sol,id,ar,itet s. –en utvidgad anv. (motsv. solidarisk, särsk.: (känsla av) gemenskap l. samhörighet l. lojalitet l. sammanhållning; i sht förr äv.: (relation som innebär) samband l. sammanhang l. inbördes beroende.
Solidaritet är ett starkt värdeord som mer än gärna används när de rödgröna, särskilt Vänsterpartiet, kampanjar. Man ska vara solidarisk med sina medmänniskor, Sverige ska vara solidariskt med länder i tredje världen o s v.
Jag slås varje gång av den enorma paradoxen att man ena stunden slänger ur sig ordet solidaritet till höger och vänster för att i nästa stund propagera för att Sverige ska dra sig ur Afghanistan.
Om det är någon fråga som de rödgröna kommer att få det svårt att enas om är det just Sveriges framtida engagemang i Afghanistan. Vänsterpartiet kämpar febrilt för ett svenskt militärt tillbakadragande samtidigt som man i nästa mening viftar med solidaritetsvimpeln, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet är av något annorlunda åsikter. I den vänsterpartistiska retoriken verkar det gå utmärkt att låtsas som om hela Afghanistansituationen skulle lösa sig bara de otäcka militärerna försvinner och biståndsarbetet skulle få alla pengar. Då blundar man helt för det ofrånkomliga faktum att Afghanistan åter kommer att sjunka rakt ner i ett fullständigt och ytterst blodigt inbördeskrig, där krigsherrarna inte kommer att sky några som helst medel för att tillskansa sig så mycket makt som möjligt. Är det den rätta innebörden av ordet solidaritet?
Det blir mycket intressant att se om Lars Ohly och Hans Linde nappar på Johanne Hildebrandts erbjudande i TV att följa med henne till Afghanistan under våren för att på plats med egna ögon hur situationen är och vad det svenska förbandet utträttar. Jag har tidigare lyckats med konststycket att få en framträdande vänsterpartist att byta uppfattning till att den svenska insatsen i Afghanistan snarast borde förstärkas, så ingenting är omöjligt.
Sverige, liksom övriga länder som deltar i ISAF, har dock stora problem med att motivera insatsen. Ju mer president Karzai avviker från den demokratiska vägen, desto mindre går det att använda det som tidigare varit det starkaste argumentet för en svensk insats - att Sverige och ISAF är i Afghanistan på FN-mandat efter inbjudan från den afghanska regeringen. Allt fler svenska politiker ställer sig bakom den linje som kräver en tidpunkt för ett svenskt tillbakadragande. "Vi kan inte vara där för evigt" är argumentet. I mina ögon är det en ytterst enfaldig ståndpunkt. Man genomför inte en insats, militär eller civil, med en tid som målsättning, speciellt inte mot en motståndare inom vars kultur tiden är oväsentlig. Man genomför en insats med ett tillstånd som målsättning.
Frågan är bara vilket tillstånd som är målet för den svenska insatsen i Afghanistan. Hittills har jag inte hört någon politiker formulera en sådan målsättning, eller end-state som det heter på utrikiska. Vad konkret vill vi uppnå? Är det enkammarriksdag med 349 ledamöter, är det jämställdhet med 50 % kvinnor i bolagsstyrelser, är det en cykel till varje unge eller är det möjligtvis allmän skolgång? (viss ironi). För att veta när målen är nådda, måste man först formulera dem och det har hittills inte gjorts.
Inte heller de rödgröna kommer att kunna svara på frågan om vilken konkret målsättning Sverige har med Afghanistaninsatsen eftersom man redan nu avviserar att det inte finns någon möjlighet att partierna enas om en linje innan valet. Ska Socialdemokraterna, som initierade den svenska insatsen i Afghanistan och flera gånger under det senaste året förklarat den sitt stöd i Riksdagen, bli det parti som får sin vilja igenom eller ska det bli Vänsterpartiet, som i den rödgröna budgeten helt fick sälja ut sin höjda inkomstskatt med 69 av 70 mdr kr? Det är det ingen som vet, allra minst de rödgröna själva verkar det som.
