Den krönika Johanne Hildebrandt idag har på baksidan av Aftonbladet (Vakna Tolgfors - vi har soldater i krig) är bland det bästa jag har läst av henne och definitivt något av det bästa jag läst i ämnet Sveriges deltagande i Afghanistan.
Om att den svenska kontingenten nu förstärks med 50 man till 500 på en yta stor som Norrbotten:
"Om den svenska insatsen ska kunna göra någon verklig nytta behövs betydligt fler soldater på plats. Men för våra politiker verkar effektivitet inte vara prioriterat. Viktigare är att visa militär närvaro så politikerna kan vinna poäng i Bryssel. Eftersom det verkar som att det börjar bryta ut ordentligt där nere är det dags att Tolgfors presenterar någon form av strategi. Vad ska uppnås i Afghanistan och hur ska man gå till väga? Det borde faktiskt en försvarsminister kunna svara på, även om han kallas tomhylsan."
Ord och inga visor. Jag tror inte det finns någon som inte håller med om det Johanne skriver.
Johanne, carry on...
Good Morning, this is your wake-up call!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
SVS
Stöd Våra Soldater
Bloggar jag följer
-
-
-
-
-
Donald Trump är nu Ukrainas sista hopp2 veckor sedan
-
Taktisk kavalleri: Strategier och strider med hästar2 månader sedan
-
En kort reflexion1 år sedan
-
-
Neverending Story1 år sedan
-
-
Fäktmästare och kosacker2 år sedan
-
-
-
-
-
Konservativ och antikapitalist4 år sedan
-
Utom allt rimligt tvivel?5 år sedan
-
Om världens undergång6 år sedan
-
-
-
-
Savua ja peilejä7 år sedan
-
Marint intressant bok7 år sedan
-
Akademisk tåkeprat7 år sedan
-
-
-
Kolumn: Svagare stöd för Brexit (SvD)7 år sedan
-
-
Trust7 år sedan
-
-
-
-
Konsultskolan 37 år sedan
-
-
Inget gästinlägg8 år sedan
-
Liket lever!8 år sedan
-
Sovjets barnbarn visar frustration8 år sedan
-
-
EU-minister och parlamentarikerrockad8 år sedan
-
-
I OTAKT8 år sedan
-
-
Utbildning, värnplikt med mera8 år sedan
-
-
Vem förmedlar desinformation?9 år sedan
-
-
-
-
-
Nu hände det.9 år sedan
-
-
-
-
-
Av: KAURIN9 år sedan
-
Charader9 år sedan
-
Nato eller inte?10 år sedan
-
Gick du på den lätta?10 år sedan
-
-
Det första Unckelstipendiet11 år sedan
-
Försvarsministern hos Försvarsradion11 år sedan
-
Contact11 år sedan
-
Gratis är gott11 år sedan
-
-
-
Nu har vi flyttat färdigt!11 år sedan
-
Malissa paukkuu, mitä sitten?11 år sedan
-
Omstart på ny adress11 år sedan
-
-
Mantra12 år sedan
-
Våldet i Syrien måste stoppas12 år sedan
-
End of the line12 år sedan
-
Läser i New York Times’ idag…12 år sedan
-
Ännu en dag i R.D. Congo..13 år sedan
-
-
US ARMY Del 2. Lön och Incitament13 år sedan
-
16 kommentarer:
Länk till aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannehildebrandt/article6047384.ab
Jag håller bara med Hildebrandt till del.
Tolgfors och Sverige får svårt att ha en strategi eller agenda för PRT:t i MeS eftersom vi inte äger frågan. Det tycks som att Hildebrandt och andra tror att vi kan göra vad vi vill i Afghanistan och att Tolgfors ska ge såna direktiv.
För Sverige är det militära beslutet vilken styrka vi ska ha, resten är ISAF:s ansvar.
SWECON lyder under COM ISAF, inte under Tolgfors.
Det är läge att påminna om att det inte är en svensk insats utan en FN-sanktionerad NATO-insats.
OM vi ska vara med och bestämma så är ett fortsatt arbete i FN och ett NATO-medlemsskap det som krävs.
Daniel: Tack, det slet sig tydligen när jag länkade, vilket förklarar varför Aftonbladet inte länkar till WW.
22.12: Vilket många inte förstår. Det är svårt att få gehör för sina åsikter om man inte är med på "mötena". Tydligen är det bättre att bara bli tillsagd vad man ska göra utan kunna påverka det själv.
