta vill mer än gärna göra en insats och sen 2000 då Hkpflj inte haft en tydlig uppgift har det ju bara gått utför.. Nu vill många delta i olika insatser och göra sitt jobb men tyvärr är det inte personalen längst ut på linan som kan påverka. Inför Affe rekryterades det XX piloter, punkt, och behovet är XX st.. Vad säger erfarenheten, jo det kommer alltid falla ifrån personal och i vilket läge hamnar man då, jo personalbrist pga personliga skäl, hälsa mm och hur lätt är det att rekrytera en ny pilot. Flyger man inte hkp 10 sedan tidigare har det tåget redan gått.. Jag tycker tyvärr att Hkpflj är ett förband som helt lever i händerna på politikerna och tyvärr får personalen och förbandet ta skiten när saker som man inte kan påverka händer.

Pinnochio sa...
18 december 2010 kl. 22:29  

Jag vet inte varifrån föreställningen att svenska helikopterpiloter och tekniker skulle vara mindre intresserade än genomsnittsmilitären för att göra sitt jobb i Afghanistan. Såvitt jag vet har vi inte vakanser på teknikersidan alls. När det gäller piloter kommer en handfull kommer att gå i pension under insatstiden. Av de övriga möjliga har cirka 60% sökt insatsen. Jag tycker det är en riktigt bra siffra med hänsyn till att Hkp10-systemet har nyttjats till Flyg- och sjöräddning och ganska många har sin själ i den uppgiften. Det blir en lite annan touch över att börja flyga MEDEVAC där det nästan råder krig.

Även om alla som hade varit rekryterbara hade ställt upp så hade flygtiden i systemet inte räckt till. Det finns cirka 1500 timmar att disponera i Hkp10B+D, vilket kanske kan räcka till 15 piloter om man spär på med tid från Hkp10A. Tittar vi på det senaste året har vi inte riktigt kommit upp i den nivå vi borde, trots enorma ansträngningar från flygunderhållssidan.

Politiskt har önskan varit att få till 2 års insats. Piloter och uppdragsspecialister är gränssättande och på förfrågan från HKV skapade vi ett insatsschema som hade löst uppgiften. Detta hade krävt rätt stora uppoffringar så vi ställde krav på en vettig ersättning för detta. Vårt förslag på lösning ratades helt och nu står vi inför en insats på lite drygt ett år istället. Det inte är pga piloterna, teknikerna eller uppdragsspecialisterna det hänger.

Det fanns helikopterpiloter som inte flyger Hkp10 som var intresserade. Det hade gått att skola in dessa och hinna få dessa klara om man hade löst problemet med flygtid i systemet. De piloterna fanns på Malmen men Försvarsmakten ville tvinga dem att flytta till en ort där Hkp10-verksamheten bedrivs. Jag tycker det känns ganska naturligt att de inte ställde upp på ett sånt krav. Riva upp bopålarna, skaffa nytt hus, skola in barnen på skolor/dagis samt försöka få ett nytt jobb till frun är inte det man behöver när man står på startbanan för att åka till kriget.

Jag är helt övertygad om att ’man’ bland annat kommer att använda piloternas villighet som slagdänga när man måste förklara sig varför man inte lyckats med den uppgift man fått. Jag är precis lika övertygad om att det inte alls är sant, och att FM får skylla sig själv.
Det är svårt att skörda när man inget har sått.

Wiseman sa...
18 december 2010 kl. 22:33  

Helt korrekt åsikt som tas upp i detta inlägg. Vidare kan man ju diskutera hur klokt det är att köpa nya dyra Blackhawk när vi har ett transportflygsystem bestående av upp till 45 år gamla C-130. Av de åtta försvarsmakten förfogar över flygs långtifrån alla. Övriga är hela tiden inne på underhåll= mycket dyrt.

/Veteranen

Anonym sa...
18 december 2010 kl. 23:48  

@Pinnochio:

Otroligt om det är sant!
Varför ville "man" inte skola in dessa piloter på Hkp10 och låta dem ha pendling i ca två år?
Det är många medlemmar i det förbandet som pendlar.

Vem var "man"?