Tills vidare lär vi matas med ordet solidaritet i oändlighet under valrörelsen.
19 kommentarer:
Kanske vore det på sin plats att sittande regering formulerade en målsättning för insatsen i Afghanistan. Sedan har vi alla något att förhålla oss till.
Är införande av demokrati det ändamål som är orsaken till att vi deltar i kriget, så är det nog en föga efterfrågat samhällstillstånd vi försöker pracka på både president Karzai och människorna som bor i landet. Demokrati är ett lika centralt begrepp för de här människorna, som Nirvana är för den kristne.
Vänsterpartiet, som uppenbarligen är emot kriget, har väl logiskt sätt ingen skyldighet att formulera målsättningen för det krig de är emot.
Intressant att Atalanta-insatsen har en klar och tydlig målsättning, medan målsättningen för Afghanistan-insatsen fladdrar än hit, än dit. Detta fast kriget snart har pågått lika länge som de båda världskrigen sammantaget.
Det vore lättare för svenska folket att stödja en insats som hade en målsättning. Sittande regering har haft fyra år på sig att lösa uppgiften. Nästan lika länge som ett världskrig brukar att vara.
Kanske kan Ohly rikta sin solidaritet mot de stackars grekiska arbetarna som inte får gå i pension vid 50 års ålder i framtiden och inte får två extra månadslöner i standardbonus årligen. Ser på TV att hans kommunistiska, grekiska broderparti är ute på Atens gator och "kravallar" i protest.
Som vanligt ett bra inlägg från Wiseman, dock att bevisbördan bör läggas där den hör hemma.
Kanske vore det på sin plats att sittande regering formulerade en målsättning för insatsen i Afghanistan. Sedan har vi alla något att förhålla oss till.
Är införande av demokrati det ändamål som är orsaken till att vi deltar i kriget, så är det nog en föga efterfrågat samhällstillstånd vi försöker pracka på både president Karzai och människorna som bor i landet. Demokrati är ett lika centralt begrepp för de här människorna, som Nirvana är för den kristne.
Vänsterpartiet, som uppenbarligen är emot kriget, har väl logiskt sätt ingen skyldighet att formulera målsättningen för det krig de är emot.
Intressant att Atalanta-insatsen har en klar och tydlig målsättning, medan målsättningen för Afghanistan-insatsen fladdrar än hit, än dit. Detta fast kriget snart har pågått lika länge som de båda världskrigen sammantaget.
Det vore lättare för svenska folket att stödja en insats som hade en målsättning. Sittande regering har haft fyra år på sig att lösa uppgiften. Nästan lika länge som ett världskrig brukar att vara.
Kanske kan Ohly rikta sin solidaritet mot de stackars grekiska arbetarna som inte får gå i pension vid 50 års ålder i framtiden och inte får två extra månadslöner i standardbonus årligen. Ser på TV att hans kommunistiska, grekiska broderparti är ute på Atens gator och "kravallar" i protest.
Som vanligt ett bra inlägg från Wiseman, dock att bevisbördan bör läggas där den hör hemma.
Sumatra: Ja en målsättning skulle nog öka möjligheterna att få folket att ställa sig bakom och stödja insatsen.
Vänsterpartiet kommer att få del av bevisbördan om man lägger sig för (s) och (mp). Just nu ligger den till fullo på Regeringen plus (s) och (mp).
Som ett tillägg till mitt senaste inlägg, måhända lite vid sidan av ämnet för inlägget.
Nu har hela socialistgruppen i Europaparlamentet visat solidaritet med de stackars grekerna. Inklusive (s).
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=19214
@Sumatra
Riksbanken skickat solidaritet gånger 2.47 miljarder till grekerna.
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=43845
Helt underbart att ett helt land kör ner sig själv i botten. Så mycket att enorma lån krävs för att landet ska ha en realistisk chans att undvika en konkurs.
Samtidigt demonstrera landets innevånare vilt mot de ohyggliga "krav" som omvärlden ställer.
Demokratin största fördel är att ett land får de ledare man förtjänar. Oavsett om det är positivt eller negativt. Grekland är ett utmärkt exempel vad som händer när kortsiktigt tänkande blir permanent problem.
Nu har Grekland pissat på sig själva länge, och nu kommer verkligheten. Det var varmt och skönt i början. Men nu är det bara kallt och blött.
/JK
Det som händer i Grekland är en samordnad attack av hedgefonder och finansiella spekulanter för att dra ner värdet på Euron. Situationen i Grekland skiljer sig inte nämnvärt från den i Portugal, Spanien, Italien och framöver både England och Frankrike. För att inte tala om USAs finansiella situation som på många sätt är värre.
De finansiella spekulanterna vill öka osäkerheten kring Euron som reservvaluta - den har under en längre tid allt mer ansetts som ett värdigt alternativ till dollarn som världens reservvaluta - mest som en del i en valutakorg. Om dollarn skulle ersättas som reservvaluta så skulle hela det spekulativa finanssystem med derivat kollapsa - den sammanlagda omslutningen av derivat i olika former beräknas av en del till mellan 1 − 2 tusen biljoner dollar. Tänk efter på siffran… För att hålla igång denna maskin av inbördes beroenden mellan spekulativa instrument så måste de hela tiden skapa nya källor till skuldsättning och bubblor - nästa stora bubbla kommer att bli staters skuldsättning.
Det enda som vi kan göra som regeringar för att motverka den krasch som kommer och som kommer att bli allt värre desto längre vi väntar är att förbjuda derivat som på olika sätt bygger på andra derivat samt sätta en omsättningsskatt på transaktioner i systemet - många gånger så handlas dessa derivat flera gånger per sekund i automatiska system för att finansiella system såsom Goldman skall tjäna pengar på enskilda transaktioner. Goldman mm genom sina tradingsystem styr värdet på olika sätt - det är inte marknaden som sätter priset på derivat och aktier mm - det är Goldman och andra som via sina system som sitter mellan kund och säljare manipulerar priser efter egna strategier.
Mycket berättas det inte om i medierna idag… Man måste gräva...
Ett av huvudproblemen med att motivera Afghanistaninsatsen är bristen på information.
Till skillnad mot andra länder (tex. Danmark och Norge) är det inte helt klart för den svenska hemmaopinionen vad den svenska insatsen gör i Afghanistan.
Skillnaden beror onekligen på den svenska rädslan för NATO. Danskar och norrmän har inga problem med att medge att de emellanåt skjuter talibaner och upprorsmän för NATO:S räkning. Men i Sverige kommer en sådan sak alltid att vara känslig.
Därför undertrycks rapportering om svenska militära operationer. Istället kommer rapporteringen att handla om jämställdhet, kulturutbyte och skolgång. Något som inte är, eller inte borde vara försvarets uppgift.
Eftersom det svenska försvaret är demokratiskt styrt så krävs också att allmänheten får veta vad försvaret faktiskt uträttar.
Min tes har alltid varit att om allmänheten får veta de exakta villkoren för den svenska insatsen i Afghanistan så kommer stödet för en förstärkning att öka.
Chris: Visst är det ett bristande medialt intresse och från militärt håll en rädsla att beskriva vad som händer i Afghanistan. Men vad exakt är målen med den militära insatsen? Stödja den afghanska regeringen och folket - ja. Men när är målet uppnått och vad exakt är det? Vilka är de konkreta delmålen?
Wiseman
Det finns nog bara ett realistiskt mål med insatsen i Afghanistan. Det är att vi ska kunna överlämna landet i Afghanernas egna händer så att de kan styra sig själva på det sätt som de föredrar.
Detta är dock något som den lilla svenska insatsen inte styr över. Så frågan är om vi skulle ha ett nationellt mål för tillbakadragande, vid sidan av ISAF:S officiella måluppfyllelse.
Det skulle nog vara väldigt svårt. Ett förtida svenskt tillbakadragande skulle ju förstöra all eventuell goodwill som vi har byggt upp hos våra internationella partners genom att delta i insatsen.
Wiseman, Sumatra:
DELTAGANDET är den svenska målsättningen med Afghanistaninsatsen.
Sveriges bidrag till utveckling och stabilitet både avseende infrastruktur, omsorg och demokratiseringsprocesser är exklusivtbiståndsmedel. Dessa medel delas ut till centralmakten, med liten eller ingen påverkan på hur medlen hanteras av mottagaren. Detta är Sveriges sätt att bidra till förändring! Det är således inte med hjälp av våra väpnade styrkor.
Militären är inte en del i Sveriges strategi för samhällsbyggnaden i landet.
Idag ligger den politiska fokusen långt ifrån en "Grand Strategy" för Afghanistan.
Ett fåtal av oss väljare skulle intressera sig för en sådan.
Säkerhetspolitik är marginaliserad i det politiska klimat som råder i Sverige. Väljare saknar intresse av dessa frågor, politiker vågar/vill inte driva dem.
Man kanske skulle kunna luras av den offentliga debatten angående Sveriges militära deltagande i Afghanistan som ett uttryck för ökat engagemang för säkerhetspolitiska frågor, men detta är, i grunden, en ideologisk fråga, inte en säkerhetspolitisk.
DELTAGANDET är målet med vår militära närvaro!
Chris + 12.02: Det är precis som 12.02 skriver som jag tolkar den svenska insatsen. Det viktiga är att delta och placera en svensk flagga på kartan. Din tolkning Chris av målsättningen är just bara din tolkning och egna tolkningar existerar det 14 på dussinet.
Utan en klar och tydlig målsättning kan man aldrig fullt ut motivera för svensk folket vad vi har att göra i Afghanistan, varför vi ska spendera miljarder kr på detta och sätta otaliga medborgares liv på spel. Deltagande är den enda målsättningen som kan tidsbestämmas, men en i mina ögon bristfällig målsättning. Vill man ha folkets stöd får man förklara för dem vad vi ska uppnå i Afghanistan eller inom det svenska PRT:t.
Vi är inte oense. I princip skriver vi samma sak med olika ord.
Visst är det deltagandet som är enda syftet med insatsen och det är därför som det är så svårt att definiera ett nationellt svenskt mål som måste uppfyllas innan insatsen plockas hem.
Den mest ärliga syftesbeskrivningen för den svenska insatsen är ju att utföra det uppdrag som ISAF ålägger oss som PRT så länge som ISAF behöver oss där.
Att sköta vårt uppdrag som PRT ordentligt skulle nog kräva en ökad ambitionsnivå. Så det är ett gott argument för förstärkning, om man vill åstadkomma det.
Alternativet, att plocka hem insatsen trots att vi är önskade och behövda på plats, skulle ju innebära en omläggning av svensk säkerhetspolitik med ökat behov av egen försvarsförmåga. Det skulle kosta betydligt mer än insatsen i Afghanistan.
Så det bästa alternativet både för svenskarna och afghanerna är en utökad och ännu effektivare svensk insats i Mazari Sharif.
Noterar att Karin Enström (m) varit på livgardet och besökt FS 19inför avresan. Hon skriver:
"Några av soldaterna framhöll att vi politiker borde bli bättre på att förklara varför vi är i Afghanistan. Och det stämmer, det ligger på vårt ansvar att fortsätta informera, förklara och motivera våra internationell insatser!"
Om politikerna fortsätter att förklara i nuvarande takt och på nuvarande sätt kommer Afghanistans berg att ha slipats bort av väder och vind innan målsättning blir begriplig och användbar.
Chris: Sätter man upp en konkret och offentlig plan för vad Sverige ska uträtta i PRT MeS inom ramen för ISAF:s mål är jag övertygad om att stödet för den svenska insatsen kommer att öka enormt. Informationsvakuum är en värre motståndare än motgångar.
Sumatra: Jag såg också det. Jag är dock av naturen skeptisk. Det är precis som Chris säger svårt att sätta upp en målsättning som uppfylls av den halvhjärtade insats vi har i Afghanistan.
Efter att ha följt kvällens nyhetsprogram, så inser jag att ett argument mot vårt deltagande i Afghanistan fallit bort.
Argumentet att vi inte vill stödja en regeringschef som vunnit val p.g.a fusk faller bort, när man betänker hur nomineringarna inom (m) gått till genom åren. Fusket inom partiet har medfört att ett antal hederliga medlemmar lämnat.
Om alla hederliga lämnar sina respektive partier, torde detta endast påverka medlemsantalet marginellt, varför (m) inte behöver ta detta särskilt hårt.
Kanske dags att kalla in internationella observatörer till höstens val? Helst bör det vara några som känner igen fusk när de ser det. Måhända från Afghanistan?
Att starta ett parti för bara hederliga människor är inte lönt. Det skulle aldrig komma över 4%-spärren.
Läs gärna intressant artikel i Fokus om rådande rättsläge för utlandsstyrkans personal i Afghanistan.
http://www.fokus.se/2010/05/rattsrora-efter-skotten/
(Kanske väl glättigt som inlägg i detta allvarstyngda ämne men ändå ett ytterligare perspektiv...)
I ärlighetens namn är det inte bara vi som har problem med målbeskrivningen.
För några år sedan (2005) hade jag nöjet att lyssna på en föredragning på FHS av en engelsk överste, vars namn jag i skrivande stund tappat bort. Han föreläste i kraft av sin tidigare befattning som stabschef för de brittiska styrkorna i södra Irak under invasionen 2003 och kom även att beröra det brittiska engagemanget och sin egen tidigare roll i Afghanistan som just då var en mindre operation.
Han berättade att en av hans yngre officerare i Afghanistan under 2002 passat på att fråga en besökande kvinnlig regeringsmedlem om vad man egentligen gjorde i Afghanistan och hur länge man förväntades stanna. Svaret hade varit entydigt; "Vi stannar tills dess att det afghanska parlamentet har 50% kvinnliga ledamöter". Varpå den unge kollegan nöjt sig med att torrt konstatera "Well ma'am I suppose we're in for a long stay then. As far as I know Brittain has had democracy for five-hundred years and still we haven't reached THAT goal."
Vi skrattade hjärtligt åt anekdoten, som man ofta gör åt brittiska sådana. Föreläsningen fortsatte med att vi fick klart för oss att inte ens "Her Majestys Government" hade målbilden helt klar för sig.
Band
Huvudproblemet är att begreppet "solidaritet", när det sammankopplas med intervention, inom vänstern endast tillåts existera i en viss konstellation.
Således samlas årligen hundratals vänsteraktivister vid "La Mano" på Katarinavägen för att hedra de 500 spanienfrivilliga. Och kräver i nästa andetag att Sverige ska ta hem de femhundra soldaterna från Afghanistan, som alltså inte deltar i en solidarisk insats enligt deras förbannade standard.
/Erik
@ Wiseman
Ditt svar till mig kl 18.53 igår
fick mig att fundera lite kring det halvhjärtade.
#1 Hur mycket är vi beredda att spendera, är en fråga som är en bra början på en bakvänd process.
#2 Avdela personal och materiel för den summan.
#3 Försök att finna en målsättning som svarar upp mot allokerade resurser.
Det kanske är ytan som skall täckas som gör det svårt att ställa upp en meningsfull målsättning som svarar mot avdelade resurser i Afghanistan?
Skicka en kommentar