Ang målbild för PRT:t ligger det ju otroligt mycket i vårt åtagande när det gäller personal. Grundplattan är sedan långt tidigare lagd med stabsfunktioner. Vad som behöver tillföras för att ha någon chans att lösa uppgiften är mer "boots" och definitivt också ett mer effektivt bistånd och återuppbyggnadsinsatser.
Kan vi uppbringa 500 utrustade soldater i Norrbotten idag...
Strategin är väl just bara att vara i Afghanistan och visa flagg för att göra amrisarna glada, så de hjälper oss om det går illa här hemma?
Vad som faktiskt händer i Afghanistan är mindre intressant. Landet är kört oavsett hur många bomber eller biståndsmiljarder vi levererar, så länge afghanerna inte själva vill komma in i den moderna världen. Och allt tyder på motsatsen, att de är mycket nöjda med sin isolering och efterblivenhet.
Gott så.
Har inte billiga politiska poäng i Bryssel och Washington hela tiden varit huvudsyftet med insatsen?
@01:03
Tyvärr är det inte så enkelt. Vore det så vore jag den första att föreslå att slå igen ISAF. Men min (begränsade) erfarenhet av hur det ser ut i Afghanistan är att verkligheten är oerhört mer komplicerad än så.
Landet är oehört mer komplext än det vi ser här hemma. Kabul t.ex. sjuder av aktivitet, inte minst kommersiellt, hög- och lågteknologi blandas huller om buller, folk rör sig i stora mängder.
I vissa hänseenden så är det mycket riktigt ett feodalt samhälle med en skrämmande syn på människors värde, men i samma stund hittar man folk som driver de mest udda företag och verkligen jobbar så det blöder för att skapa ett modernt samhälle (alltifrån skolor och sjukhus till flygbolag och telecom).
Det jag vet är dock detta, Taliban regimen var inte förenlig med att västvärlden skulle få vara i fred. Jag anser att bin laden hade rätt, hans Islamism kan inte överleva samtidigt som västs marknadsliberala samhälle gör det. Förr eller senare går den ena världssynen under.
Vi kan naturligtvis lösa detta genom att bomba sönder Afghanistan varje gång man skaffar sig kapacitet att skada "oss" eller ger fristad åt de som vill det. Men det innebär ett oerhört lidande för alla de civila som lever i Afghanistan och som inte gjort oss något. Denna situation vill jag inte vara delaktig i.
Jag minns så väl insikten jag fick när jag åkte genom M-e S första gågngen och såg ett par barn som vinkade bredvid vägen. Jag hade funderat på vad tusan jag hade i Afghanistan att göra, men då slog det mig att jag var där, för att dom ungarna inte skulle vilja slänga bomber på mina barn om 15 år.
Simplistiskt kanske, men så känner jag det.
Framför allt bör den skandalartade kollapsen av det första fria valet i Afghanistan få alla ISAF-länder att tänka om.
Afghanernas totala ovilja och oförmåga att utöva en demokratisk process berövar afghanistaninsatsen varje uns av berättigande.
Att väst, efter sju års omfattande militära insatser, inte har åstadkommit ens en enkel grund för en afghansk nationalstat är ett enormt misslyckande.
Det militära motståndet från talibaner och lokala afghaner är större än någonsin.
Syftet med afghanistaninsatsen var vällovligt, men utförandet har varit katastrofalt.
I det läget bör vi i Sverige fråga oss om vi ska satsa de återstående resurserna i vårt klena försvar på ett förfelat uppdrag i Afghanistan? För egen del anser jag att våra militära resurser bör riktas om till nationellt försvar och att vi istället kan fundera över hur vi bäst skickar humanitärt bistånd till afghanerna.
En svensk militär styrka kommer alltid att vara för liten och för politiskt begränsad för att åstadkomma några praktiska resultat i Afghanistan.
/Kompis
Kompis
Rent bidrag hjälper lite när makthavande bara stoppar pengarna på fickan. Vill minnas att Uppdrag granskning har tagit upp ämnet ett par gånger ang. sidas verksamhet i Afrika.
Men jag håller 100% med om att vi inget har att göra med militära medel i Afganistan om vi inte kan försvara oss själva i Sverige som borde komma i första hand.
Farsartat? Jag tycker du bör visa lite större respekt för de tiotusentals människor som trots hot från insurgenter (inklusive Talibaner) faktiskt valde att rösta.
Sedan att valfusket var så pass utbrett är ju extremt trist Känner nog att det hade varit väl investerade pengar för ISAF och FN att kontrollera formerna för valet bättre. Fast du finns förstås risken att förlorarna hävdat att väst manipulerat resultatet.
Och ja, jag tror att kombinationen hård och mjuk militärmakt kan leda till att Afghanistan om 15 år kan stå på ena ben igen.
Jag tycker mig även känna igen argumentationen från Bosnien insatsen, som trots allt ledde till att det blev bättre (om än kanske inte ett paradis).
Det är även intressant att läsa vissa inlägg som drar slutsatser om Afghanistan baserat på Sovietunionens resultat. På samma sätt brukade vi se folk som argumenterade att Tyskland inte kunde kontroller Yugoslavien under VKII...
kolla detta och begrunda...
http://www.washingtonpost.com/wp-srv/hp/ssi/wpc/ResignationLetter.pdf?sid=ST2009102603447
Daniel, naturligtvis vill jag inte att vi ska ge pengar till Karzai eller hans gelikar.
Däremot finns det faktiskt en hel del hjälporganisationer, mest NGO:s, som har erfarenhet av att verka praktiskt på marken i Afghanistan. De kan vi gärna stödja.
Skillnaden mellan västerländska ockupationer i Europa och Asien är enorm. I Europa har vi en kulturell, etnisk, religiös och politisk samhörighet, även med USA. Därför fungerade "befrielsen" av Tyskland eller forna Jugoslavien.
I Asien är kulturkrocken så enorm att det aldrig går att vinna kampen om civilisationen. Västvärlden är alltid mest rädd för maktvacuum, vilket innebär att vi väljer att stödja vilken lokalregering som helst, oavsett hur korrupt och odemokratisk den är.
Att komma till det afghanska folkets undsättning var lovvärt. I efterhand kan man nog tycka att det hade varit bättre att stödja uppbyggnaden av ett lokalt självstyre av schweizisk modell, snarare än att hålla kabulregeringen under vingarna och tvingas föra krig mot hela landet i övrigt.
/Kompis
Kompis
Varför ens försöka skapa en nationalstat eller enhetsstat i Afghanistan? Det är tydligt att Kabul inte kan kontrollera landet och att landet inte vill bli kontrollerat av Kabul. Det finns en anledning till att regionala krigsherrar styr. Istället för att tvinga på afghanerna vår idé om en centraliserad stat borde vi låta dem leva i en lös konfederation i stället. Landet är ju dessutom mångkulturellt (hazarer, pashtuner, tadsjiker osv.) så alla försök till nationalstat kommer automatiskt att misslyckas. Nationalstat kräver etnisk homogenitet och är omöjligt att sammanfoga med mångkultur, eftersom en nationalstat helt enkelt är en etnisk grupps egna stat.
Ledsen om jag "stjäl" utrymme här men apropå Afghanistan så kolla in dessa fantastiska bilder:
http://blogs.denverpost.com/captured/2009/10/30/photographer-collection-david-guttenfelder-in-afghanistan/
@Kompis
Här har du ännu ett exempel på varför SIDA m.f. inte ska få miljontals kronor för att bygga något alls utomlands:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3749933.svd
Men jag håller helt och hållet med om att man ska lägga lika mycket pengar på att bygga upp Afganistan som man lägger på den militära delen. Vilka/vem som ska organisera det civila arbetet på ett effektivt och ickeslösande sätt vet jag dock inte. Har du något bra förslag som inte är en "oberoende förening" eller likvärdigt med SIDA?
Att klaga på SIDA är att slå in öppna dörrar. Det var också anledningen till att jag nämnde NGO:s (Non-Governmental Organisations). Det finns dussintals sådana som har verkat i Afghanistan i decennier och som kan landet.
Saken är den att en svensk militär insats i Afghanistan alltid kommer att vara för underdimensionerad och politiskt kastrerad för att åstadkomma något om det verkligen brakar loss.
Om vi verkligen vill åstadkomma en svensk försvarseffekt med vårt deltagande i Afghanistan så krävs två saker, nämligen att vi:
(1) går med i NATO, och
(2) skickar en battlegroup till Helmand eller Korengal och krigar tillsammans med britterna, amerikanerna, kanadensarna och danskarna.
Inget av detta lär hända och då är insatsen i Afghanistan bara bortkastad tid och pengar.
/Kompis
Skicka en kommentar