US

Martin sa...
19 december 2010 kl. 00:08  

Där gjorde du allt bort dig lite va "veteranen", och glömde att du var inloggad som Wiseman. =)

Wiseman sa...
19 december 2010 kl. 06:00  

Martin: Det händer att det kommer kommentarer där det nämns siffror och fakta som är lite för känsliga för att de ska publiceras. Eftersom mailadress ej bifogas kommentarerna finns det två val. Antingen refusera helt, eller kopiera texten och stryka bort sådant som inte är passande. Veteranens kommentar var en sådan. Nöjd?

FYL sa...
19 december 2010 kl. 10:35  

"Man" var dåvarande flottiljchef. Kommer inte ihåg om det fortfarande var Johan Svensson eller om Bydén tagit över. De två (bägge med erfarenhet från Kosovo) var villiga att pendla dit flygtid fanns och sedan tjänstgöra inom ISAF. Svaret var att man fick pendling betald i 6 månader, sedan var det flytt som gällde. Självklart svalnade då intresset.

Det intressanta är att det redan fanns andra piloter från Malmen inom HU ISAF som fortfarande pendlar och där krav på flytt aldrig funnits.

Till saken hör också att den ene piloten idag har en befattning inom planeringscellen på förbandet och kommer att åka till Afghanistan som planeringsofficer istället för pilot...

Martin sa...
19 december 2010 kl. 12:05  

Då missuppfattade jag saken, självklart är jag nöjd. :-)

Wiseman sa...
19 december 2010 kl. 12:29  

Martin: Bra. Jag kunde ha uttryckt det tydligare att kommentaren hade redigerats.

Greasemonkey sa...
19 december 2010 kl. 14:12  

>Pinnochio

Grattis, du lyckades ge mig dagens 'dubbelslag' när jag läste din kommentar "Såvitt jag vet har vi inte vakanser på teknikersidan alls."

Lite längre ned i ditt inlägg så förstod jag att du (förmodligen) begränsar din horisont till 10-systemet.

Kan upplysa dig att situationen inte är likadan bland de övriga systemen, framförallt inte med vår stundande 'gökunge'...

/En som befinner sig mitt i skiten

Pinnochio sa...
19 december 2010 kl. 15:32  

Greasemonkey --> Hade lite om Hkp16kontra personalramar med i mitt utkast men jag raderade det då jag enbart ville kommentera Wisemans påstående att piloter och tekniker ur Hkpflj skulle vara skygga för utlandstjänst.

Ska man gå in på den biten så är det minst sagt hål i huvudet att skaffa ett till helikoptersystem utan att tillåta utökning av personalramarna. Det blir för lite personal, problemen blir nog störst på Flygunderhåll.

Vore ganska intressant med en diskussion om hur man systematiskt slaktat helikopterförmågan sen -98.
Det är väl egentligen inte vi i Hkpflj som är mest skyldiga till det som skett...?

Anonym sa...
19 december 2010 kl. 17:44  

Insatsen kan nog gå lite knackigt i början pga. sedan länge kända anledningar men man får inte ge upp för det och börja jaga syndabockar.
Svenska helikoptrar med kvalificerad medicinsk personal är helt klart en resursförstärkning var som helst där de sätts in.

Ska vi som politikerna tydligt har beställt vara kvar länge i Afghanistan och ersätta HKP10 med HKP16 2013 vill det till att ansvariga chefer tänker till och prioriterar resurserna rätt.
Tillgången på tekniker är en ödesfråga.

Det finns andra än våra egna och allierade som kan ta del av resursen om man tänker i ett vidare perspektiv.
http://www.nytimes.com/2010/12/19/world/asia/19delivery.html?pagewanted=1&_r=1&ref=world

Wiseman sa...
19 december 2010 kl. 17:49  

17.44: Helt klart är det så. Personalbristen med följande höga rotationstempo, samt att endast två helikoptrar kan skickas, är mycket bekymrande.

Pinnochio sa...
20 december 2010 kl. 17:35  

Vi ser nog att det kommer bli tre Hkp10B på plats i Afghanistan, kanske inte 1 April men en tid senare. Två stycken gör ingen rote, utom i undantagsfall när bägge är hela.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade